Alemanner: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 13 augusti 2023 kl. 03.41

Alemanner ("alla män" på forngermanska; "främmande människor" på latin) är namnet på ett germanskt stamförbund, som först omnämndes av Dio Cassius 213. Han placerade dem geografiskt kring floden Main söder om chatterna.

Deras namn, "alla män", antyder att de var en samling av olika stammar. Med största sannolikhet utgjorde dock hermundurerna den stora majoriteten, liksom andra stammar från herminonernas folkgrupp. Andra stammar utgjorde juthunger (jutar?), "Bucinobantes", "Lentienses" och möjligen "Armalausi" (latinska okända namn) samt semnoner, avioner och langobarder(?).

Under 300-talet dyker sveberna på nytt upp. Hermundurerna hörde förmodligen till sveberna men förstärkningen från de svebiska stammarna, bland annat de så kallade Neckar-sveberna från Schwarzwald, rörde sig nu västerut. Senare kom termerna "alamanni" och "Suebi" att användas synonymt trots att många sveber emigrerade till Hispania för att där etablera ett Svebiskt kungadöme som stod emot visigoterna en bit in på 500-talet.

Alemannerna befann sig konstant i konflikt med romerska riket. De inledde en invasion av norra Italien 268 medan romarna hade blivit tvungna att använda stora delar av sin germanska front för att försvara sig mot en gotisk invasion. I början av sommaren kunde Gallienus stoppa deras framfart i Italien men han blev därefter tvungen att engagera sig i hotet från goterna. I september avstyrde han detta hot i slaget vid Naissus, dagens Niš, och hans efterträdare Claudius II Gothicus vände sig sedan norrut mot alemannerna som härjade norr om floden Po. Efter att förhandlingar om ett fredligt tillbakadragande misslyckats, besegrade han dem i slaget vid sjön Benacus (Gardasjön) i november och de utgjorde efter detta inte något hot mot Rom under många år.

I slaget vid Argentoratum 357, dagens Strasbourg, besegrades alemannerna av Julianus och deras kung Chnodomarius togs tillfånga. 2 januari 366 korsade ett stort antal alemanner den istäckta floden Rhen och invaderade det romerska riket. I början av 400-talet tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz.

Deras kungarike (eller hertigdömet Alemannia senare känt som Schwaben) varade fram till 496 då Klodvig I i och med slaget vid Tolbiacum (Zülpich) inkorporerade det i sitt rike. Alemannerna blev skattskyldiga under de frankiska kungarna, vilka även tillsatte deras hertigar. 476 gjorde hertig Theobald uppror mot Pippin den lille efter att hertigvärdigheten avskaffats. Landet kom därefter att styras, först av grevar och sedan av nuntii camerce, så kallade kammarbud, ett slags högre frankiska ämbetsmän. Dessa kammarbud gjorde sig emellertid under de sista karolingerna alltmer självständiga. En av dem, Erchanger, antog titeln hertig av Alemannien och blev år 917 avrättad såsom upprorisk vasall.

Etymologiskt arv

Tyskland heter än idag Allemagne på franska och Alemania på spanska, namn hämtade från folkgruppen alemanner.

