Charlie Christensen
| Charlie Christensen | |
 Charlie Christensen på bokmässan i Göteborg 2010. | |
| Pseudonym | Alexander Barks[1] |
|---|---|
| Födelsenamn | Hans Allan Christensen |
| Född | 11 juni 1958 |
| Födelseplats |  Bromma, Stockholm |
| Vistelseort |  Pamplona, Spanien |
| Verksamhet | |
| Yrke/uppdrag | serieskapare |
| Verksam | 1979– |
| Debutverk | Häng med på party |
| Kända verk | Arne Anka, Röde Orm |
| Genre | Satir, historia |
| Övrigt | |
| Priser | Urhunden (1990, 1992, 1994) |
Hans Allan "Charlie" Christensen (vissa tidiga verk författades som Charley Christensen), född 11 juni 1958 i Bromma i Stockholm,[2] är en svensk serieskapare. Han är mest känd för sin långlivade och flerfaldigt prisbelönta satirserie Arne Anka, som debuterade 1983.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Christensen är född i Stockholm men hans mor kommer från Göteborg och fadern från Köpenhamn[3].
Charlie Christensen är autodidakt som tecknare och lät sig genom bland annat resor till Bryssel och Italien inspireras av den europeiska konsthistorien.[4] Första serien tecknade han som femåring, och lite större publik fick han när han fick sin "Häng med på party" publicerad i Svenska Serier 3/79.[5]
Flera andra, mer eller mindre historiska eller vardagsrealistiska serier publicerades de kommande åren i Svenska Serier eller Galago, alltmedan seriernas upphovsman livnärde sig inom hemtjänsten[1].
Arne Anka
[redigera | redigera wikitext]Det riktiga genombrottet kom 1983, då tidningen Tre-NioNio refuserade en av Christensens serier med hänvisning till att man vill ha "något mer ösigt".[4] Svaret blev Arne Anka, en satirserie om en med åren alltmer självsäker barbesökare och betraktare av världens vansinne. Ankserien, vars framgångar i Metallarbetaren och en strid ström av uppmärksammade samlingsalbum[a] inte gick Disney-koncernen obemärkt förbi, var dock andligen mer inspirerad av August Strindberg (ilskan och Stockholmsmiljöerna), den tidige Frank Zappa (anarkismen) och en nyfikenhet att kommentera samtidens galenskaper.
Arne Anka lades ned 1993 men återkom 2004, först som bifigur i Christensens nya serie Konrad K.. Den serien publicerades i fackförbundstidningen Dagens Arbete, Metallarbetarens efterföljare. Därefter återkom Arne Anka som egen serie. Christensen, som då i tio års tid gjort andra sorters serier – bland annat Röde Orm – såg "Bush, Blair och Aznar invadera Irak" och en nyfödd lust att kommentera samtiden väcktes.
Då Christensen 2004 blev vittne till Al Qaidas bombdåd i Madrid och noterade hur regeringen skyllde attentatet på den baskiska separatiströrelsen ETA, väcktes ett starkare politiskt engagemang i Christensens seriekonst. Hans ökande vurm för historiska sammanhang, journalistik, vardagsrealism, fotografi samt hyperrealistiska konstnärer som Richard Estes har i flera av hans senaste album utvecklats till något han kallar "hyperrealism i fabelform".
Andra serier
[redigera | redigera wikitext]Christensen har tillsammans med Patric Nyström även serieanpassat och tecknat Frans G. Bengtssons vikingakrönika Röde Orm i fyra delar.
Två av hans längre enstaka berättelser från 1980-talet, revolutionshistorian Odilou och kriminalberättelsen Den eviga historien, finns återtryckta i samlingsalbumet Ikoner (1995). I Ikoner publiceras även andra tidigare Christensen-produktioner från åren 1978–1988.
Bosatt i Spanien
[redigera | redigera wikitext]Christensen är sedan 1988 bosatt i nordspanska Pamplona.[6] Han har dock hela tiden behållit kontakten med Sverige, inte minst för att kunna få rätt färg i Arne Anka-episodernas stockholmska miljöer och svenska dagsaktualiteter.
Inspirationskällor
[redigera | redigera wikitext]Några av Christensens inspirationskällor är Hergé, André Franquin, Mœbius, George Grosz, Carl Michael Bellman, Karl Gerhard, Berthold Brecht, Velvet Underground, Frank Zappa, August Strindberg, Sartre/De Beauvoir, Niccolò Machiavelli och Dagens Eko.[7]
Bibliografi (bokutgåvor)
[redigera | redigera wikitext]Arne Anka
- Arne Anka (1989)
- Arne Anka II (1991)
- Arne Anka III (1993)
- Arne Anka IV (1995)
- Jag Arne – Arne Ankas samlade serier 1983 - 1995 (1999)
- Arne Anka V – Återuppståndelsen (2006)
- Arne Anka VI – Manövrer i mörkret (2007)
- Arne Anka VII – Ner med monarkin (2008)
- Arne Anka VIII – Rapport från kriget (2010)
- Arne Anka del 9 – Voodoo vid vatten (2011)
- Jag Arne del två – Samlade serier 2005 - 2010 (2012)
- Arne Anka del 10 – Utsikt från en svamp (2013)
- Arne Anka del 11 – Dagbok från Svitjod (2014)
- Arne Anka del 12 – Mentala selfies (2016)
Röde Orm
- Röde Orm (första delen, 1999). Bearbetning och manus av Patric Nyström och Charlie Christensen.
- Röde Orm – Andra delen: I Allahs namn (2001). Bearbetning och manus av Charlie Christensen och Rolf Classon.
- Röde Orm – Tredje delen: Julgillet (2002). Bearbetning och manus av Charlie Christensen och Rolf Classon.
- Röde Orm – Fjärde delen: Slaget vid Maeldun och vad som därav kom (2004). Bearbetning och manus av Charlie Christensen.
Övriga utgåvor
- Ikoner (Tago, 1995)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1989 - Urhunden
- 1991 - Urhunden
- 1993 - Urhunden
- 1993 - 91:an-stipendiet
- 2015 - Knut V. Pettersson-stipendiet
- 2017 - EWK-priset
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ De tre första albumen belönades alla med Seriefrämjandets pris Urhunden, något som föranledde en omskrivning av prisstatuterna.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] "Födelse". Arneanka.com. Läst 2012-08-29.
- ^ Sv Bef 1980
- ^ http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3494
- ^ [a b] "Om tecknarn". Arneanka.com. Läst 2012-08-29.
- ^ Widerberg, Göran: "Blek kopia av ankan". Metallarbetaren/Dagensarbete.se. Läst 2012-08-29.
- ^ "Biografi": Arneanka.com. Läst 2012-08-29.
- ^ "Om Charlie Christensen". Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Kartago.se. Läst 2012-08-29.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arneanka.com (officiell webbplats, [Funkar inte per 30.1.2024])
|