Beli dvor
| Vita palatset | |
| Byggnad | |
 Entrésidan av Vita palatset
| |
| Land |  Serbien
|
|---|---|
| Ort | Dedinje, Belgrad |
| Koordinater | 44°46′13,37″N 20°26′55,57″Ö / 44.76667°N 20.43333°Ö |
| Arkitekt | Aleksandar Đorđević |
| Ägare | Serbiska staten |
| Färdigställande | 1937 |
| Arkitektonisk stil | Neo-palladisk |
Beli Dvor (serbiska: det vita palatset) är ett före detta kungligt palats i stadsdelen Dedinje i Belgrad, Serbien, byggt 1934–1937. Palatset var residens för den jugoslaviska kungahuset Karađorđević 1937–1945, då republik utropades.[1][2]
Palatset ritades av arkitekten Aleksandar Đorđević i en neo-palladisk stil, inspirerad av engelska lanthus från 1700-talet. Interiören dekorerades med engelska, georgiska och ryska antikviteter från 1800-talet av den franska designfirman Maison Jansen, som senare även dekorerade Vita huset under John F. Kennedys administration.[3]
Palatset är idag i den serbiska statens ägo.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Palatset beställdes av och byggdes med kung Alexander I:s personliga medel för hans tre söner.[2] Alexander mördades under ett statsbesök i Marseille, Frankrike, samma år som bygget av palatset började. Övervakningen av byggandet övertogs av prinsregenten Paul till dess färdigställande 1937. Drottning Maria och hennes tre söner, inklusive den 11-årige kung Peter II, fortsatte att bo i det kungliga palatset under denna tid.[2] Prins Paul var den enda medlemmen av kungafamiljen som bodde i palatset före andra världskrigets utbrott och den efterföljande invasionen av Jugoslavien.
Efter krigets slut beslagtog den nya kommunistiska regeringen kungafamiljens tillgångar och egendom. Vita palatset användes periodvis av president Josip Broz Tito och senare av Slobodan Milošević för officiella statliga funktioner och utländska besök. Milošević tog emot USA:s sändebud Richard Holbrooke i palatset innan Natos bombningar av Jugoslavien började; Milošević avgick senare officiellt från sitt presidentskap framför slottets öppna spis.[4]
Vita palatset är öppet för offentliga besök på helgerna under turistsäsongen från april till november.[5]
Den kungliga byggnaden har också deltagit i turismmässor i Belgrad och Novi Sad och under Days of the European Cultural Heritage.[6][7]
Konstsamling
[redigera | redigera wikitext]De kvalificerade reseguiderna på palatset berättar för alla besökare att i Vita palatsets utsökta konstsamling ingår målningar av Piero di Cosimo, Biagio d'Antonio, Nicolas Poussin (3 arbeten), Giovanni Cariani, Sébastien Bourdon, Albrecht Altdorfer, Titian, Rembrandt attribution, Palma Vecchio (2 måningar), Carlo Caliari, Peter Paul Rubens, Carel Fabritius, Simon Vouet, två målningar av Brueghel, Antonio Canaletto, Eugène Delacroix, Jean-Baptiste Carpeaux, Giuseppe Crespi, Nicolae Grigorescu, Franz Xaver Winterhalter, Eugène Fromentin, Gaspard Dughet, Richard Parkes Bonington, Đura Jakšić, Ivan Meštrović, Vlaho Bukovac och andra. Den grönvita Sèvres porslinsservice köptes 1932 i Paris från galleri Charpentier. Servisen tillhörde en gång Comte d'Artois.
På slottet finns också ett bioliotek med omkring 35 000 böcker.
Plundringar och stölder
[redigera | redigera wikitext]Många av slottets konstverk plundrades av kommunistiska partisaner 1944, efter Belgrads befrielse från tysk ockupation. Ett av de stulva verken var Rembrandtskolans målning 'Quint Fabius Maximus'.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Beli dvor, 24 augusti 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Milenko M. Vukićević (1907). Karađorđe: 1752-1804. Štampano u Državnoj štampariji Kraljevine Srbije.
- ^ [a b c] ”The White Palace”. royalfamily.org. http://www.royalfamily.org/?en_the-white-palace,25. Läst 12 juli 2013.
- ^ James Archer Abbott, Jansen, New York: Acanthus Press, 2005
- ^ ”Čas istorije na Belom dvoru” (på serbiska). Stil magazin. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221200859/http://www.stil-magazin.com/clanak/broj-217-02-maj-2011/cas-istorije-na-belom-dvoru. Läst 12 juli 2013.
- ^ The Office of HRH Crown Prince Alexander II, Palaces open for visitors until 25 November 2007 (press release), Belgrade, 7 November 2007.
- ^ The Office of HRH Crown Prince Alexander II, Palaces welcome European heritage and extended tourist season (press release), Belgrade, 11 September 2007.
- ^ The Office of HRH Crown Prince Alexander II, Royal Compound presented at Novi Sad Fair 9–12 October (press release), Belgrade, 9 October 2007.
- ^ ”Tajne dvora Karađorđevića”. Arkiverad från originalet den 12 september 2011. https://web.archive.org/web/20110912104903/http://www.akter.co.rs/drutvo/3911-tajne-dvora-karadjordjevica.html. Läst 27 september 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Beli dvor.- Officiell webbplats
- Oplenac, The Mausoleum of the Royal Family
- Aerial video of the Beli Dvor