Bröstvårtsstimulering
Bröstvårtsstimulering (eller mer vanligt som bröststimulering) är stimuleringen av brösten, bröstvårtan och dess direkta närhet.[1] Stimuleringen kan vara för amning, av sexuell karaktär eller av ett outtalat icke-sexuellt motiv. Vid sexuell karaktär kan bröststimulering utövas av en eller flera personer av olika kön och av olika sexuella orienteringar. Det kan ske med hjälp av fingrar, oralt genom att slicka eller suga, eller att använda övriga objekt.
Bröstvårsstimulering kan orsaka sexuell upphetsning och en styv bröstvårta kan vara indikation på en persons erotiska lystnad. Vuxna kvinnor och män menar i en enkät (2006) att bröststimulering kan vara initierande och öka den sexuella upphetsningen.[2] Flertalet vuxna kvinnor rapporterar upplevelser av orgasm från bröstvårtsstimulering.[3]
Utveckling och anatomi
[redigera | redigera wikitext]
Mäns och kvinnors bröst, bröstvårtor och vårtgårdar utvecklas liknande under foster- och barndomsstadiet. Vid puberteten förblir mannens bröst rudimentära medan kvinnors bröst utvecklas ytterligare. Detta främst på grund av förekomsten av hormonerna östrogen och progesteron.[4] Under puberteten övergår kvinnors bröst till att bli mer känsliga för beröring än det manliga ditot. Vidare är bröstvårtorna en av de mer ömtåliga områdena hos kvinnor för sexuell stimuli.[5] Mindre kvinnobröst är mer känsliga för beröring än större bröst.[2] Känsligheten varierar beroende på åldern på personen, storleken på bröstvårtorna, formen på brösten och hormonella aktiviteter.[5]
Fysiologisk respons
[redigera | redigera wikitext]
Bröst, och speciellt bröstvårtorna är erogena zoner. Bröststimulering kan därför resultera i sexuell eggelse och styvna bröstvårtor. En studie från år 2006 visade på att sexuell upphetsning i cirka 82 % av unga kvinnors och 52 % av unga mäns fall uppstår eller direkt förhöjs av direkt stimulering av bröstvårtan. Cirka 7 - 8 % rapporterade att bröststimulering minskade deras upphetsning.[6]
Stimulering av kvinnors bröstvårtor från sugning, såsom amning, ökar produktion och frigör oxytocin och prolaktin.[7] Oxytocin är förknippad till sexuell upphetsning och parbindning,[8] men forskare är delade om amning vanligen framkallar sexuella känslor.[9] Styva bröstvårtor under sexuell upphetsning eller amning är orsakad av frigörelse av oxytocin. Styvna bröstvårtor uppstår genom kontraktion av muskler som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och är ett resultat av reflexen som orsakar gåshud.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Nipple stimulation” (på engelska). The free dictionary by farlex. https://medical-dictionary.thefreedictionary.com/nipple+stimulation. Läst 12 februari 2022.
- ^ [a b] Levin, Roy J (2006). ”The breast/Nipple/Areola complex and human sexuality” (på engelska). Sexual and Relationship Therapy 21: sid. 237–249. doi:.
- ^ Franzén, Ylva. Orgasmera mera. sid. "Kapitlet om bröstens ljuvligheter". ISBN 9788711957240. https://books.google.se/books/about/Orgasmera_mera.html?id=R9JdDwAAQBAJ&source=kp_book_description&redir_esc=y
- ^ ”Pubertet”. Rfsu. https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/sex-genom-livet/pubertet/. Läst 12 februari 2022.
- ^ [a b] ”Hur man stimulerar en kvinnas bröstvårtor”. Stegförhälsa. https://stegforhalsa.se/hur-man-stimulerar-en-kvinnas-brostvartor/. Läst 12 februari 2022.
- ^ Levin, R.; Meston, C. (2006). ”Nipple/Breast Stimulation and Sexual Arousal in Young Men and Women”. The Journal of Sexual Medicine 3 (3): sid. 450–454. doi:. PMID 16681470.
- ^ Karlsson, Filippa. ”Urmjölkningsinformation”. Akademiska sjukhuset. Arkiverad från originalet den 12 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220212190113/https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/foraldrainformation-95-f/innan-ditt-barn-har-fotts/urmjolkningsinformation/. Läst 12 februari 2022.
- ^ Koffmar. ”Hjärnans oxytocinsystem kan kopplas till sexmissbruk”. Uppsala universitet. https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=13162&typ=artikel. Läst 12 februari 2022.
- ^ Neville, Margaret (på engelska). Lactation: Physiology, Nutrition, and Breast-Feeding. Springer Science & Business Media. sid. 358. ISBN 978-1461336884
- ^ Kevin T. Patton (2015). Anatomy and Physiology - E-Book. Elsevier Health Sciences. Sid. 186. ISBN 978-0323316873. https://books.google.com/books?id=Ko2bBgAAQBAJ&pg=PA186. Läst 12 augusti 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Bröstvårtsstimulering.
| ||||||||||||||||||||