Kristina av Holstein-Gottorp: Skillnad mellan sidversioner
Aciram (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Aciram (Diskussion | Bidrag) utökning |
||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
| begravningsplats = Strängnäs domkyrka |
| begravningsplats = Strängnäs domkyrka |
||
}} |
}} |
||
'''Kristina av Holstein-Gottorp''', född [[12 april]] [[1573]], död [[8 december]] [[1625]] |
'''Kristina av Holstein-Gottorp''', född [[12 april]] [[1573]], död [[8 december]] [[1625]] på Nyköpings slott, var en [[Lista över Sveriges regentgemåler|drottning av Sverige]] som gift med [[Karl IX]]. Kristina utövade ett visst politiskt inflytande. Hon var regent under kungens frånvaro 1605, och ledde den provisoriska föryndarregeringen i Sverige under två månader 1611. |
||
==Biografi== |
==Biografi== |
||
===Tidigt liv=== |
|||
Kristina av Holstein-Gottorp var dotter till [[Adolf av Holstein-Gottorp]] och [[Kristina av Hessen]] |
Kristina av Holstein-Gottorp var dotter till [[Adolf av Holstein-Gottorp]] och [[Kristina av Hessen]]. Kristina mottog 1586 ett frieri från dåvarande prins Sigismund av Sverige, senare kung av Polen och Sverige. Äktenskapet hade föreslagits av [[Elisabet Vasa]], men planerna fullföljdes inte. |
||
I stället förmäldes hon med hertig Karl av Södermanland. Hon var kusin till Karls förra maka, Maria av Pfalz. Även detta äktenskap förhandlades fram av Elisabet Vasa, hennes blivande svägerska. Genom giftermålet knöt Karl en starkare allians med de tyska protestanterna. Vigseln förrättades 27 augusti 1592 i Nyköping. Hon fick barnen Gustav Adolf och Karl Filip samt Kristina (död i späd ålder) och Maria Elisabet (gift med hertig [[Hertig Johan|Johan av Östergötland]]). |
|||
| ⚫ | Enligt traditionen uppmuntrade Kristina Karl att avsätta Sigismund från den svenska tronen som hämnd för att Sigismund avbrutit giftermålsplanerna.<ref>Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (utgåva 2). Falun: Historiska Media. ISBN 978-91-85873-87-6</ref> |
||
===Drottning=== |
|||
Efter Karls död 1611 ledde hon regeringen tillsammans med sonen Gustav Adolf och hertig Johan. Denna regering upphörde två månader senare när Gustav Adolf hyllades som Sveriges kung och en förmyndarregering tillsattes. |
|||
| ⚫ | Karl erövrade 1598 den svenska tronen från sin brorson Sigismund. Enligt traditionen uppmuntrade Kristina Karl att avsätta Sigismund från den svenska tronen som hämnd för att Sigismund av Polen hade avbrutit giftermålsplanerna.<ref>Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (utgåva 2). Falun: Historiska Media. ISBN 978-91-85873-87-6</ref> Kristina kröntes tillsammans med Karl i Uppsala domkyrka 15 mars 1607. |
||
Kristina |
Kristina beskrivs som sträng och snål: ett känt exempel är uppgiften om att hon själv ska ha mätt ut sytråden åt sina hovdamer.<ref>Grimberg: '''Svenska folkets underbara öden'''</ref> Kristina beskrivs som dominant, kärv och viljestark, och Karl uppskattade hennes duglighet. Han kallade henne "en kvinna som håller att ta i", och deras relation beskrivs i stort som god. Som förmyndare både för den blivande kungen Gustav Adolf och den yngre sonen Karl Filip hade hon en viktig ledarposition inom både politik och ekonomi. 1604 utnämndes hon till Sveriges blivande regent i det fall Karl skulle dö om tronarvingen fortfarande var omyndig, och 1605 var hon tillförordnad regent i Sverige under Karls vistelse i Livland. Samtiden beskyllde henne för att ha uppmuntrat Karl i hans brutalitet, men det anses inte stämma. Däremot var hon aktiv som medlare. |
