Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Stora synagogan i Stockholm

Version från den 20 oktober 2024 kl. 16.01 av Ricjac (Diskussion | Bidrag) (koordinater saknas)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Stora synagogan i Stockholm
Stora synagogan i vinterskrud, 2012.
Map
PlatsNorrmalm, Stockholms kommun[1]
LandSverige[1]
TrossamfundKonservativ judendom
Historia
Uppförd1867–1870
Invigd16 september 1870
Arkitektur
ArkitektFredrik Wilhelm Scholander
StilNymorisk stil
Byggnadsspecifikationer
Kapacitet1 000
Administration
FörsamlingJudiska församlingen i Stockholm
Övrigt
RabbinUte Steyer

Stora synagogan i Stockholm (hebreiska: בית הכנסת הגדול של שטוקהולם, Bet ha-Knesset ha-Gadol shel Stokholm) ligger på Wahrendorffsgatan, invid Berzelii park, i centrala Stockholm i Sverige. Det är den största av de tre befintliga synagogorna inom den judiska församlingen i Stockholm. De två andra, som är ortodoxa, är Adat Jeschurun och Adat Jisrael.

Stora synagogan har en egalitär, konservativ inriktning; ett par gånger i månaden äger dessutom progressiva gudstjänster rum i en angränsande lokal.

Rabbin sedan 2015 är Ute Steyer, den första kvinnliga rabbinen i Sverige.

Historik och arkitektur

[redigera | redigera wikitext]
Interiör, 1873.

Stora synagogan började byggas 1867 efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och invigdes den 16 september 1870, samma år som judar i Sverige fick fullständiga medborgerliga rättigheter. Tidigare hade församlingen hyrt in sig i lokaler i kvarteret Aceton i Gamla stan vid Köpmantorget (1787–90) och därefter i kvarteret Cupido vid Tyska Brunnsplan (1790–1870).[2]

Scholander gestaltade synagogan efter en vision om ett antikt assyriskt tempel, vilket bland annat märks på den rika blomornamentiken på väggar och kring pelare. Interiörmässigt är synagogan starkt influerad av de ideal som karaktäriserar tysk reformjudendom, som var den förhärskande influensen inom svensk judendom vid den här tiden. Hantverket är av hög klass, inte minst gäller detta interiören med dess detaljrikedom och rika färgspel. Helgedomen är uppförd i enlighet med den reformanda som förespråkade en ny gudstjänstordning och ett nytt synsätt på synagogornas inredning.[3]

I anslutning till synagogan återfinns Willy Gordons bronsstaty Flykten med Toran som föreställer en jude som flyr med rullarna med den mosaiska lagen. Originalet, som endast mäter 53 cm, skapades 1945.

Synagogan skyddas av lagen om Byggnadsminnen.

Församlingshuset

[redigera | redigera wikitext]

På tomten i kvarteret Katthavet, i anslutning till synagogan, uppfördes församlingshuset 1926–1927. Byggnaden i Nordisk klassicism ritades av arkitekten och församlingsmedlemmen Erik Josephson.[4]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Blom Tarras, red (1983). Katthavet 5: synagogan : kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Libris 3122239 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]