Diskussion:Diplomatstaden/Arkiv 2006-2009

Områdets avgränsningar

Att klämma i både Oscarskyrkan och Etnografiska museet samt halva Gärdet i området känns inte naturligt. Visserligen finns inga officiella gränser eftersom det rör sig om ett informellt område. Vanligare är nog att bara betrakta området kring Engelska kyrkan, d v s mellan Dag Hammarskjölds Väg och Djurgårdsbrunnsviken som D. Eftersom sex ambassader ligger norr därom har jag tagit med området som inkluderar dess samt Radio- och TV-husen. Resten däremot har jag aldrig hört någon anse som D och därför slopat. Om någon kan hitta klara belägg för dennna så kraftfullt "utvidgade" Diplomatstad så är ni välkomna att ändra tillbaka. --Andhanq 14 oktober 2006 kl. 22.55 (CEST)

Ambassader, definition

Frågan är om det oklara antalet diplomatiska "byggnader" är ambassader eller något annat. Enklast är väl att återgå till det vida begreppet beskickningar, som ju inkluderar både ambassader och andra typer - eller är det något jag inte känner till? Hälsn, //Urbourbo 20 augusti 2008 kl. 13.11 (CEST)

Bra artikel-nominering

Mycket fin artikel om ett högintressant område (kanske främst pga Monopol), källor finns, språket är gott och skribenten verkar insatt. Kanske till och med skulle kunna bli läsvärd/utmärkt. /Grillo 28 augusti 2008 kl. 17.59 (CEST)

Kuriosa?

Detta lades nyligen till. Kuriosasektioner i artiklar är ju något som normalt sätt avrådes ifrån. Är infon tillräckligt relevant går den att föra in nån annanstans i artikeln, och går inte det bör den strykas... Dessutom saknas källa för påståendet. Jag tycker att det stryks igen. Om något, lägg till det i Monopol (spel). /Grillo 28 augusti 2008 kl. 20.10 (CEST)

Jag strök. För övrigt borde det ju ha framkommit vilket monopol som åsyftades, osv. --Ace90 28 augusti 2008 kl. 20.21 (CEST)

Ber ödmjukast om ursäkt ;) //Urbourbo 28 augusti 2008 kl. 21.21 (CEST)

Not-förvirring

Not 1 anger "Guide till stockholms byggnader, sida 184" som källa, dvs Hultin 2005, s 184. Att döma av samma not på enWiki, så refererar samma uppgifter snarare källan Johansson 1999, men samma sida, 184. Jag gissar att notens ursprung är enWiki och att det blivit fel i överföringen, och ändrar därmed djärvt nu. Allt gott, /Urbourbo 29 augusti 2008 kl. 09.32 (CEST)

Nej, de avser samma källa: Guide till Stockholms byggnader. Författare bl.a. Olof Hultin, Bengt OH Johansson, Johan Mortelius. Sida 184. Jag använde senaste upplaga (fjärde nytryckning) från år 2005 som källa, alltså alla noter skall dit. Förresten visas fel bild i denna bok. Istället för Villa Geber avbildas Bünsowska villan. Så kan det gå :-). Holger.Ellgaard 29 augusti 2008 kl. 17.24 (CEST)

Något är i alla fall fortfarande knas. Not 2 är nu "Johansson 1999", men någon sådan källa finns inte angiven i litteraturlistan. --Kildor 15 september 2008 kl. 15.07 (CEST)

Årtalförvirring

Edvard VII av Storbritannien dog redan 1910, det kan alltså inte varit han, som beställde villan 1915. Jag har "neutraliserat" texten ngt.--Holger.Ellgaard 29 augusti 2008 kl. 17.27 (CEST)

Okänt ursprung?

