Torsten Ehrenmark
Karl Gunnar Torsten Ehrenmark, född 22 april 1919 i Lindesberg, död 10 mars 1985 i London, var en svensk journalist, kåsör, författare och översättare.
| Torsten Ehrenmark | |
 Birgitta och Torsten Ehrenmark 1967. | |
| Pseudonym | Torckel Petmoij, Th. Eh-k.[1] |
|---|---|
| Född | Karl Gunnar Torsten Ehrenmark[2] 22 april 1919 Lindesberg, Örebro län, Sverige |
| Död | 10 mars 1985 (65 år) London, Storbritannien |
| Yrke | journalist, kåsör, författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Genrer | noveller, kåseri |
| Debutverk | Petmoijs besvärligheter (1953) |
| Maka | Birgitta Höglund (g. 1942–hans död 1985) |
Biografi
redigeraUppväxt och familj
redigeraEhrenmark föddes i Lindesberg men flyttade som mycket liten till sina farföräldrar i Örebro, där han växte upp i stadsdelen Örnsro. Ehrenmarks föräldrar, Bertil Ehrenmark och Gunilla, född Höglund Lidén, var skådespelare. De skilde sig 1931. Ehrenmark hade en yngre syster (Anne Maria Berta Gunhild, född 5 augusti 1920 i Engelbrekts församling, död 28 augusti 1944 i Högalids församling) som bodde hos modern i Stockholm och under stora delar av barndomen träffades de aldrig.[3]
Farföräldrarna, skohandlaren Karl Edvard Ehrenmark,[4] född 21 april 1870 i Kumla, och hans hustru Berta Viktoria Kindlund, född 4 oktober 1864 i Askersund,[5] ägde det hyreshus på Åbackegatan 6–8 i Örebro i vilket de bodde.
Skolgång
redigeraEfter folkskoleklass på Nikolaiskolan inskrevs Ehrenmark 1929 på Karolinska läroverket i Örebro.[6][7] Tiden på läroverket inleddes med sexårig realskola och följdes av fyraårigt gymnasium på skolans latinlinje. På läroverket erhöll han flera generösa stipendier, totalt 570 kr (ca 20 000 kr i 2023 års penningvärde, räknat från 1939[8]).
Verksamhet
redigeraEfter studentexamen 1938[2] blev Ehrenmark volontär vid Nerikes Allehanda 1938–1939. Under 1939–1940 arbetade han vid bland annat Sundsvalls Tidning, år 1941 vid Östgöta Correspondenten och som vikarie vid Dagens Nyheter sommaren 1942. Åren 1942–1955 var han vid Stockholms-Tidningen och blev sedan Londonkorrespondent för Aftonbladet 1955–1961. År 1961–1962 var han utrikeskorrespondent för Aftonbladet i New York, för Dagens Nyheter i Paris 1963–1969 och för samma tidning i London från 1969 till sin död.[9]
Han var under en lång följd av år sommarpratare i radio (Sommarvärd varje år 1963–1976, 1978–1984 och Vintervärd 1969, 1971 och 1973)[10] och skrev kåserisamlingarna Årets Ehrenmark som kom varje år från 1966 till hans död 1985. Även efter hans död fortsatte utgivningen av Årets Ehrenmark ända till 1995 genom återutgivningar av tidigare kåserier. I sina kåserier skrev han underhållande om stort och smått som han råkade ut för, både som journalist och privatperson. Han hade en speciell, stillsam och torr humor med mycket självironi. Han har även skrivit memoarer i samma stil, Jag minns min blåa cheviot. Återkommande personligheter i hans kåserier är Hustrun, sonsonen Hemska Simon samt den människoätande hunden Gäsper, som var en boxer. Han blev genom sitt skrivande under årens lopp även en sorts PR-man för Örebro och hela Närke.
Under sin tidiga karriär som dagstidningskåsör skrev han under pseudonymen Petmoij eller ibland Torckel Petmoij. De flesta av hans kåserier är illustrerade av tecknaren Poul Ströyer. Han var även verksam som översättare av deckare och teaterpjäser (komedier).
Ehrenmark var gift från 1942 med Birgitta Ehrenmark (1921–2011), född Höglund.[11] I äktenskapet föddes två söner. Han och hustrun Birgitta är begravda på Norra Kyrkogården i Örebro.[12]
Minnesmärken – med mera
redigera- Ehrenmark har en park uppkallad efter sig, Torsten Ehrenmarks park, i stadsdelen Örnsro i Örebro.
