Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Amazonsten

Från Wikipedia
Amazonsten
Amazonit från Brasilien
KategoriTektosilikat
GruppFältspat
Kemisk formelKAlSi3O8
FärgGrön, blåaktigt grön
FörekomstsättPrismatisk
KristallstrukturTriklin
SpaltningPerfekt på [001], god på [010][1]
BrottOjämnt, splittrigt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6 - 6,5
GlansGlasaktigt
Ljusbrytning1,522 - 1,530
Dubbelbrytningδ = -0,008
DispersionIngen
TransparensGenomskinlig, opak
FluorescensSvag, olivgrön
StreckfärgVit
Specifik vikt2,56-2,58
Radioaktivitet Radioaktiv 14,05 procent (Kalium)
Referenser[2][3][4]:214–215

Amazonit även kallad Amazonsten[5] är ett tektosilikatmineral, en varietet av mikroklin[5][6][7] och en kaliumfältspat med skillnaden att den även innehåller en ringa mängd bly. Dess kemiska formel är KAlSi3O8,[2][8] som är polymorf till ortoklas. Färgen kan variera i olika turkosgröna nyanser. Amazonstenar slipas ofta till smycken.

Namnet kommer från Amazonas, varifrån gröna stenar tidigare erhölls, även om det är okänt om dessa stenar var amazonit.[5] Även om den har använts för smycken i över tretusen år, vilket bevisas av arkeologiska fynd i Mellersta och Nya kungariket Egypten[9] och Mesopotamien, nämner ingen forntida eller medeltida auktoritet det. Den beskrevs som ett distinkt mineral först på 1700-talet.[10]

Gröna och grönblå varianter av kaliumfältspat som till övervägande del är trikliniska betecknas som amazonit.[11] Den har beskrivits som en "vacker kristalliserad variant av en ljust ärggrön"[12] och som att ha en "livlig grön färg".[5] Det slipas ibland och används som ädelsten.[13]

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Amazonit är ett mineral med begränsad förekomst. I bronsålderns Egypten bröts den i södra östra öknen vid Gebel Migif. I tidig modern tid erhölls den nästan uteslutande från området Miass i Ilmenskybergen, 80 km sydväst om Chelyabinsk, Ryssland, där den förekommer i granitiska stenar.[5]

Fyndorter för mineralet finns i Australien,[14] Brasilien, Indien, Kenya, Kina,[15][16] Libyen,[17] Madagaskar, Mongoliet,[11] Sydafrika,[18] Ryssland och USA.[4][19] Det går att hitta amazonstenar i Sverige. Kända fyndorter är Utö gruva i Stockholms skärgård, Väne-Ryr i Västergötland och Åmmebergs zinkgruvor i Närke.[20]

Färg

[redigera | redigera wikitext]

Under många år var källan till amazonitens färg ett mysterium.[21]Vissa människor antog att färgen berodde på koppar eftersom kopparföreningar ofta har blå och gröna färger.[21] En studie från 1985 tyder på att den blågröna färgen är ett resultat av mängden bly och vatten i fältspaten.[21] Efterföljande teoretiska studier 1998 av A. Julg ökar på den potentiella rollen av alivalent bly i färgen på mikroklin.[22]

Andra studier tyder på att färgerna är förknippade med det ökande innehållet av bly, rubidium och tallium som sträcker sig i mängder mellan 0,00X och 0,0X i fältspatarna, med till och med extremt höga halter av PbO, blymonoxid, (en procent eller mer) kända från litteraturen.[11] En studie från 2010 påpekade också rollen av tvåvärt järn i den gröna färgen.[8] Dessa studier och uppställda hypoteser visar den komplexa karaktären hos färgen i amazonit. Med andra ord kan färgen vara den sammanlagda effekten av flera ömsesidigt inkluderande och nödvändiga faktorer.[10]

Hälsorisk

[redigera | redigera wikitext]