Bygglovansökan för Gumaelius villa, 26 april 1924

Det går naturligtvis att ta reda på den ursprungliga beställaren eller arkitekten, då får man bege sig till stadsbyggnadskontorets ritarkiv, som jag gjorde med villan för Gumælius. Bara att det inte finns angivet i litteraturen betyder inte att man kan få fram det, om det är viktigt över huvudtaget. Jag stryker detta. Jag angav "Gumaelius", men jag vet inte vilken, jag har bara hans (ganska otydliga) namnteckning på bygglovsansökan, skall då namnet länkas??--Holger.Ellgaard 29 augusti 2008 kl. 17.53 (CEST)

OK! Förslag:

Villa för Gumaelius.

^ Enligt Stadsbyggnadskontorets ritarkiv; möjligen medlem av släkten Gumaelius

Se även min fråga här sedan tidigare. Allt gott! //Urbourbo 29 augusti 2008 kl. 17.59 (CEST)

Ja, det blir bättre, vet man inte säker så vet man inte. Jag kan ladda upp Gumælius bygglovsansökan, så kan du försöka själv att tyda hans förnamn. Jag hittade inget passande namn på Google. Vänta lite, det kommer snart, jag lägger in det här.--Holger.Ellgaard 29 augusti 2008 kl. 18.15 (CEST)

P.S. om det är tyst ett tag från min sida, så beror det på att jag tar mig lite semester (utan PC). Kul att artikeln föll i god jord!--Holger.Ellgaard 29 augusti 2008 kl. 19.02 (CEST)

Omöjligt att uttyda; imponerad att du ens insåg efternamnet! :) Sökte lite på Wikipedia; kan det möjligen vara denne "direktör A Gumaelius" som avses? - om det inte snarare gäller den innan 1924 avlidne Arvid Gumaelius. Trevlig semester! //Urbourbo 29 augusti 2008 kl. 21.03 (CEST)

Se även: Användardiskussion:MattiasB samt Diskussion:Villa Gumælius /Urbourbo 30 augusti 2008 kl. 09.20 (CEST)

Geografiskt läge

Till att börja med så vill jag säga att den här artikeln har fått en enorm upplyftning den senaste månaden, som jag förstår att främst Urbourbo och Holger.Ellgaard stått för. Bra jobbat! Men jag har en fundering kring det "geografiska läget". I artikeln står det att området "vanligen" brukar avse området "som begränsas av Oxenstiernsgatan i väst, Valhallavägen och dess tänkta förlängning ned till Djurgårdsbrunnsvägen i öst, ...". På engelska Wikipedia är det åtminstone någon som bestämt menar att Diplomatstaden enbart omfattar det som beskrivs som Villakvarteren i den här artikeln. Jag vet själv inte riktigt vad jag ska tro, men kan tycka att det inte känns helt naturligt att inkludera radio- och tv-husen till Diplomatstaden. Alldeles oavsett, finns det någon källa till vad som skulle vara områdets geografiska läge/begränsning, eller vad folk i allmänhet anser det är?

Jag har sökt på nätet, men inte hittat någon bra källa. Martin Stugart på DN har två artiklar som berör Diplomatstaden. I den ena, Diplomatstaden vore kul att få veta mera om, skriver han enbart om villorna och engelska kyrkan. Ambassaderna nämns inte alls. Men i en annan artikel (Vilken bakgrund har namnet Zui ki tei?) skriver han bland annat att Japans ambassad (som ligger på Gärdesgatan) ligger i Diplomatstaden. På Stockholms stads sida om Östermalms historia får man intrycket att Diplomatstaden avser villakvartern (men kanske även ambassaderna), medan TV- och radiohusen nämns i ett annat avsnitt (Gärdet).

