Devschirme
Devschirme (turkiska: devşirme 'insamling') var ett i Osmanska riket förekommande bruk som innebar att de kristna bönderna på Balkan tvingades skicka sina söner till sultanen som slavar. Sönerna uppfostrades sedan i den muslimska tron vid Höga porten, och många av dem gjordes till soldater i janitsjartrupperna.
Detta bruk var en form av beskattning (även kallad blodskatt) av de kristna för att de inte gjorde reguljär militärtjänst. Från varje år till vart sjunde år blev pojkar mellan 7 och 14 år utvalda. Om de hade framgång kunde de bli ämbetsmän och i vissa fall med möjlighet att gynna den gamla hembyn.
Rekryteringen blev lagligen reglerad först under Selim I:s regering. Kristna pojkar, särskilt från Albanien och Grekland och senare även i Ungern, utskrevs.[1] Endast några genom särskilda fördrag privilegierade orter såsom Istanbul, Galata och Rhodos var befriade från skatten. Till en början utskrevs var femte pojke, men längre fram tog man alla dugliga.[1]
Olika typer av missbruk förekom. Dels tillät tjänstemän rika föräldrar att friköpa sina söner, dels avlämnade de inte alla utskrivna till pagekamrarna utan sålde många för egen räkning till slavhandlare.[1]
Bruket upphörde under 1600-talet, det sista tillfället för Bulgariens del var 1685. Det avskaffades slutligen av Ahmed III (regent 1703-1730).[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”254 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0276.html. Läst 19 augusti 2021.
- ^ Murphey, Rhoads (2006) [1999]. Ottoman Warfare, 1500–1700. Routledge. ISBN 978-1-135-36591-2. 223