354 Eleonora
Utseende
354 Eleonora | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Auguste Charlois |
Upptäcktsplats | Nice |
Upptäcktsdatum | 17 januari 1893 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (354) Eleonora |
Alternativnamn | 1893 A, A893 BC, A918 RF[1] |
Uppkallad efter | okänt värde[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,118 AU |
Perihelium | 2,489 AU |
Halv storaxel | 2,803 AU |
Excentricitet | 0,1120638 |
Siderisk omloppstid | 4,69 år |
Medelomloppshastighet | 17,79 km/s |
Medelanomali | 183,8° |
Inklination | 18,40° |
Longitud för uppstigande nod | 140,3° |
Periheliumargument | 6,388° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 148,97 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,27 h |
Albedo | 0,201 |
Spektraltyp | S |
Absolut magnitud (H) | 6,34[3] |
354 Eleonora eller 1893 A[1] är en stor asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 17 januari 1893 av den franske astronomen Auguste Charlois. Ursprunget till namnet är okänt.[4]
Asteroiden har en diameter på ungefär 148 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 354 Eleonora” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=354. Läst 23 november 2016.
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 43, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 43. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA43&dq=354+Eleonora&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=354%20Eleonora&f=false. Läst 30 januari 2017
|