Inte helt uppenbart, med andra ord. Som jag kan se det finns det tre alternativ:

1. Området som beskrivet i inledningen på den nuvarande versionen av artikeln, dvs upp till Valhallavägen
2. Området som artikeln faktiskt handlar om, dvs villakvarteren och Ambassadkvartern, men inte Berwaldhallen, tv- och radiohusen.
3. Enbart villakvarteren

Kommentarer? --Kildor 15 september 2008 kl. 15.00 (CEST)

Hej, och tack! Bra poäng. Inkonsistensen har stört även mig, och nu fick jag anledning att ta itu med saken. Dvs såvitt jag vet så saknas officiell definition att stödja sig på, och den allmänna uppfattningen är nog att området innefattar minst punkt 3 ovan, men i regel även punkt 2, dock i princip inte punkt 1 (dvs den gamla skrivningen, som härrörde innan vår omarbetning, var enligt min bedömning felaktig). Allt gott! //Urbourbo 15 september 2008 kl. 15.15 (CEST)

Bra. Jag tänker fnula ihop en fotnot med hänvisning till Stugarts artiklar så att det finns någon bakgrund till stycket. Finns bättre källor är det naturligtvis välkommet. --Kildor 15 september 2008 kl. 15.29 (CEST)

Låter perfekt. Hälsn! //Urbourbo 15 september 2008 kl. 15.30 (CEST)

Det ligger i sakens natur att det inte går att exakt avgränsa ett sådant här område. det är därför de oftast kallas för "informella områden". Andra sådana är "Sibirien", Lärkstaden, Eriksdal, Stockholm, Eriksberg, Stockholm, Örnsberg med flera. De är inga officiella stadsdelar. Ska kolla om det finns något basområde som heter Diplomatstaden. Då får väl det gälla. Annars är det säkert så att det ursprungligen var just villaområdet som avsågs. Men, under efterkrigstiden tillkom en mängd ambassader norr därom: USA, Tyskland, Norge, Japan med flera. Eftersom dessa byggnader ju just innehåller diplomatisk verksamhet så är det ju naturligt att de inkluderas. Om sedan radio- och tevehusen också hör dit är kanske en smaksak. Men allt måste kanske inte ha en exakt avgränsning. --Andhanq 15 september 2008 kl. 21.57 (CEST)

Det håller jag med dig om - men det geografiska läget bör ju i alla fall beskrivas och förklaras, och den nuvarande texten förmedlar ju tydligt att det inte finns några fastställda gränser. Jag vet inte om det är helt relevant vad ett eventuellt basområde skulle ha för definition, dess syfte är ju rent statistiskt. Det viktiga är ju vad folk i allmänhet menar, och vad som brukar avses i litteratur och media. Den nuvarande texten tycker jag i alla fall bättre beskriver situationen än den tidigare. --Kildor 15 september 2008 kl. 22.26 (CEST)

Definition enligt info-tavlan

Efter att ha läst Holgers trevliga bild av informationstavlan så drar jag slutsatsen att staden menar att såväl Berwaldhallen som Sveriges radios område ska räknas till Diplomatstaden. Kanske borde vi därmed ändå i korthet nämna denna möjliga vidare definition under rubriken geografiskt läge, eller vad säger ni? Exempelvis i slutet av första stycket: En vidare definition från informationstavlan på platsen räknar även Berwaldhallen samt Radio- och TV- husens angränsande kontorskomplex öster om Oxenstiernsgatan till Diplomatstaden, trots att dessa byggnader till skillnad från övriga Diplomatstaden saknar egentlig koppling till diplomati. //Urbourbo 1 oktober 2008 kl. 12.34 (CEST)

Jag skulle faktiskt ta det där med en nypa salt. På infoskylten nämns ju även Fredrikshovs slott och Garnisonen, och en sån vid definition av Diplomatstaden tror jag det är få som ansluter sig till. Jag tolkar det mer som att man på infoskylten tagit med info om intressanta platser och byggnader i skyltens närhet, snarare än att allt som beskrivs hör till begreppet Diplomatstaden. --Kildor 1 oktober 2008 kl. 13.13 (CEST)

Hjälpförfrågan med en namnteckning

Hej allihopa! Nu är det dags igen att gnugga geniknölarna, som blev så framgångsrikt med A. S:son Gumælius. Kan någon tyda namnteckningen i denna bygglovsansökan för villan på kv. Ambassadören nr 9? Jag har inte det minsta att komma med. HJÄLP!! Hälsning! Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 17.52 (CEST)

