Nossebro
Nossebro | |
Tätort Centralort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Essunga kommun |
Koordinater | 58°11′20″N 12°43′10″Ö / 58.18889°N 12.71944°Ö |
Area | 184,65 hektar |
Folkmängd | 1 846 (2010)[1] |
Befolkningstäthet | 10 inv./hektar |
Grundad | 1918 (som municipalsamhälle) |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Nossebro |
Postnummer | 465 30-31 |
Riktnummer | 0512 |
Tätortskod | 5388 |
Geonames | 2688131 |
Wikimedia Commons: Nossebro | |
Nossebro är en tätort i Västergötland och centralort i Essunga kommun, Västra Götalands län.
Nossebro ligger ca 20 kilometer söder om Vara och ca 8 mil nordost om Göteborg. Som samhälle är Nossebro förhållandevis ungt. Så sent som i mitten av 1800-talet finns Nossebro på kartor bara utmärkt som bro över ån Nossan. På den mark, där Nossebro ligger idag, hittar man istället Stallaholm eller Stora Stall. Det var namnet på ett säteri och en mindre by med anor från 1500-talet. Det som kom att få avgörande betydelse för Nossebro var Västgötabanan mellan Göteborg och Gårdsjö. Denna invigdes 1900. Orten var då en liten by med omkring 150 invånare. Med järnvägen kom handlare och hus byggdes. Företag startades, post och bank öppnade. Mer fart på utvecklingen blev det när Nossebro också fick järnvägsförbindelse med Trollhättan via Trollhättan-Nossebro Järnväg, vilket skedde 1916. Från Trollhättan kom Gustav Neck, som startade galvaniseringsfabriken Necks Verkstäder och som mest hade mellan 300 och 400 anställda. Necks var stora leverantörer av galvaniserade smidesprodukter till Vattenfall och Televerket. 1994 flyttades dock större delen av verksamheten i företaget till Polen.
Till de första årtiondena på 1900-talet hörde också Nossebro Mejeri, Nossebro Bryggeri, Centralföreningen och Sollebrunns Spannmålshandel. Av dessa finns endast det sistnämnda kvar nu under namnet Svenska Foder. År 1925 hade befolkningsantalet ökat till 475 personer.
Mellan 1918 och 1963 var Nossebro ett municipalsamhälle, vars fullmäktige kunde besluta om bebyggelse, gator, vatten och avlopp, belysning, brandväsende och egen beskattningsrätt. När kommunsammanslagningen ägde rum 1952 – 53 blev Nossebro den givna centralorten. Här bodde då omkring 1500 invånare. På 1960-talet beslutade statsmakterna att den nioåriga grundskolan skulle införas i landet, vilket medförde att en ny skola för elever i årskurs 7 – 9 uppfördes 1964 i Nossebro. Dit kom så småningom även elever från närliggande Bjärke (Alingsås) kommun. Samtidigt drogs de gamla byskolorna in i de olika socknarna. Idag finns skolor i Bredöl, Jonslund och Nossebro, alla byggda i mitten av 1960-talet.
I dagens Nossebro bor knappt 2000 invånare. Här finns skolor, vårdcentral, bank, systembolag, bibliotek och kommunhus. Kyrkan i Nossebro är från 1927 och kom till genom insamlade medel av samhällets syförening. Intressanta sevärdheter är även världens största sax på Stureplan, noterad i Guinness Rekordbok samt på Gustavsplatsen industriminnet från Necks Verkstäder ”Hejaren”, som användes till smidesarbeten. Intill skolan finns konstnären Algot Galles konstverk, som heter ”Det är bättre med stimmet utanför”. Det finns flera andra sevärda konstverk i samhället. Värt att nämnas är även ”Vattentrappa” vid Fontäntorget. Konstverket uppfördes 1975 på uppdrag av Lions Club. Konstnären heter Roland Andersson.
Ån Nossan rinner rätt igenom tätorten, vilket ger stora möjligheter till fiske i en av norra Europas artrikaste åar. [2]
Sedan augusti 1903 har det även varit marknad i Nossebro, Nossebro Marknad, den sista onsdagen i varje månad, utom i december. Utbudet är stort, bland annat kläder, skor, blommor, godis och hemslöjd. Kvällen innan marknaden under månaderna maj, juni,juli och augusti arrangerar Nossebro Köpmannaförening en marknadsafton.
På torget (Stureplan) bredvid ICA-butiken står världens största fungerande sax (6,44 m lång och 280 kg tung) som användes till att inviga renoveringen av Storgatan i Nossebro den 27 maj 1994.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Nossebro 1960–2005[3] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 1 335 | |||
1965 | 1 329 | |||
1970 | 1 522 | |||
1975 | 1 688 | |||
1980 | 1 799 | |||
1990 | 1 930 | 180 | ||
1995 | 1 890 | 180 | ||
2000 | 1 734 | 183 | ||
2005 | 1 774 | 183 | ||
Noter
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ Borås Tidning Nossan - Blivande turistmagnet
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Externa länkar
|