||
===Änkedrottning=== |
|||
I den unge Karl Filips hertigdöme förblev Kristina regent i egenskap av sonens förmyndare. Hennes omsorg om Karl Filips verkliga eller förmenta rättigheter framkallade åtskilliga mindre tvistigheter med kungamakten. Kristina motsatte sig ivrigt Gustav Adolfs intresse för [[Ebba Brahe]] 1613-1615 och motarbetade framgångsrikt hans planer på att gifta sig med henne. En av orsakerna var det dåliga exemplet hon ansåg att [[Gunilla Bielke]] var. |
|||
Efter Karls död 1611 ledde hon tillsammans med hertig Johan av Östergötland sin son Gustaf II Adolfs förmyndarregering från oktober 1611 till december samma år, då sonen myndigförklarades. Hon var dock fortsatt förmyndare för sin yngre son Karl Filip, och därmed regent över hans förläningar, hertigdömet Södermanland, Närke och Värmland. |
|||
Kristina utövade en del inflytande över Gustaf II Adolf under de första åren av hans regeringstid. Hon motsatte sig i 1613-1615 år hans planer på att gifta sig med hennes hovfröken [[Ebba Brahe]], och lyckades till slut förhindra äktenskapet. Hennes motiv var den inrikespolitiska komplikationer ett äktenskap med en medlem av den inhemska adeln innebar, där hon såg ett dåligt exempel i [[Gunilla Bielke]], och föredrog de fördelar ett dynastiskt äktenskap innebar. 1612 arrangerade hon trots kyrkans protester ett äktenskap mellan sin dotter Maria Elisabet och Johan av Östergötland. Hon ångrade sedan detta äktenskap, som kraftigt ska ha försämrat båda parters redan dåliga psykiska hälsa. Hon arrangerade också mot rikskanslerns vilja äktenskapet mellan sin styvdotter Katarina och Johan Kasimir år 1615. Karl Filip beskrivs som hennes favoritbarn, och hon gick bara motvilligt med på hans ryska tronkandidatur 1611. När projektet slutgiltigt misslyckades 1614 beskrivs hon som lättad. |
|||
| ⚫ | |||
I Karl Filips hertigdöme förblev Kristina regent i egenskap av sonens förmyndare. Hennes omsorg om Karl Filips verkliga eller förmenta rättigheter framkallade åtskilliga mindre tvistigheter med kungamakten. Kristina fortsatte att sköta de järnbruk och andra bruksegendomar som Karl byggt upp i de tidigare hertigdömena Värmland, Sörmland och Närke. Hon var också ovanligt engagerad och duktig inom dessa områden, och mycket intresserad av bergsbruket.<ref>Westerlund, Kerstin (2004), ''Kvinnliga brukspatroner'', Tekniska museet.</ref> Hertigdömet, med Nyköping som huvudstad, var centrum för stor spannmålsexport och järn- och vapentillverkning stimulerad av den utrikespolitiska expansionen österut. Denna industri arrenderades 1611 till nederländaren Willem de Besche. Hon blev genom sin förvaltning av hertigdömet en av tidens storfinansiärer av svenska kronan. Hon förhindrade Gustav Adolfs försök att inskränka Södertäljes rätt till utrikeshandel. Hon försvarade hertigdömets autonomi mot kronan, hävdade dess oinskränkta domsrätt och adelns rusttjänst under kronan. Under riksdagens ledde hennes krav på autonomi till en konflikt där hennes talesperson doktor Nils häktades. Konflikten mellan kronan och hertidömerna avbröts dock av Johans död 1618 och Karl Filips död 1622. |
|||
| ⚫ | |||
===Barn=== |
===Barn=== |
||
| Rad 47: | Rad 54: | ||
== Se även == |
== Se även == |
||
* [[Holstein-Gottorpska ätten]] |
* [[Holstein-Gottorpska ätten]] |
||
* [[Livgeding]] |
|||
== Källor == |
