Ancha
| Ancha (θ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Vattumannen |
| Rektascension | 22t 16m 50,03635s[1] |
| Deklination | -07° 46′ 59,8480″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,175[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G8 III-IV[3] |
| U–B | +0,818[2] |
| B–V | +0,983[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -13,77 ± 0,17[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +118,80[1] mas/år Dek.: -22,18[1] mas/år |
| Parallax () | 17,40 ± 0,23[1] |
| Avstånd | 187 ± 2 lå (57,5 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,23[3] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,39[5] till 2,78[3] M☉ |
| Radie | 12[4] R☉ |
| Luminositet | 72[4] till 83[3] L☉ |
| Temperatur | 4 864 ± 82[4] K |
| Metallicitet | +0,01[4] till +0,09[3] dex |
| Vinkelhastighet | 1,6[4] km/s |
| Ålder | 437[3] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| Ancha, 43 Aquarii, BD-08 5845, FK5 840, HD 211391, HIP 110003, HR 8499, SAO 145991.[6] | |
Ancha eller Theta Aquarii (θ Aquarii, förkortat Theta Aqr, θ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[7] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 4,18[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 187 ljusår (ca 58 parsek) från solen. Eftersom stjärnan ligger nära ekliptikan kan den ockulteras av månen, eller mycket sällan av planeter.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Theta Aquarii har det traditionella namnet Ancha, som är medeltida latin för "höften".
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[8] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Ancha för Theta Aquarii i september 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[7]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Theta Aquarii är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III-IV,[3] vilket anger att den börjat utvecklas till jättestadiet från ett underjättestadium. Den har en massa som är ca 2,4[5] till 2,8[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 12[4] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 72[4] till 83[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 900[4] K.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966). "A System of photometric standards". 1. Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy: 1–17. Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
- ^ [a b c d e f g h i] Takeda, Yoichi; et al. (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434, Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781.
- ^ [a b c d e f g h i] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ [a b] Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P.
- ^ "* tet Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-06-30.
- ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