Källor

Eurasiens språkfamiljer III: En fordomlig historia av Steve Lando, sid.1061

Externa länkar

Privat hemsida om Germanien och alemannerna

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+[[Fil:Alemanni expansion.png|miniatyr|Alemannernas områden 200-500 e.Kr. norr om [[Alperna]], med olika slag markerade med årtal.]]
-'''Allemanner''' ("alla män" på [[forngermanska]]; "främmande människor" på [[latin]]) namnet på ett [[germaner|germanskt]] stamförbund, först omnämnda av [[Dio Cassius]] [[213]] som placerade dem geografiskt kring floden [[Main]] söder om [[chatter]]na.
+[[Fil:Alamannischi Girtelbschleg.jpg|miniatyr|Alemanniska detaljer från ett [[Bälte (kläddetalj)|bälte]] (600-talet e.Kr.).]]
+'''Alemanner''' ("alla män" på [[forngermanska]]; "främmande människor" på [[latin]]) är namnet på ett [[germaner|germanskt]] stamförbund, som först omnämndes av [[Dio Cassius]] [[213]]. Han placerade dem geografiskt kring floden [[Main]] söder om [[chatter]]na.
-Enligt den romerska historikern [[Asinius Quadratus]] antyder deras namn, "alla män", att de var en samling av olika stammar. Med största sannolikhet utgjorde dock [[hermundurer]]na den stora majoriteten, liksom andra stammar från [[herminoner]]nas folkgrupp  Andra stammar utgjorde [[juthunger]] (jutar?), "Bucinobantes", "Lentienses" och möjligen "Armalausi" (latinska okända namn) samt
+Deras namn, "alla män", antyder att de var en samling av olika stammar. Med största sannolikhet utgjorde dock [[hermundurer]]na den stora majoriteten, liksom andra stammar från [[herminoner]]nas folkgrupp. Andra stammar utgjorde [[juthunger]] (jutar?), "Bucinobantes", "Lentienses" och möjligen "Armalausi" (latinska okända namn) samt [[semnoner]], [[avioner]] och [[langobarder]](?).
-[[semnoner]], [[avioner]] och [[langobarder]](?). <!-- uppgiften om dessa tre stammar kommer inte från den engelska artikeln -->
-Under [[300-talet]] dyker [[sveber]]na på nytt upp. Hermundurerna hörde förmodligen till sveberna men förstärkningen från de svebiska stammarna, bl.a. de s.k. Neckar-sveberna från Schwarzwald, rörde sig nu västerut. Senare kom termerna "alamanni" och "Suebi" att användas synonymt trots att många sveber emigrerade till [[Hispania]] för att där etablera ett kungadöme som stod emot [[franker]]na en bit in på [[500-talet]].
+Under [[300-talet]] dyker [[sveber]]na på nytt upp. Hermundurerna hörde förmodligen till sveberna men förstärkningen från de svebiska stammarna, bland annat de så kallade Neckar-sveberna från [[Schwarzwald]], rörde sig nu västerut. Senare kom termerna "alamanni" och "Suebi" att användas synonymt trots att många sveber emigrerade till [[Hispania]] för att där etablera ett [[Sveber#Det svebiska riket på Pyreneiska halvön|Svebiskt kungadöme]] som stod emot [[visigoter]]na en bit in på [[500-talet]].
-Allemannerna befann sig konstant i konflikt med [[romerska riket]]. De inledde en invasion av norra [[Italien]] [[268]] medan romarna hade blivit tvungna att använda stora delar av sin germanska front för att försvara sig mot en [[goter|gotisk]] invasion. I början av sommaren kunde [[Gallienus]] stoppa deras framfart i Italien, men han blev därefter tvungen att engagera sig i hotet från goterna. I september avstyrde han detta hot i [[slaget vid Naissus]], dagens [[Nis]], och hans efterträdare [[Claudius II Gothicus]] vände sig sedan norrut mot allemannerna som härjade norr om floden [[Po]]. Efter att förhandlingar om ett fredligt tillbakadragande misslyckats besegrade han dem i [[slaget vid sjön Benacus]] i november, och de utgjorde efter detta inte något hot mot Rom under många år.
+Alemannerna befann sig konstant i konflikt med [[romerska riket]]. De inledde en invasion av norra [[Italien]] [[268]] medan romarna hade blivit tvungna att använda stora delar av sin germanska front för att försvara sig mot en [[goter|gotisk]] invasion. I början av sommaren kunde [[Gallienus]] stoppa deras framfart i Italien men han blev därefter tvungen att engagera sig i hotet från goterna. I september avstyrde han detta hot i [[slaget vid Naissus]], dagens [[Niš]], och hans efterträdare [[Claudius II Gothicus]] vände sig sedan norrut mot alemannerna som härjade norr om floden [[Po]]. Efter att förhandlingar om ett fredligt tillbakadragande misslyckats, besegrade han dem i [[slaget vid sjön Benacus]] ([[Gardasjön]]) i november och de utgjorde efter detta inte något hot mot Rom under många år.