Jag gissar på B.A. Hjorth. -- JIESDEO 15 september 2008 kl. 17.57 (CEST)

Bra, det kan passa, Berndt August Hjort (1862-1937) som gav Bahco namnet. Kan någon bekräfta att han bodde på Strandvägen 84 på 1930-talet?--Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 18.18 (CEST)

Denne Hjorth tycks ha bott på Villagatan 15 så sent som 1926... [1] //Urbourbo 15 september 2008 kl. 21.05 (CEST)

Det är korrekt, men var bodde han i början på 1930-talet när villan i Diplomatstaden stod klar? Finns ingen adresskalender fån den tiden?--Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 22.47 (CEST)

Har nu funnit en uppgift i bygglovsansöken att sökande var en "direktör B. A. Hjorth", det borde vara denne Berndt August Hjort, men han stavar sig med "th".--Holger.Ellgaard 16 september 2008 kl. 10.59 (CEST)

Poäng till mig! -- JIESDEO 16 september 2008 kl. 20.08 (CEST)

Japp - imponerande! :) //Urbourbo 19 september 2008 kl. 10.58 (CEST)

Diplomatstaden och TV-serien Rederiet

Om jag minns rätt så visades en av Diplomatstadens villor som "kuliss" för redaren Reidar Dahléns bostad. Vet någon, vilket av byggnaden det gällde? Skulle vara kul att ha med i artikeln.--Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 20.11 (CEST)

Vad är Bünsowska villan? :) //Urbourbo 15 september 2008 kl. 20.20 (CEST)

Ja, så var det! Det kan man väl nämna i artikeln om Bünsowska villan. --Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 23.23 (CEST)

Ja det tycker jag; lite kuriosa-varning, men populärkulturella referenser brukar ju accepteras, på goda grunder. Överlåter det dock åt någon annan, då jag själv helt missat Rederiet. //Urbourbo 16 september 2008 kl. 00.01 (CEST)

Villafastigheterna; struktur

Hej! Uppdelningen av villafastigheterna efter kvartersnamn gav ju ett gott stöd under vårt lilla forskningsprojekt, men nu när alla fastigheterna är identifierade (och de flesta med egna artiklar), så blir kapitlet onödigt oöverskådligt. Det centrala för läsaren är nog att få en enkel översikt över fastigheterna, och mer detaljerad information såsom exakt adress kan fås i de enskilda artiklarna. Därav - för kännedom - dagens redigering av kapitlet. Allt gott! //Urbourbo 15 september 2008 kl. 22.56 (CEST)

Sorry, men jag rullade tillbaka din ändring. Kvartersbeteckningarana bör behållas som främsta adressangivelse. Villa-namnen har vi hittat på och är inte officiella och gatunamnen kan också ändras. Till kvartersnamnen hör även den lilla översiktsplanen som orientering. Tar du bort kvartersbeteckningarna så fungerar inte översiktsplanen längre som tänkt. Jag tycker inte att kapitlet blev oöversiktligt. Hälsning! Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 23.14 (CEST)

Hej igen, Med all respekt Holger, så tror jag du misstar dig här. Jag lämnade kvar kvartersbeteckningarna inom parentes, just som referens till din utmärkta orienteringsskiss. Även om några av villanamnen saknar källor, så följer vi ju i dessa fall allmän praxis ("Villa" + verifierat efternamn), och det ställer ju inte heller något formellt eller funktionellt krav på att stapla kvartersbeteckningarna redundant på varann. Vi som forskat i ämnet var ju tvugna att utgå ifrån adresser och kvarter, men åtminstone jag är övertygad om att läsaren snarare främst är intresserad av vad palatsen kallats och arkitekterna och personerna bakom husen. Jag valde även att förklara min ändring här på diskussionssidan, just eftersom jag anade att du skulle reagera, men hade väl även hoppats på en diskussion och (om möjligt) koncensus här innan din snabba reversering. ;) Hälsn! //Urbourbo 15 september 2008 kl. 23.24 (CEST)