== Källor == |
||
<references /> |
<references /> |
||
* Nordisk Familjebok |
* Nordisk Familjebok |
||
* http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=11772 |
* [http://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=11772 Kristina, urn:sbl:11772, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2013-12-05.] |
||
{{STANDARDSORTERING:Kristina av Holstein-Gottorp}} |
{{STANDARDSORTERING:Kristina av Holstein-Gottorp}} |
||
Versionen från 5 december 2013 kl. 17.47
| Kristina av Holstein-Gottorp | |
|---|---|
_c_1610.jpg)
| |
| Drottning Kristina, porträtt från 1610 | |
| Regeringstid | 24 juli 1599–22 mars 1604 1703 dagar |
| Företrädare | Anna av Österrike Sveriges drottning |
| Efterträdare | Sig själv Sveriges drottning |
| Regeringstid | 22 mars 1604–30 oktober 1611 2778 dagar |
| Kröning | 15 mars 1607 i Uppsala domkyrka |
| Företrädare | Sig själv Sveriges riksföreståndargemål |
| Efterträdare | Maria Eleonora |
| Gemål | Karl IX |
| Barn | Gustav II Adolf Maria Elisabet Kristina Karl Filip |
| Ätt | Holstein-Gottorpska ätten |
| Far | Adolf av Holstein-Gottorp |
| Mor | Kristina av Hessen |
| Född | 12 april 1573 |
| Död | 8 december 1625 52 år och 240 dagar Nyköpingshus |
| Begravd | Strängnäs domkyrka |
| |
Kristina av Holstein-Gottorp, född 12 april 1573, död 8 december 1625 på Nyköpings slott, var en drottning av Sverige som gift med Karl IX. Kristina utövade ett visst politiskt inflytande. Hon var regent under kungens frånvaro 1605, och ledde den provisoriska föryndarregeringen i Sverige under två månader 1611.
Biografi
Tidigt liv
Kristina av Holstein-Gottorp var dotter till Adolf av Holstein-Gottorp och Kristina av Hessen. Kristina mottog 1586 ett frieri från dåvarande prins Sigismund av Sverige, senare kung av Polen och Sverige. Äktenskapet hade föreslagits av Elisabet Vasa, men planerna fullföljdes inte.
I stället förmäldes hon med hertig Karl av Södermanland. Hon var kusin till Karls förra maka, Maria av Pfalz. Även detta äktenskap förhandlades fram av Elisabet Vasa, hennes blivande svägerska. Genom giftermålet knöt Karl en starkare allians med de tyska protestanterna. Vigseln förrättades 27 augusti 1592 i Nyköping. Hon fick barnen Gustav Adolf och Karl Filip samt Kristina (död i späd ålder) och Maria Elisabet (gift med hertig Johan av Östergötland).
Drottning
Karl erövrade 1598 den svenska tronen från sin brorson Sigismund. Enligt traditionen uppmuntrade Kristina Karl att avsätta Sigismund från den svenska tronen som hämnd för att Sigismund av Polen hade avbrutit giftermålsplanerna.[1] Kristina kröntes tillsammans med Karl i Uppsala domkyrka 15 mars 1607.
Kristina beskrivs som sträng och snål: ett känt exempel är uppgiften om att hon själv ska ha mätt ut sytråden åt sina hovdamer.[2] Kristina beskrivs som dominant, kärv och viljestark, och Karl uppskattade hennes duglighet. Han kallade henne "en kvinna som håller att ta i", och deras relation beskrivs i stort som god. Som förmyndare både för den blivande kungen Gustav Adolf och den yngre sonen Karl Filip hade hon en viktig ledarposition inom både politik och ekonomi. 1604 utnämndes hon till Sveriges blivande regent i det fall Karl skulle dö om tronarvingen fortfarande var omyndig, och 1605 var hon tillförordnad regent i Sverige under Karls vistelse i Livland. Samtiden beskyllde henne för att ha uppmuntrat Karl i hans brutalitet, men det anses inte stämma. Däremot var hon aktiv som medlare.
