Ada Yonath
Ada E. Yonath  | |
 Ada E. Yonath 2013 | |
| Född | 22 juni 1939 Jerusalem, Israel |
|---|---|
| Nationalitet | Israelisk  |
| Forskningsområde | Kristallografi |
| Institutioner | Weizmanninstitutet |
| Alma mater | Hebrew University of Jerusalem Weizmanninstitutet |
| ORCID | 0000-0002-1856-6964 |
| Nämnvärda priser | Harveypriset (2002) Wolfpriset i kemi (2006) L'Oreal-UNESCO Award for Women in Science (2008) Nobelpriset i kemi (2009) |
Ada E. Yonath, född Lifshitz 22 juni 1939 i Jerusalem, är en israelisk kemist och kristallograf. År 2009 tilldelades Yonath Nobelpriset i kemi.[1]
Karriär
Yonath avlade mastergradsexamen i biokemi vid Hebrew University of Jerusalem. 1968 disputerade hon i röntgenkristallografi vid Weizmann Institute of Science. 1969 var Yonath verksam vid Carnegie Mellon University. Hon kom till MIT 1970. Samma år grundade hon ett kristallografilaboratorium i Israel. Åren 1979 till 1984 ledde Yonath, tillsammans med Heinz-Günter Wittmann en forskargrupp vid Max Planckinstitutet i Berlin. Hon innehade en gästprofessur vid University of Chicago åren 1977–1978. Mellan 1986 och 2004 anförde hon en forskargrupp vid Max Planckinstitutet vid DESY i Hamburg. Yonath utnämndes senare till professor i strukturell biologi och direktör för Helen & Milton A. Kimmelman Center vid Weizmann Institute of Science, i staden Rehovot i Israel.[2]
Yonaths forskning på ribosomer
Ada Yonath är känd för pionjärinsatser kring ribosomens struktur. Ribosomer är molekyler som finns i alla levande celler. De har i uppgift att foga ihop proteiner som allt levande är uppbyggt av. Hur det sker, bestäms av informationen inuti kromosomernas DNA. Kunskap om vilka atomer som ingår i ribosomerna samt insikt i hur molekylerna är sammansatta, gör det möjligt att framställa läkemedel vilka kan hindra ribosomernas funktion.[3] Yonath har inriktat sig på röntgenkristallografi, en teknik varigenom ribosomerna kartläggs med hjälp av röntgenstrålar och kristaller. Genom att separera ribosomerna ur bakterier och rena dem i saltlösning och låta dem torka, framträdde ribosomerna i kristalliserad form. Genom att därefter exponera kristallen för röntgenstrålning, blev det möjligt att iaktta hur strålarna sköt i olika riktning. Genom att kartlägga strålarnas mönster, kunde Yonath 1980 första gången visa hur ribosomen var sammansatt ända ned ned till atomnivå.[4] 2009 tilldelades hon Nobelpriset i kemi för dessa insatser, delat med Venkatraman Ramakrishnan och Thomas A. Steitz.[1]
Yonath är verksam vid Weizmanninstitutet. Yonath delade Wolfpriset i kemi för 2006/2007 med George Feher.
Källor
- ^ [a b] ”Kungl. Vetenskapsakademien: Nobelpriset i kemi 2009”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210306113151/https://www.kva.se/sv/pressrum/Pressmeddelanden/Nobelpriset-i-kemi-2009/. Läst 7 oktober 2009.
- ^ Delphin, Inger Lise A.. ”Ada E. Yonath”. Store norske leksikon. http://snl.no/Ada_E._Yonath. Läst 8 mars 2014.
- ^ Claesson, C. G. (8 oktober 2009). ”Nobels kemipris delas av tre”. Göteborgs-Posten. Läst m<c.
- ^ Nilsson, Annika (8 oktober 2009). ”Vässade vapen mot bakterier”. Dagens Nyheter.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ada Yonath.- Ada Yonath hos Nobelstiftelsen (på engelska)
| |||||||||||||||||||
|