Hej, här har vi inte samma uppfattning! Jag tycker upplägget var bra som det var, all professionell fastighetsidentifiering utgår ifrån kvartersbeteckningar, det kan vi gärna tillämpa här också, eftersom det var extremt lätthänt att blanda ihop villorna (som det hände i boken "Guiden till Stockholms arkitektur"). Förresten gjorde du din ändring utan att avvakta en diskussion innan. Tack för idag, slut för idag. Hälsning! Holger.Ellgaard 15 september 2008 kl. 23.41 (CEST)

Som sagt; jag menar som synes inte att vi ska stryka fastighetsbeteckningarna; bara tona ner dem (lägga dem inom parentes). Orsaken att jag ilade iväg och gjorde ändringen i djärv anda var, att det är det överlägset enklaste sättet att förklara hur man menar! För övrigt var det du som började, för så här såg "min" version ut från början. ;) Vore intressant med fler(s) synpunkter på ämnet. God kväll! //Urbourbo 15 september 2008 kl. 23.57 (CEST)

OK, Vorschlag zur Güte: Så fort alla villor är utredda och fått sina egna artikler (det håller jag på med) kommer jag att uppdatera översiktsplanen med villorna infödra. Då kan det vara dags att ändra upplägget efter din modell, alltså först villan, sedan kvartersnamnet, sedan beställare och arkitekt, inga gatunamn som bara förvirrar. Men så länge inte villorna är införda på översikpsplanen tycker jag att nuvarande upplägg kan vara kvar. Hälsning! Holger.Ellgaard 16 september 2008 kl. 09.44 (CEST)

OK jag får hålla mig lite. ;) Även kul om vi kan få till artiklar om samtliga hus. (Idag även adderat ett par arkitekt-artiklar.) //Urbourbo 16 september 2008 kl. 19.51 (CEST)

Jag tycker att Urbourbos upplägg var bättre. Det känns som en naturlig ordning att börja med vad huset är eller heter och sedan eventuella beteckningar och kommentarer. Sen är jag inte så säker på att det är gatunamnen som förvirrrar. Folk i allmänhet brukar använda gatunamn snarare än kvartersnamn för orientering, och jag undrar om det inte är en bättre princip i ett uppslagsverk som detta. Men jag inser i och för sig att det blir lättare att identfiera huset på kartan med kvartersnummer. (För övrigt; var stadsplaneraren full när han numrerade kvarteren? 1-2-3-7-8-5-9??). En annan sak: Är namnen på villorna "påhittade"? Och vad är det i så fall för praxis ni använder? Namnet på den personen som villan ursprungligen uppfördes för? --Kildor 16 september 2008 kl. 22.41 (CEST)

Kan se en poäng i att använda gatunamn istället av den orsak du nämner. Om jag förstod dig Holger rätt, så avsåg du ju ändå att uppdatera orienteringsskissen med respektive husnamn; dvs orienteringsproblemet kanske får en enkel lösning den vägen. Dock bör då troligen adresserna på Laboratoriegatan användas, då entréerna ligger där och den gatan brukar anges (på enrio.se etc). Ang villanamnen så är svaret ja. Jmf Kategori:Bostadshus. Allt gott, //Urbourbo 16 september 2008 kl. 22.49 (CEST)

Eftersom det rådde inledningsvis total förvirring beträffande gatuadresser (grund: dubbla adresser och nya gatunamn) valde jag att hålla mig till en fast punkt och det är kvartersnamnen. Samtidigt ritade jag en översiktsplan för att få ordning i det hela. Så länge villorna inte är införda i denna översiktsplan bör nuvarande upplägg gälla, det är väl ändå rätt lätt även för "folk i allmänhet" att hitta i artikeln. Som extra hjälp föreslår jag att sätta koordinater till respektive villaartikel.

