Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Anglo-irakiska kriget

Från Wikipedia
Anglo-irakiska kriget (Andra världskriget)

Brittisk trupp i Bagdad den 11 juni 1941.
Ägde rum 2 maj[1] - 31 maj 1941[A]
Plats Irak
Utfall Brittisk seger och återinförandet av Abd al-Ila'h.
Stridande
Storbritannien Storbritannien

Australien Australien[B]
Nya Zeeland Nya Zeeland[C]

Kungariket Irak Irak

Nazityskland Tyskland[3]
Kungariket Italien Italien[4]

Befälhavare och ledare
Storbritannien Claude Auchinleck
Storbritannien Archibald Wavell[5]
Storbritannien Edward Quinan[6]
Storbritannien William Fraser[5]
Storbritannien H. G. Smart[7]
Storbritannien Ouvry Roberts
Storbritannien John D'Albiac 		Irak Rashid Ali
Irak Salah ed-Din es-Sabbagh
Irak Kamal Shabib
Irak Fahmi Said
Irak Mahmud Salman
Nazityskland Werner Junck
Styrka
1 infanteridivision[8]
2 brigadgrupper[D]
100+ flygplan[E] 		4 divisioner[9]

116 irakiska flygplan[10] (50 – 60 användbara)[6]
21–29 tyska flygplan[3][11]
12 italienska flygplan[4]

Förluster
Små förluster[12]
Minst 60 döda[13]
28 flygplan[14] 		1 750 förluster, inklusive 500 döda[12]
De flesta av de användbara irakiska flygplanen[15]
19 tyska flygplan[4]
3 italienska flygplan[4]

Anglo-irakiska kriget var ett krig mellan, i första hand, Storbritannien och Irak under andra världskriget. Kriget varade från 2 maj till 31 maj 1941.

Iraks regent, prins Abd al-Ila'h, störtades i en statskupp den 1 april 1941 som leddes av Rashid Alis. Rashid Alis ansågs vara emot brittiska intressen i Irak, bland annat oljeintressen, vilket ledde till att kriget inleddes av Storbritannien. Kriget resulterade i ett nederlag för Irak och att landet ockuperades av den brittiska armén. Därmed återkom den störtade probrittiska regenten av Irak, prins Abd al-Ila'h till makten. Nederlaget ledde till en ytterligare nationalistisk förbittring i Irak mot den brittiskstödda hashimitiska dynastin. Det torde även ha varit bakgrunden till Farhud-pogromen.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
a Den 30 maj flydde Rashid Ali och hans anhängare till Persien. Klockan 04:00 på morgonen den 31 maj undertecknade borgmästaren i Bagdad ett vapenstillestånd på en bro över kanalen Washash.[16]
b HMAS Yarra, representerade Australien, deltog till havs.[17]
c HMNZS Leander, representerade Nya Zeeland, deltog till havs.[18]
d Se Iraqforce; Habforce utgjorde en förstärkt brigadgrupp medan den styrka som var baserad vid RAF Habbaniya utgjorde den andra.
e 85 flygplan baserade vid RAF Habbaniya.[9][19] 18 bombplan flögs till RAF Shaibah som förstärkning[7] medan No. 244 Squadron RAF var redan baserade där utrustade med Vicker Vincents.[19] No. 84 Squadron RAF ombaserades till RAF Aqir i Palestina för att stödja brittiska marktrupper under upproret.[19] Fyra Bristol Blenheims ur No. 203 Squadron RAF flögs till RAF Lydda, även det i Palestina, för att flyga stridsuppdrag över Irak.[19]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Playfair (1956), ss. 182–183
  2. ^ Young, s. 7
  3. ^ [a b] Playfair (1956), s. 195
  4. ^ [a b c d] Playfair (1956), s. 196
  5. ^ [a b] Playfair (1956), s. 186
  6. ^ [a b] Playfair (1956), s. 179
  7. ^ [a b] Playfair (1956), s. 183
  8. ^ Mackenzie, s. 101
  9. ^ [a b] Playfair (1956), s. 182
  10. ^ Lyman, ss. 25–26
  11. ^ Mackenzie, s. 100
  12. ^ [a b] Wavell, s. 3439
  13. ^ ”Habbaniya War Cemetery” (på engelska). Commonwealth War Graves Commission. http://www.cwgc.org/search/cemetery_details.aspx?cemetery=2014801&mode=1. Läst 12 augusti 2010. 
  14. ^ Playfair (1956), s. 193
  15. ^ Lyman, s. 48
  16. ^ Playfair (1956), ss. 192, 332
  17. ^ Wavell, s. 4094
  18. ^ Waters, s. 24
  19. ^ [a b c d] Jackson, s. 159

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Jackson, Ashley (2006). The British Empire and the Second World War. Hambledon Continuum. ISBN 1-85285-417-0 
  • Lyman, Robert (2006). Iraq 1941: The Battles for Basra, Habbaniya, Fallujah and Baghdad. Campaign. Oxford, New York: Osprey Publishing. ISBN 1-84176-991-6 
  • Mackenzie, Compton. Eastern Epic: Volume 1 September 1939-March 1943 Defence. London: Chatto & Windus. OCLC 59637091 
  • Playfair, Major-General I.S.O.; with Flynn R.N., Captain F.C.; Molony, Brigadier C.J.C. & Toomer, Air Vice-Marshal S.E. (2004) [1st. pub. HMSO 1956]. Butler, J.R.M. red. The Mediterranean and Middle East, Volume II The Germans come to the help of their Ally (1941). History of the Second World War, United Kingdom Military Series. Naval & Military Press. ISBN 1-84574-066-1 
  • Waters, S. D. (2008). H.M.N.Z.S. Leander. Wellington, New Zealand: Merriam Press. ISBN 978-1-4357-5892-6 
  • Wavell, Archibald (1946). Despatch on Operations in the Middle East From 7th February, 1941 to 15th July 1941. London: War Office  i London Gazette: (Supplement) no. 37638, ss. 3423–3444, 3 juli 1946. Hämtat 2009-10-31.
  • Wavell, Archibald (1946). Despatch on Operations in Iraq, East Syria and Iran from 10th April, 1941 to 12th January, 1942. London: War Office  i London Gazette: (Supplement) no. 37685, ss. 4093–4102, 13 augusti 1946. Hämtat 2009-10-14.
  • Young, Peter (1972). The Arab Legion. Men-at-Arms. Osprey Publishing. ISBN 0850450845 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anglo-irakiska_kriget&oldid=50085934”