Carl Bergsten
- För andra betydelser, se Carl Bergsten (olika betydelser).
| Carl Bergsten | |
 | |
| Född | 10 maj 1879[1][2][3] Norrköpings S:t Olai församling[4][2][5], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 april 1935[1][3][6] (55 år) Stockholms stad[2] |
| Medborgare i | Sverige[7] |
| Utbildad vid | Kungliga Tekniska högskolan  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Noterbara verk | Enskede kyrka och Hjorthagens kyrka |
| Föräldrar | Wilhelm Bergsten[2][5] |
| Släktingar | Ninni Bergsten (syskon)[5] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Gustaf Bergsten, född 10 maj 1879 i Norrköping, död 22 april 1935 i Stockholm, var en svensk arkitekt under övergången från nationalromantiken till funktionalismen.
Bakgrund och utbildning
[redigera | redigera wikitext]Bergsten var son till medicine doktor Wilhelm Bergsten och Octavie, född von Koch. Han var bror till arkitekten Harald Bergsten och konstnären Ninni Bergsten.
Carl Bergsten tog sin arkitektexamen 1901 vid Kungliga Tekniska högskolan och lämnade tre år senare Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm med kunglig medalj. Ett stipendium tog honom till Tyskland och till Wien i Österrike, där han inspirerades av den strama och geometriska arkitekturen. Han praktiserade hos Isak Gustav Clason och hos Erik Lallerstedt. 1912–1916 var han redaktör för tidskriften Arkitektur och mellan 1917 och 1921 förestod han möbelavdelningen på Nordiska Kompaniet. Åren 1925–1931 tjänstgjorde han som byggnadsråd i byggnadsstyrelsen. Därefter var han professor i arkitektur på Konsthögskolan i Stockholm.
Verk
[redigera | redigera wikitext]
Carl Bergsten drev eget arkitektkontor 1904–1935. I sina tidiga arbeten tog han intryck av den radikala Wienarkitekturen som syns på bostadshuset Skravelberget större 1, Nybrogatan 9 i Stockholm, där han hade även sitt arkitektkontor under en tid. Typiska är en rad arbeten i hemstaden Norrköping, där han tillsammans med arkitekten Gunnar Morssing bland annat utformade utställningspaviljongerna till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och byggnaden för Skandinaviska Enskilda Banken (1906).
Den tunga tegelarkitekturen förändras i och med Liljevalchs konsthall i Stockholm, där Bergsten vann med sitt tävlingsförslag 1913. Byggnaden, som uppfördes 1914–1916, räknas till den moderna arkitekturens genombrott i Sverige. Bergstens viktigaste arbeten under 1920-talet präglas helt av den svenska tjugotalsklassicismen, som även rönte stor uppmärksamhet internationellt och kallades för Swedish grace. Hit hör den svenska utställningspaviljongen på Parisutställningen 1925 och inredningen till fartyget M/S Kungsholm (1927–1928). Hans sista arbete var Göteborgs stadsteater (1934), där det blir tydligt att Bergsten aldrig tog steget fullt ut till funktionalismen utan förenade den med nyklassicismen.
I Norrköpings stadsmuseum fanns tidigare ett rum vigt åt Carl Bergstens verk. Där kunde man bland annat beskåda den brudklänning han ritade åt sin blivande hustru. En gata i stadsdelen Klockaretorpet i Norrköping bär namnet Carl Bergstens gata. Bergsten finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[8] i Stockholm.
Carl Bergsten är begravd på Danderyds kyrkogård.
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]
- S:t Olofsskolan, Norrköping, 1903–1908
- Skravelberget större 1, Stockholm, 1907–1908
- Hjorthagens kyrka, Stockholm, 1904–1909
- Utställningsbyggnader för Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906
- Skandinaviska Enskilda Banken i Norrköping, 1906–1908
- Hyreshus Riddargatan 14, Stockholm, 1907
- Hyreshus Birger Jarlsgatan 27, Stockholm, 1909–1910 (Nya Intima teatern)
- Villa för eget bruk, "Kråkhvihlan", Kv Kaptenen 19, Stocksund, 1910–1912
- Liljevalchs konsthall, Stockholm, 1913–1916
- Enskede kyrka, Stockholm, 1913
- Villa för Dr Ekman, Motala, 1913–1914
- Villa Hertha, Kalmar, 1924–1925
- Liljeholmsbron, Stockholm, 1924–1928
- Sveriges utställningsdel till Världsutställningen i Paris 1925
- Chefsarkitekt för inredningen till M/S Kungsholm, 1928
- Göteborgs stadsteater, 1934
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Villa Hertha, Kalmar -
S:t Olofskolan, Norrköping -
Hjorthagens kyrka, Stockholm -
Enskede kyrka, Stockholm -
Birger Jarlsgatan 27, Stockholm
Källor
[redigera | redigera wikitext]- KulturNav: Bergsten, Carl
- Andersson, Henrik O.; Bedoire Fredric (1986). Svensk arkitektur: ritningar : 1640-1970 = Swedish architecture : drawings : 1640-1970. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Arkitekturmuseet. Libris 7746265. ISBN 9185194670
- Ericsson, Anne-Marie (2005). M/S Kungsholms inredning: mästerverk i svensk art deco. Lund: Signum. Libris 9712711. ISBN 9187896680
- Festin, Bonnie; Ekblom Jan (2005). Carl Bergsten: en arkitekt och hans former. Norrköping: Norrköpings stadsmuseum i samarbete med Jernhammar & Co reklambyrå. Libris 10062688. ISBN 9197592102
- Johansson, Bengt O H (2019). Med egna vågor om Carl Bergsten arkitekt 1879-1935. Stockholm: Arkitektur förlag. Libris 09br80vgx6rqt4zv. ISBN 9789198385526
- Carl Bergsten 1879-1935: [minnesutställning sommaren 1964, Norrköpings museum.]. Norrköping: museet. 1964. Libris 1519324
- Bergsten, Carl Gustaf på SvenskaGravar.se
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Carl Gustaf Bergsten, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18660, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bergsten-carl-gustaf, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Carl_BergstenStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 9 juni 2015, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Arkitektur med våldsamt mycket självförtroende, understreckare av Fredric Bedoire i SvD 19 oktober 2019.
- Malmström, Maya; Bergsten Carl, Lindh Åsa (1988). Carl Bergsten: samtida strömningar och inspiration från Wienerjugend. Göteborg. Libris 1533724
- Josephson, R.: Carl Bergsten i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Carl Bergsten.
|