En studie från 2021 av det tyska Institut für Edelsteinprüfung (EPI) fann att mängden bly som läckte från ett prov på 11 g amazonit till en sur lösning som simulerade saliv översteg EU-standarden DIN EN 71-3:2013:s rekommenderade mängd fem gånger. Detta experiment syftade till att simulera ett barn som sväljer amazonit och det kunde också tillämpas på nya alternativa medicinmetoder som att sätta in mineralet i oljor eller dricka vatten i dagar.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Djup rödhakeäggblåfärgad amazonitkristall på rökig kvarts och albit, från Teller County, Colorado. Storlek: 3,4 x 3,3 x 2,5 cm.
    Djup rödhakeäggblåfärgad amazonitkristall på rökig kvarts och albit, från Teller County, Colorado. Storlek: 3,4 x 3,3 x 2,5 cm.
  • Amazonitkristall på rökig kvarts, från Pikes Peak, El Paso County, Colorado
    Amazonitkristall på rökig kvarts, från Pikes Peak, El Paso County, Colorado
  • Stor djupturkos amazonitkristall med fast vit mikroklin, från Konso, SNNPR, Ethiopia. Storlek: 16,4 x 11,9 x 8 0 cm.
    Stor djupturkos amazonitkristall med fast vit mikroklin, från Konso, SNNPR, Ethiopia. Storlek: 16,4 x 11,9 x 8 0 cm.
  • Två rökkvartskristaller omgivna av amazonitkristaller, från Smoky Hawk Mine, Crystal Peak, Teller County, Colorado. Storlek: 11,0 x 8,2 x 6,3.
    Två rökkvartskristaller omgivna av amazonitkristaller, från Smoky Hawk Mine, Crystal Peak, Teller County, Colorado. Storlek: 11,0 x 8,2 x 6,3.
  • Konso, SNNPR, Ethiopia.
    Konso, SNNPR, Ethiopia.
  • Fjupt glänsande kristall av amazonit, från Take 5 Claim, Crystal Peak, Teller County, Colorado. Storlek: 4,4 x 4,0 x 3,5.
    Fjupt glänsande kristall av amazonit, från Take 5 Claim, Crystal Peak, Teller County, Colorado. Storlek: 4,4 x 4,0 x 3,5.
  • Amazonit från Landsverk 1-gruvan med borgmästarens i Evje livkrage, Norge. Storlek: 21 x 22 cm.
    Amazonit från Landsverk 1-gruvan med borgmästarens i Evje livkrage, Norge. Storlek: 21 x 22 cm.
  • Amazonit delvis ändrad till brun mikroklin från Landsverk 1-gruvan i Evje, Norge.
    Amazonit delvis ändrad till brun mikroklin från Landsverk 1-gruvan i Evje, Norge.
  • Polerad enhet av amazonit. Höjd: 13 cm.
    Polerad enhet av amazonit. Höjd: 13 cm.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Amazonite, 26 juni 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Mindat.org -2704 [1]
  2. ^ [a b] Walter, Schumann (1997). Gemstones of the world (Rev. & expanded). New York: Sterling Pub. Co. Sid. 164. ISBN 0806994614. https://archive.org/details/gemstonesofworld00schu/page/164. 
  3. ^ ”Radioactive Gems : ClassicGems.net”. ClassicGems.net. https://www.classicgems.net/info_Radioactive.htm. 
  4. ^ [a b] Schlegel, Dorothy McKenney (1957). ”Gem Stones of the United States”. Geological Survey Bulletin (United States Government Publishing Office) (1042-G). https://books.google.com/books?id=D78jhspXwxYC. 
  5. ^ [a b c d e] One or more of the preceding sentences incorporates text from a publication now in the public domain: Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Amazon-stone". Encyclopædia Britannica. Vol. 1 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 791.
  6. ^ ”Amazonite gemstone information”. gemdat.org. https://www.gemdat.org/gem-184.html. 
  7. ^ ”Amazonite”. Amazonite. https://www.mindat.org/min-184.html. 
  8. ^ [a b] ”Amazonite: Amazonite mineral information and data.”. mindat.org. https://www.mindat.org/min-184.html. 
  9. ^ Harrell and Osman 2007
  10. ^ [a b] Mikhail Ostrooumov, Amazonite: Mineralogy, Crystal Chemistry, and Typomorphism (Elsevier, 2016), p. 1–12.
