Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Östertälje landskommun

Östertälje landskommun
Före detta kommun
Kommunalhuset
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
Kommun, nuSödertälje kommun
CentralortÖstertälje
Inrättad1 januari 1863
 urÖstertälje socken
InförlivatTveta landskommun (1952)
Upphörd31 december 1962
Uppgått iSödertälje stad
Befolkning, areal
Areal71 kvadratkilometer ()
Läge
Koordinater59°10′32″N 17°41′34″Ö / 59.175430555556°N 17.692638888889°Ö / 59.175430555556; 17.692638888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagSödertörns domsagas tingslag (–)
Svartlösa och Öknebo tingslag ()
Öknebo tingslag (–)
Koder och länkar
Kommunkod0230
Redigera Wikidata

Östertälje landskommun var en tidigare kommun i Stockholms län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades denna kommun i Östertälje socken i Öknebo härad i Södermanland.

Den 1 januari 1913 (enligt beslut den 6 december 1912) överfördes 1/2 mantal Rosenberg eller Fogdetorp (jämte därifrån avsöndrade lägenheter), som var en enklav inom Södertälje stads område, från Östertälje landskommun till Södertälje stad. Ett tidigare förslag om överflyttning hade inte bifallits av Kunglig Majestät den 15 mars 1890.[1] Området hade 182 invånare.[2]

Igelsta municipalsamhälle inrättades här den 12 december 1924 som sedan upplöstes den 1 juli 1953.[3] Från den 1 januari 1950 (enligt beslut den 9 september 1949) skulle brandstadgan gälla inom den del av kommunen som inte tillhörde municipalsamhället.[4]

Vid kommunreformen 1 januari 1952 bildade den en storkommun genom att inkorporera Tveta landskommun med 1 100 invånare (enligt folkräkningen den 31 december 1950) och omfattande en areal av 45,43 km², varav 39,06 km² land. Enligt beslut den 25 januari 1952 skulle brandstadgan inte längre gälla i någon del av Östertälje kommun.[4]

1 januari 1963 uppgick Östertälje landskommun i Södertälje stad och är sedan 1971 en del av Södertälje kommun.[5] När Östertälje landskommun upphörde hade den 2 807 invånare.[6]

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Södertälje landsförsamling, som från och med 1 januari 1946 benämndes Östertälje församling. Den 1 januari 1952 tillkom Tveta församling.

Kommunen saknade vapen.

Östertälje landskommun omfattade den 1 januari 1911 en areal av 25,68 km², varav 24,01 km² land,[7] och den 1 januari 1952 en areal av 70,73 km², varav 62,69 km² land. Båda dessa arealsiffror var baserade på Rikets allmänna kartverks kartor i skala 1:20 000 upprättade 1901-1906.[4] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 baserade på nya kartor (ekonomiska kartan i skala 1:10 000) omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 70,88 km², varav 63,41 km² land.[3]

Tätorter i kommunen 1960

[redigera | redigera wikitext]
Tätort Folkmängd
Södertälje, del av[a] &&&&&&&&&&&01340.&&&&&01 340
Pershagen &&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 67,9 procent.[8]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Östertälje landskommun 1870–1960[9][10][11]
ÅrFolkmängd
1870
  
416
1880
  
500
1890
  
548
1900
  
629
1910
  
1 038
1920
  
1 023
1930
  
1 137
1935
  
1 230
1940
  
1 321
1945
  
1 440
1950
  
2 657
1955
  
2 541
1960
  
2 744
Anm: För åren 1870-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Mandatfördelning i valen 1938-1958

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSSPÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938915
915
15
14
1942951
951
15
15
19461824
1824
15
13
195012266
2266
3587,6
296
195411243
11243
2084,6
155
195812134
12134
2083,2
146
  • Övriga 1950 var Högern och Bondeförbundet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Tätorten Södertälje var delad mellan Södertälje stad (32 369 inv.) och Östertälje landskommun (1 340 inv.)
  1. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 5 & 7. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 10 januari 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1912. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1913. sid. 4 & 30. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1912.pdf. Läst 10 januari 2018 
  3. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 3 & 186. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 4 december 2017 
  4. ^ [a b c] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4*, 5 & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 4 & 214. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 10 januari 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 6* & 7. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 10 januari 2018 
  8. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 2. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 4 december 2017  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 10 januari 2018. 
  10. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 10 januari 2018 
  11. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 10 januari 2018.