Diskussion:Alfred Redl

Uppgifter som kan ifrågasättas

Jag har inga närmare bakgrundskunskaper när det gäller Alfred Redl utan har översatt den tyska WP-artikeln mer eller mindre rakt av, fram till och med avsnitten "Aufdeckung". Jag har genom att läsa den engelska WP-artikeln i samma ämne, som inte heller den är helt invändningsfri, och den tyska diskussionsidan blivit på det klara med att det finns uppgifter i den tyska artikeln som kan ifrågasättas, till exempel när det gäller spionage för fransk och italiensk räkning eller journalisten Kischs inblandning. Även vid Googlesökningar har jag hittat uppgifter som kan ge skäl till tveksamhet i fråga om enskildheter.

Min utgångspunkt är emellertid att om artikeln är god nog för tyskspråkiga Wikipedia, där den har klassats som "läsvärd", har den en plats även här. Alternativet hade för mig varit att inte översätta den alls. Förhoppningsvis kommer framtida redigeringar att undanröja eventuella felaktigheter./ Vatten 6 september 2008 kl. 14.42 (CEST)

Vidare läsning

Jag har läst igenom den aktuella artikeln i Allt om historia 8/2010. Möjligen kan det ifrågasättas om den verkligen lämpar sig som "vidare läsning". Den innehöll mycket lite som inte går att läsa i engelska, tyska och svenska WP. Vissa formuleringar får mig till och med att misstänka att författaren använt WP-artiklar som källor. --Vatten 5 augusti 2010 kl. 09.29 (CEST)

Ang. att artikeln inte skulle lämpa sig under rubriken Vidare läsning: Jag tycker att det är orimligt att jämföra tidskriftsartikelns informationsinnehåll med det sammanlagda informationsvärdet i artiklar på flera olika språkversioner av Wikipedia. Värdet av artikelreferensen bör nog bara vägas mot innehållet i artikeln på den svenska språkversionen. Jag är inte själv stormförtjust i lydelsen "Vidare läsning" men det är en kompromiss efter tidigare diskussioner. En förtjänst med att behålla referensen, är att den underlättar för dem som närmare vill försöka utröna Wikipediaartikeltextens vederhäftighet. Frågan om vilka källor tidskriftsartikeln bygger på, är svår att ha en klar uppfattning om, tycker jag. / --einarspetz 6 augusti 2010 kl. 10.30 (CEST)

Artikeln är också kort, bara tre sidor. När det gäller "vidare läsning" skulle jag för egen del främst framhålla böcker i ämnet eller åtminstone längre framställningar. Jag håller med om att det är svårt att ha en klar uppfattning om källorna, men jag tror att en noggrann jämförelse av texterna skulle ge vid handen att författaren använt bland annat den svenska artikeln som underlag. Jag tvivlar mot den bakgrunden på att artikeln har något större självständigt värde när det gäller att utröna WP-artikelns vederhäftighet. --Vatten 6 augusti 2010 kl. 10.39 (CEST)

Två synpunkter ang. "böcker i ämnet eller åtminstone längre framställningar" -

1. Tillgänglighet: Det händer att det saknas litteraturbelägg till ämnet eller att materialet är exklusivt i betydelsen att det är svårt att skaffa eller svårtillgängligt på annat sätt, såsom att en text existerar endast på andra språk etc. Ämnet Alfred Redl är ett exempel på detta: på svenska bibliotek finns få titlar och få exemplar: Markus, Georg (1984) (på tyska). Der Fall Redl: mit unveröffentlichten Geheimdokumenten zur folgenschwersten Spionage-Affaire des Jahrhunderts. Wien: Amalthea. Libris 6552552. ISBN 3-85002-191-2 .
2. Etisk aspekt: Om jag gör en litteratursökning i Libris och hittar titeln ovan, är det då oproblematiskt att föra upp referensen under Vidare läsning? Eller borde man kunna kräva att referenten har haft texten för handen eller åtminstone är säker på att den existerar och verkligen ger fördjupning utöver innehållet i svwp artikeln? / --einarspetz 7 augusti 2010 kl. 01.02 (CEST)

När det gäller tillgänglighet håller jag med om att det kan vara svårt att hitta bra texter. Det betyder dock inte att vi bör framhålla varje text som behandlar ämnet. WP bör upprätthålla ett kvalitetskrav. Artikeln i Allt om historia är enligt min bedömning helt enkelt inte tillräckligt bra. Den tillför mycket lite för den som läst den svenska artikeln och sedan gjort sig besväret att läsa även den engelska (och till den finns ju en interwikilänk). Någon nämnvärd vetenskaplig kvalitet kan jag inte upptäcka. Jag kan inte svära på att så är fallet -- men nog verkat det som om författaren helt enkelt sammanställt och putsat lite på vad hon hittat på Internet? Går det i ett sådant fall att tala om fördjupning?

Min egen "etiska" bedömning är att den som för upp något som Vidare läsning bör ha koll på vad det är. Det kan ju vara en text som är direkt olämplig. --Vatten 7 augusti 2010 kl. 10.17 (CEST)

Om inga ytterligare invändningar görs, kommer jag att ta bort hänvisningen. --Vatten 14 augusti 2010 kl. 11.40 (CEST)