- Järnvägsföretaget Tåg i Bergslagen döpte 6 oktober 2001[13] ett av sina tåg efter honom.[14]
- Minnenas television: TV-programmet Hr Ehrenmark i London (1978). 15 mars 2012
Torsten Ehrenmarks minnesstipendium
redigeraÅr 1989 instiftades Torsten Ehrenmarks minnesstipendium.[15] Det delas ut av Publicistklubben och går till "yngre journalister som i England eller Frankrike vill förkovra sig i yrket."[16]
Bibliografi (i urval)
redigera- Petmoijs besvärligheter (1953)
- För sömnlösa dagar (1954)
- Petmoijs petitesser (1955)
- Utan avbrott för skivspelning (1966 Årets Ehrenmark 1)
- Händige herrn (1967 Årets Ehrenmark 2)
- Resor till Ingenstans (1967)
- Hr Ehrenmarks olympiad (1968)
- Hr Ehrenmark i Mexico (1968)
- I fel kläder (1968 Årets Ehrenmark 3)
- När det blommar (1969 Årets Ehrenmark 4)
- Mannen i sjömanskostymen (1970 Årets Ehrenmark 5)
- En smörgåsätares bekännelser (1970)
- ... men glad jag är ändå (1971 Årets Ehrenmark 6)
- Hamlet i fotbollsskor (1972 Årets Ehrenmark 7)
- Resor till ingenstans (1972)
- Roligare än så här (1973 Årets Ehrenmark 8)
- Går det så går det (1974 Årets Ehrenmark 9)
- Ingenting att skratta åt (1975 Årets Ehrenmark 10)
- Nu är det klippt (1976 Årets Ehrenmark 11)
- Lustigt nog (1977 Årets Ehrenmark 12)
- Årets Ehrenmark reser västerut (1978 Årets Ehrenmark 13)
- Mina halvfranska år (1979 Årets Ehrenmark 14)
- Jorden runt på 8 dagar (1979)
- Ehrenmark krossar kanalen (1980 Årets Ehrenmark 15)
- Det luktar skämt (1981 Årets Ehrenmark 16)
- Så lagom roligt (1982 Årets Ehrenmark 17)
- En av de aderton (1983 Årets Ehrenmark 18)
- Instängd på norra halvklotet (1983)
- Mina olympiska vinterspel (1984)
- Mina olympiska sommarspel (1984)
- Pytten är serverad (1984 Årets Ehrenmark 19)
- Älgar, fonder och röda näckrosor (1985 Årets Ehrenmark 20)
- Jag minns min blåa cheviot (1985)
Postum utgivning
redigera- Med sås på slipsen (1986)
- Mina osvenska år (1987)
- Pubar, golvdrag och en kopp te (1988)
- Här är New York (1989)
- Franska bilder (1990)
- Spårhunden (1991)
- Gräshoppan i Mjölby (1992)
- Svensken i England: journalistik ur Aftonbladet 1955-1957 Urval och redigering av Gunnar Ståhl (1992)
- Svensk utlänning (1993)
- Pepparkakor (1994)
- Till bärkassens lov (1995)
Översättningar (urval)
redigera- Henry De Vere Stacpoole: Äventyr till salu: sjöroman (Pacific gold) (B. Wahlström, 1948)
- Robert Finnegan: Nakna fakta (The bandaged nude) (B. Wahlström, 1948)
- Ngaio Marsh: Döden på premiär (Opening night) (Geber, 1952)
- Helen Nielsen: Ingen själaringning (Obit delayed) (Geber, 1953)
- John Dickson Carr (alias Carter Dickson): Det slutna rummet (The Judas window) (Geber, 1953)
- George Mikes: Konsten att umgås med engelsmän (How to be an alien) (Forum, 1955)
- Eleanor Baker Quinn: Han får leken tåla (One man's muddle) (Askild & Kärnekull, 1970)
- Otryckta pjäsöversättningar
- Neil Simon: Det omaka paret: en ny komedi (The odd couple) (för Sandrew 1965)
- Bill Manhoff: Tre trappor upp utan hiss: en komedi (The owl and the pussycat) (för Sandrew 1966)
- Terence Frisby: En flicka på gaffeln: komedi (There's a girl in my soup) (för Sandrew 1967)
- Jules Feiffer: Smärre mord, små små mord, små små mord av kärlek: en pjäs (Little murders) (för Kungliga Dramatiska Teatern 1968)
- Terence Frisby: Upp i smöret (The bandwagon) (för Sandrew film & teater 1971)
- Gene Stone och Ray Cooney: Stanna till frukost (Why not stay for breakfast?) (för Svenska riksteatern 1977)
- Micheál Mac Liammóir: The importance of being Oscar (The importance of being Oscar) (för Riksteatern 1978)
Referenser
redigera- Ehrenmark, K G Torsten i Vem är det, sid 263, 1985
Noter
redigera- ^ Årets Ehrenmark 1973: Tjuguandra kapitlet vari vår hjälte misslyckas att lura Hitler, läst 17 januari 2017
- ^ [a b] Svenskt författarlexikon 1951-1955, läst 17 januari 2017
- ^ Årets Ehrenmark 1972: Fjortonde kapitlet vari vår hjälte får en syster, läst 17 januari 2017
- ^ Torsten Ehrenmark: Jag minns min blåa cheviot, sid 51
- ^ Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010056/A I/23 g (1891-1895), bildid: C0030998_00213
- ^ ”Karolinska gymnasiet - en del av Örebro kommun - Karolinska gymnasiet”. www.orebro.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2019. https://web.archive.org/web/20191213141502/https://www.orebro.se/karolinskagymnasiet.4.639484fa14f307c14aea278.html. Läst 13 december 2019.
- ^ Åke Johansson (190601). ”Torsten Ehrenmark 100 år”. Örebro Karolinaren (Sällskapet Karolinare i Örebro).
- ^ ”Prisomräknaren”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/. Läst 2 december 2023.
- ^ "Till minne av Herr Ehrenmark", läst 18 oktober 2011
- ^ Sveriges Radio 27 juni 1963: Torsten Ehrenmark 1963
- ^ SvD 18 maj 1942: Lysningar, läst 17 januari 2017
- ^ SvenskaGravar, läst 2 december 2023
- ^ Nerikes Allehanda 22 juli 2010: Det är lätt att spåra ur Arkiverad 18 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 17 januari 2017
- ^ Tåg i Bergslagen: Lär känna förebilderna för våra tågnamn, läst 17 januari 2017
- ^ Allabolag.se: Thorsten Ehrenmarks minnesstipendium, läst 22 december 2019
- ^ Publicistklubben: Lista över stipendier 2019, läst 22 december 2019
Externa länkar
redigera
Wikiquote har citat av eller om Torsten Ehrenmark.- Torsten Ehrenmark i Libris