Änkedrottning
Efter Karls död 1611 ledde hon tillsammans med hertig Johan av Östergötland sin son Gustaf II Adolfs förmyndarregering från oktober 1611 till december samma år, då sonen myndigförklarades. Hon var dock fortsatt förmyndare för sin yngre son Karl Filip, och därmed regent över hans förläningar, hertigdömet Södermanland, Närke och Värmland.
Kristina utövade en del inflytande över Gustaf II Adolf under de första åren av hans regeringstid. Hon motsatte sig i 1613-1615 år hans planer på att gifta sig med hennes hovfröken Ebba Brahe, och lyckades till slut förhindra äktenskapet. Hennes motiv var den inrikespolitiska komplikationer ett äktenskap med en medlem av den inhemska adeln innebar, där hon såg ett dåligt exempel i Gunilla Bielke, och föredrog de fördelar ett dynastiskt äktenskap innebar. 1612 arrangerade hon trots kyrkans protester ett äktenskap mellan sin dotter Maria Elisabet och Johan av Östergötland. Hon ångrade sedan detta äktenskap, som kraftigt ska ha försämrat båda parters redan dåliga psykiska hälsa. Hon arrangerade också mot rikskanslerns vilja äktenskapet mellan sin styvdotter Katarina och Johan Kasimir år 1615. Karl Filip beskrivs som hennes favoritbarn, och hon gick bara motvilligt med på hans ryska tronkandidatur 1611. När projektet slutgiltigt misslyckades 1614 beskrivs hon som lättad.
I Karl Filips hertigdöme förblev Kristina regent i egenskap av sonens förmyndare. Hennes omsorg om Karl Filips verkliga eller förmenta rättigheter framkallade åtskilliga mindre tvistigheter med kungamakten. Kristina fortsatte att sköta de järnbruk och andra bruksegendomar som Karl byggt upp i de tidigare hertigdömena Värmland, Sörmland och Närke. Hon var också ovanligt engagerad och duktig inom dessa områden, och mycket intresserad av bergsbruket.[3] Hertigdömet, med Nyköping som huvudstad, var centrum för stor spannmålsexport och järn- och vapentillverkning stimulerad av den utrikespolitiska expansionen österut. Denna industri arrenderades 1611 till nederländaren Willem de Besche. Hon blev genom sin förvaltning av hertigdömet en av tidens storfinansiärer av svenska kronan. Hon förhindrade Gustav Adolfs försök att inskränka Södertäljes rätt till utrikeshandel. Hon försvarade hertigdömets autonomi mot kronan, hävdade dess oinskränkta domsrätt och adelns rusttjänst under kronan. Under riksdagens ledde hennes krav på autonomi till en konflikt där hennes talesperson doktor Nils häktades. Konflikten mellan kronan och hertidömerna avbröts dock av Johans död 1618 och Karl Filips död 1622.
Efter Karl Filips död 1622 levde hon tillbakadraget på Nyköpings slott fram till sin död. Hon tog där hand om den dotter han efterlämnat i sitt hemliga äktenskap, Elisabet Karlsdotter (Gyllenhielm). Hon ligger begravd i Strängnäs domkyrka.
Barn
- Gustav II Adolf (1594-1632), kung av Sverige 1611-1632.
- Maria Elisabet (1596-1618) gift med Johan, hertig av Östergötland.
- Kristina (1598-1599).
- Karl Filip (1601–1622).
Se även
Källor
- ^ Karin Tegenborg Falkdalen (2010). Vasadöttrarna (utgåva 2). Falun: Historiska Media. ISBN 978-91-85873-87-6
- ^ Grimberg: Svenska folkets underbara öden
- ^ Westerlund, Kerstin (2004), Kvinnliga brukspatroner, Tekniska museet.