1866

	1866 – MDCCCLXVI; 158 år sedan
	År; 1863 \| 1864 \| 1865; 1866; 1867 \| 1868 \| 1869
	Årtionde; 1840-talet \| 1850-talet ; 1860-talet; 1870-talet \| 1880-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1866 ; MDCCCLXVI
Ab urbe condita	2618
Armeniska kalendern	1315 ; ԹՎ ՌՅԺԵ
Assyriska kalendern	6616
Bahaikalendern	22–23
Bengaliska kalendern	1273
Berberkalendern	2816
Brittiskt regeringsår	29 Vict. 1 – 30 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2410
Burmesiska kalendern	1228
Bysantinska kalendern	7374–7375
Koptiska kalendern	1582–1583
Erianska kalendern	3032
Etiopiska kalendern	1858–1859
Judiska kalendern	5626–5627
Vikram Samvat	1922–1923
Sakakalendern	1788–1789
Kaliyuga	4967–4968
Holocen kalender	11866
Nri-Igbo	866–867
Persiska kalendern	1244–1245
Muslimska kalendern	1282–1283
Nengō (Japan)	Keiō 2; (慶応2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4199
Minguokalendern	46 före ROC; 民前46年
Thailändsk kalender	2409
Unixtid

1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Händelser

Juni

15 juni – Stockholmsutställningen, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa. Det är både en industriutställning och en konstexposition.
20 juni–7 juli – Amerikanska soldater utför vedergällning i Newchwang, Kina för överfall på amerikanske konsuln.^[1]

22 juni
- Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren.
- En ny svensk riddarhusordning fastställs.^[2]
27 juni – Den preussiska armén besegrar den österrikiska armén i Slaget vid Náchod.

Juli

3 juli – I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.

Augusti

6 augusti – Vancouverön förenas administrativt med British Columbia.^[3]

Oktober

1 oktober – Svenska Baptistsamfundet bildas.^[4]
3 oktober – Preussen annekterar Bremen-Verden, som tidigare tillhört Hannover.^[5]
17 oktober – Strömstads Tidning kommer ut för första gången.

November

November – Amerikanska soldater i Matamoros, Mexiko kapitulerar och tvingas tre dagar senare dra sig tillbaka av USA:s federala statsmakt .^[1]

December

18 december – College of Wooster startas i Ohio, USA.^[6]
28 december – Falkenbergs stad erhåller stapelstadsrättigheter.^[7]

Okänt datum

Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor.
Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem.
Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas.
Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm.
Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal.
Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg.
Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner ^[8]..
Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter.
Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera bilder av staden.
Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker.
Kockums mekaniska verkstads AB i Malmö grundas.
Den brittiske doktorn John Langdon Down blir den första med att beskriva utvecklingsstörningen Downs syndrom.
Flickskolekommittén 1866 rekommenderar en rad reformer i kvinnors rättigheter, så som att inrätta gymnasium för kvinnor, tillåta studier vid universitetet, och öppna en rad yrken för kvinnor, samt ge bidrag till de flickskolor som uppfyllde kraven: dessa rekommendationer uppfylls under de närmaste åren.
Den första transatlantiska kabeln för telegraftrafik läggs mellan Irland och New Foundland.

Födda

10 januari – Ludwig Aschoff, tysk läkare och patolog.
15 januari – Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop 1914–1931, mottagare av Nobels fredspris 1930.
29 januari – Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
4 februari – Władysław Podkowiński, polsk målare.
12 februari – Nils Björk, svensk banvakt, småbrukare och politiker (socialdemokrat).
17 februari – Henry Hollis Horton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927–1933.
21 februari – August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
22 februari – Erika Aittamaa, svensk vantmakare.
17 mars – Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
19 mars – Emilio De Bono, italiensk militär och politiker.
3 april – James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.
4 april – Anne Sullivan, amerikansk lärare.
13 april – Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
22 april – Hans von Seeckt, tysk militär; generalöverste.
23 april – Eugene Elliott Reed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.
25 april – Paul O. Husting, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.
10 maj – Léon Bakst, rysk målare och scenograf.
17 maj – Erik Satie, fransk kompositör.
3 juli – Albert Gottschalk, dansk målare
11 juli – Richard Beer-Hofmann, österrikisk författare.
14 juli – Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
13 augusti – Giovanni Agnelli, italiensk industrialist, grundare av Fiat.
3 september – Hugh Ike Shott, amerikansk republikansk politiker och publicist.
10 september – Jeppe Aakjær, dansk författare.
21 september – H G Wells, brittisk science fiction-författare.
25 september – Thomas H. Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
12 oktober – Ramsay MacDonald, brittisk politiker, premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.
16 oktober – Karl Fazer, finländsk bagare och företagsledare.
30 oktober – Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
6 december – Viktor Ståhle, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
10 december – Karl Wiligut, tysk nazist.
12 december – Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
21 december – Adolf Rising, svensk apotekare, grundare av Astra.
22 december – Nils Erik Nilsson i Antnäs, svensk hemmansägare och högerpolitiker.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

26 januari – André B. Roman, 70, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1831–1835 och 1839–1843.

Februari

18 februari – Ferdinand Wolf, 69, österrikisk filolog.

Mars

22 mars – Christopher Jacob Boström, 69, svensk filosof.
30 mars – John McDougal, amerikansk politiker.

Andra kvartalet

April

26 april – Hermann Goldschmidt, 63, tysk astronom och målare.

Maj

11 maj – George Edmund Badger, 71, amerikansk politiker.

Juni

7 juni – Chief Seattle, amerikansk indianhövding.

Tredje kvartalet

Juli

25 juli – Brita Sofia Hesselius, 65, svensk fotograf.

Augusti

27 augusti – John Motley Morehead, 70, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1841–1845.

September

7 september – Clement Comer Clay, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837.
26 september – Carl Jonas Love Almqvist, 72, svensk författare.

Fjärde kvartalet

Oktober

7 oktober – Robert F. Stockton, 71, amerikansk militär och demokratisk politiker, senator 1851–1853.
18 oktober – Philipp Franz von Siebold, 70, tysk naturforskare och forskningsresande.

November

5 november – Henrik Renqvist, 77, finländsk präst och väckelseledare.

December

1 december – George Everest, 76, brittisk överste och geograf.
20 december – James Semple, 68, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, senator 1843–1847.

Referenser

Fotnoter

^ [a b] USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004
^ Lagen
^ Columbia World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ Baptistnytt 5 (21 september) 2006 (läst 3 april 2011)^{[död länk]}
^ World Statesmen (läst 6 april 2011)
^ ”History & Traditions”. The College of Wooster. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110826055604/http://www.wooster.edu/About-Wooster/History-Traditions. Läst 27 augusti 2011.
^ Nordisk familjebok 1907 - Falkenberg (läst 3 april 2011)
^ Populär historia Arkiverad 8 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1866.
Bilder & media

[history.navy.mil-1] [a b] USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004

[2] Lagen

[3] Columbia World Statesmen (läst 3 april 2011)

[4] Baptistnytt 5 (21 september) 2006 (läst 3 april 2011)^{[död länk]}

[5] World Statesmen (läst 6 april 2011)

[6] ”History & Traditions”. The College of Wooster. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110826055604/http://www.wooster.edu/About-Wooster/History-Traditions. Läst 27 augusti 2011.

[7] Nordisk familjebok 1907 - Falkenberg (läst 3 april 2011)

[8] Populär historia Arkiverad 8 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]