-I [[slaget vid Argentoratum]] [[357]], dagens [[Strasbourg]], besegrades allemannerna av [[Julianus]], och deras kung [[Chonodomarius]] togs tillfånga. [[2 januari]] [[366]] korsade ett stort antal allemanner den istäckta floden [[Rhen]] och invaderade det romerska riket. I början av [[400-talet]] tycks allemannerna ha etablerat sig i dagens [[Alsace]] och stora delar av [[Schweiz]].
+I [[slaget vid Argentoratum]] [[357]], dagens [[Strasbourg]], besegrades alemannerna av [[Julianus]] och deras [[kung]] [[Chnodomarius]] togs tillfånga. [[2 januari]] [[366]] korsade ett stort antal alemanner den istäckta floden [[Rhen]] och invaderade det romerska riket. I början av [[400-talet]] tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens [[Alsace]] och stora delar av [[Schweiz]].
-Deras kungarike (eller hertigdömet [[Alemannia]] senare känt som [[Schwaben]]) varade fram till [[496]] då [[Klodvig I]] i och med [[slaget vid Tolbiacum]] ([[Zülpich]]) inkorporerade det i sitt [[Frankerriket|rike]]. Allemannerna blev skatteskyldiga under de frankiska kungarna, vilka även tillsatte deras hertigar. [[476]] gjorde hertig [[Theobald]] uppror mot [[Pippin den lille]] efter att hertigvärdigheten avskaffats. Landet kom därefter att styras, först av grevar och sedan av ''nuntii camerce'', s.k. [[kammarbud]], ett slags högre frankiska ämbetsmän. Dessa kammarbud gjorde sig emellertid under de sista [[karolinger]]na alltmer självständiga. En av dem, [[Erchanger]], antog titeln hertig af Alemannien, blev år [[917]] avrättad såsom upprorisk vasall.
+Deras kungarike (eller hertigdömet [[Alemannia]] senare känt som [[Schwaben]]) varade fram till [[496]] då [[Klodvig I]] i och med [[slaget vid Tolbiacum]] ([[Zülpich]]) inkorporerade det i sitt [[Frankerriket|rike]]. Alemannerna blev skattskyldiga under de frankiska kungarna, vilka även tillsatte deras [[hertig]]ar. [[476]] gjorde hertig [[Theobald]] uppror mot [[Pippin den lille]] efter att hertigvärdigheten avskaffats. Landet kom därefter att styras, först av [[greve|grevar]] och sedan av ''nuntii camerce'', så kallade [[kammarbud]], ett slags högre frankiska [[ämbetsman|ämbetsmän]]. Dessa kammarbud gjorde sig emellertid under de sista [[karolinger]]na alltmer självständiga. En av dem, [[Erchanger]], antog titeln hertig av Alemannien och blev år [[917]] [[avrätta]]d såsom upprorisk [[vasall]].
-==Se även==
-*[[Alemanniska]]
+== Etymologiskt arv ==
-==Extern länk==
+[[Tyskland]] heter än idag ''Allemagne'' på [[franska]] och ''Alemania'' på [[spanska]], namn hämtade från folkgruppen alemanner.
-*[http://members.tripod.com/~Linus_Gemvik/historik.html Linus Gemviks hemsida] (med störande reklam)
+== Källor ==
-[[Kategori:Germaner]]
+*[https://books.google.se/books?id=ViXFDgAAQBAJ&pg=PA1062&lpg=PA1062&dq=alemanner+historia&source=bl&ots=JbQJhf1Wsb&sig=ACfU3U3PMFcAH7YaHUelMoWkkfoaDlUgnw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjzi577j9vpAhWCxMQBHepNDpYQ6AEwA3oECAYQAQ#v=onepage&q=alemanner%20historia&f=false ''Eurasiens språkfamiljer III: En fordomlig historia'' av Steve Lando, sid.1061]
+== Externa länkar ==
-[[als:Alamannen]]
+* [http://members.tripod.com/~Linus_Gemvik/historik.html Privat hemsida om Germanien och alemannerna]
-[[br:Alemanned]]
-[[ca:Alaman]]
-[[cy:Alemanni]]
+[[Kategori:Germaner]]
+[[Kategori:Germanska stammar]]
-[[da:Alemanner]]
-[[de:Alamannen]]
-[[el:Αλεμάνοι]]
-[[en:Alamanni]]
-[[eo:Alamanoj]]
-[[es:Alamanes]]
-[[fi:Alemannit]]
-[[fr:Alamans]]
-[[fy:Allemannen]]
-[[gl:Alamáns]]
-[[hu:Alemannok]]
-[[it:Alemanni]]
-[[la:Alamanni]]
-[[nl:Alemannen]]
-[[nn:Alemannarar]]
-[[no:Alamannerne]]
-[[pl:Alamanowie]]
-[[pt:Alamanos]]
-[[ru:Алеманны]]
-[[sl:Alemani]]
-[[sr:Алемани]]
-[[tr:Alamanlar]]
-[[uk:Алемани]]
-[[zh:阿拉曼人]]