Aztektrast

	Aztektrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Trastar; Turdidae
Släkte	'Ridgwayia'; Stejneger, 1882
Art	Aztektrast; R. pinicola
Vetenskapligt namn
	§ Ridgwayia pinicola
Auktor	(PL Sclater, 1859)
Utbredning
Synonymer
	Zoothera pinicola;

Aztektrast^[2] (Ridgwayia pinicola) är en tätting i familjen trastar som är endemisk för Mexiko.^[3]

Utseende och läten

Aztektrasten är en 21,5–24 cm lång trast med relativt kort stjärt. Fjäderdräkten är mycket karakteristisk. Hanen är mörkbrun på huvud, bröst och övre delen av manteln, med ett otydligt ljusare brunt ögonbrynsstreck. Vingarna är brokiga i mörkbrunt, svart och vitt med ljusare större täckare, ljusa spetsar på handpennorna och en vit handbasfläck. Stjärten är svart eller brunsvart med gråvit spets. På övre stjärttäckarna syns ett vitt band och även resten av undersidan är vit. Näbben är mörkbrun och benen ljusskära. Honan saknar den svarta huvan och är istället ljusare brun och kraftigare streckad på huvud, bröst och mantel. Aztektrasten är påfallande tystlåten. Lätet är ett strävt och gnyende "prreep".^[4]^[5]

Utbredning och underarter

Fågeln återfinns i ek-tallskogar i västra och centrala Mexiko (från Sonora till Oaxaca.^[3] Den behandlas antingen som monotypisk^[3] eller delas in i två underarter^[6] med följande utbredning:^[7]

Ridgwayia pinicola maternalis – sydvästra Chihuahua till södra Jalisco i nordvästra Mexiko.
Ridgwayia pinicola pinicola – Veracruz och Michoacán till södra Guerrero och södra Oaxaca i sydvästra Mexiko.

Arten är även en tillfällig gäst i USA där den påträffats i Arizona och västra Texas. Första fyndet gjordes 1977 in Big Bend nationalpark i Texas.^[8]^[9]

Släktskap

Aztektrasten placeras som ensam art i släktet Ridgwayia. DNA-studier visar att den troligen är närmast släkt med sitkatrasten (Ixoreus naevius).

Levnadssätt

Aztektrasten hittas i bergstrakter på mellan 1800 och 2500 meters höjd, vanligen i raviner i tall och tall- och ekskogar. Den ses ofta i smågrupper, ibland tillsammans med andra fågelarter. Fågeln födosöker i tät vegetation på marken efter bär och insekter. I södra delen av utbredningsområdet häckar den i maj och juni. Det skålformade boet görs av gräs och mossa och äggen är ljusblå.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till färre än 50 000 individer.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga släktnamn hedrar den amerikanske ornitologen Robert Ridgway (1850–1929).^[10]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Ridgwayia pinicola Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ [a b] Clement, Peter; Hathway, Ren (2010). Thrushes. Bloomsbury. sid. 239–240. ISBN 9781408135419. https://books.google.com/books?id=WAZCBAAAQBAJ&pg=PA239
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 346. ISBN 0-679-45120-X
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
^ Collar, N. (2018). Aztec Thrush (Ridgwayia pinicola). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58360 15 april 2018).
^ Wolf, David E. (March 1978). ”First record of an Aztec Thrush in the United States”. American Birds 32 (2): sid. 156–157. https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nab/v032n02/p00156-p00157.pdf.
^ Lockwood, Mark; Freeman, Brush (2004). The TOS Handbook of Texas Birds. Texas A&M University Press. sid. 161. ISBN 9781585442843. https://books.google.com/books?id=Zvj31yQwNoAC&pg=PA161
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Ridgwayia pinicola.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Ridgwayia pinicola.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Ridgwayia pinicola Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Clement-4] [a b] Clement, Peter; Hathway, Ren (2010). Thrushes. Bloomsbury. sid. 239–240. ISBN 9781408135419. https://books.google.com/books?id=WAZCBAAAQBAJ&pg=PA239

[Sibley-5] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 346. ISBN 0-679-45120-X

[IOC-6] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

[7] Collar, N. (2018). Aztec Thrush (Ridgwayia pinicola). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58360 15 april 2018).

[Wolf-8] Wolf, David E. (March 1978). ”First record of an Aztec Thrush in the United States”. American Birds 32 (2): sid. 156–157. https://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/nab/v032n02/p00156-p00157.pdf.

[9] Lockwood, Mark; Freeman, Brush (2004). The TOS Handbook of Texas Birds. Texas A&M University Press. sid. 161. ISBN 9781585442843. https://books.google.com/books?id=Zvj31yQwNoAC&pg=PA161

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]