  11. ^ [a b c] Pivec, E.; Ševčik, J.; Ulrych, J. (December 1981). ”Amazonite from the alkali granite of the Avdar Massif, Mongolia”. TMPM Tschermaks Petr. Mitt. 28 (4): sid. 277–283. doi:10.1007/BF01081855. Bibcode: 1981TMPM...28..277P. 
  12. ^ Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Microcline" . Encyclopædia Britannica. Vol. 18 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 380.
  13. ^ ”Common Minerals of Virginia”. Virginia Department of Mines, Minerals and Energy. Commonwealth of Virginia. https://www.dmme.virginia.gov/dgmr/minerals.shtml.  Arkiverad 24 juli 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ”Barnes L. C., et al, (1980), Some Semiprecious and Ornamental Stones of South Australia, Government Printer, Adelaide, South Australia.”. Barnes L. C., et al, (1980), Some Semiprecious and Ornamental Stones of South Australia, Government Printer, Adelaide, South Australia.. https://www.mindat.org/reference.php?id=15954600. 
  15. ^ Yang, Jianye; Zhao, Lei; Zhang, Weiguo (April 2014). ”The Geochemical Effect of Lanthanides: Its Types and Application for Magmatic Rocks—A New Method to Semi-Quantitatively Determine Strength of Magmatic Fluid Complexation and Fractional Crystallization”. Journal of Earth Science (China University of Geosciences (Wuhan)) 25 (2): sid. 252–262. doi:10.1007/s12583-014-0420-z. ISSN 1674-487X. http://en.earth-science.net/PDF/20140514043208.pdf. 
  16. ^ Sihai, Liu; Changzhi, Wu; Lianxing, Gu; Zunzhong, Zhang; Junhua, Tang; Guangrong, Li; Ruxiong, Lei; Chuansheng, Wang (2008). ”中天山白石头泉岩体年代学、岩石成因及构造意义” (på kinesiska). Acta Petrologica Sinica (Beijing: China Science Publishing & Media Ltd.) 24 (11): sid. 2720. ISSN 1000-0569. http://www.ysxb.ac.cn/ysxb/ch/reader/create_pdf.aspx?file_no=20081206&year_id=2008&quarter_id=12&falg=1. 
  17. ^ Suayah, Ismail B.; Miller, Jonathan S.; Miller, Brent V.; Bayer, Tovah M.; Rogers, John J.W. (April 2006). ”Tectonic significance of Late Neoproterozoic granites from the Tibesti massif in southern Libya inferred from Sr and Nd isotopes and U–Pb zircon data”. Journal of African Earth Sciences 44 (4–5): sid. 564. doi:10.1016/j.jafrearsci.2005.11.020. ISSN 1464-343X. Bibcode: 2006JAfES..44..561S. 
  18. ^ ”Amazonite from South Africa”. www.mindat.org. https://www.mindat.org/locentries.php?p=14468&m=184. 
  19. ^ Penick, D. Allen Jr.; Sweet, Palmer C. (May 1992). ”Mineral collecting sites in Virginia”. Virginia Minerals (Charlottesville, Virginia: Virginia Department of Mines, Minerals, and Energy) 38 (2): sid. 10–12. http://www.dmme.virginia.gov/DMR3/dmrpdfs/vamin/VAMIN_VOL38_NO02.pdf.  Arkiverad 24 april 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ L-H Hedin och M Jansson, Mineral i Sverige, 2007, sid 199, ISBN 978-91-88528-58-2
  21. ^ [a b c] Hoffmeister and Rossman (1985). ”A spectroscopic study of irradiation coloring of amazonite; structurally hydrous, Pb-bearing feldspar”. American Mineralogist 70: sid. 794–804. http://www.minsocam.org/ammin/AM70/AM70_794.pdf. 
  22. ^ Julg, A. (February 1998). ”A theoretical study of the absorption spectra of Pb+ and Pb3+ in site K+ of microcline: application to the color of amazonite”. Physics and Chemistry of Minerals (Springer-Verlag) 25 (3): sid. 229–233. doi:10.1007/s002690050108. ISSN 1432-2021. Bibcode: 1998PCM....25..229J. 
  23. ^ ”Lead in Amazonite – Caution”. Institut für Edelsteinprüfung. April 22, 2021. https://www.epigem.de/en-us/toxic-minerals/lead-in-amazonite-caution.html.  Arkiverad 7 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Amazonsten.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amazonsten&oldid=55787623”