Varför kvartersnummreringen "hoppar" och går delvis tvärs emot gatunumreringen kan bero på att tomterna var mindre, allså fler, i ett tidigt arbete för stadsplanen, eller man ville ge möjlighet att senare stycka tomterna och behöll några nummer "i reserv". Beträffande villanamnen var jag också undrande. Varför heter det Tryggerska villan och inte Villa Trygger och varför heter det Villa Bonnier och inte Bonnierska villan? Efter vilka regler sker namnsättningen? Hälsning! Holger.Ellgaard 17 september 2008 kl. 10.19 (CEST)

Vågar jag nu dra slutsatsen att vi är överens om att lista villorna på följande vis? :)

• Villa Bonde (Dag Hammarskjölds väg 20), arkitekt Cyrillus Johansson, idag Turkiets ambassad

//Urbourbo 19 september 2008 kl. 08.57 (CEST)

Villornas namngivning

Som sagt, i de fall jag skapat artiklarna, så har jag utgått ifrån de namn som använts i källmaterialet för respektive artikel. När jag saknat etablerat namn, så har principen varit "Villa" + byggherrens efternamn. Denna princip uppfattar jag själv som den normala namngivningen av framstående villor i Sverige. Jag har dock inget formellt belägg för detta, och om någon kan övertyga om en annan namngivningsprincip, så går det förstås att ändra. Allt gott, //Urbourbo 17 september 2008 kl. 11.31 (CEST)

Jag har nu kompletterat med två nya artikler och namngivit dessa högst inkonsekvent: Villa Bonde och Wikströmska villan, fråga inte varför, men det lät bättre. Tänkte kanske på Westmanska palatset. Allt kan ändras som sagd.--Holger.Ellgaard 17 september 2008 kl. 18.41 (CEST)

OK nu ändrat, allt i konsekvensens namn! :) //Urbourbo 18 september 2008 kl. 14.58 (CEST)

Områdets namn

Jag såg, att du, Urbourbo, tog bort meningen varför området kallas just "Diplomatstaden". Jag tror att namnet uppstod i samband med stadsplanearbetet eftersom man kallade kvarteren "Ambassadören" och "Diplomaten". Det fanns alltså tidigt någon anknytning till "Diplomati". Hälsning! Holger.Ellgaard 17 september 2008 kl. 10.19 (CEST)

Ja, jag insåg att inledningen uppenbart felaktigt hävdade att de mer sentida ambassadbyggnaderna gett området dess namn. I brist på närmare fakta kring namngivningen valde jag att tills vidare helt ta bort det påståendet. Lite märkligt och intressant är att områdets namn associerar till diplomater, trots att det stora flertalet fastigheter snarare bebyggdes av tidens finansmän. Man anar att Hallman & staden hade en annan vision. Kul om någon med fakta/referenser vill skriva en rad om saken! //Urbourbo 17 september 2008 kl. 11.20 (CEST)

Navigationsmall

Nu roat mig med att fixa & addera en navigationsmall för områdets fastigheter. Jag valde att inkludera samtliga fastigheter, dvs även de som ännu saknar egna artiklar. Dock kan vi förstås justera namnen på dessa senare allt eftersom artiklar tillkommer. Allt gott, //Urbourbo 17 september 2008 kl. 11.15 (CEST)

Mycket bra med den nya textboxen till villorna och textbalken i passande tegelröd! Man bör dock observera att Ambassadören 9 (Villa Hjorth) och Ambassadören 7 (Villa ??) disponeras båda av Turkiets ambassad och att Ambassadören 8 som disponeras av Sydkoreas ambassad också var från början en privatvilla. Jag har inte hunnit att utreda detta, men det kommer. Men det kan vi ändra efter hand, som du säger. Jag har roat mig med att fixa koordinater under tiden.--Holger.Ellgaard 17 september 2008 kl. 11.27 (CEST)

Kul att du noterade färgen; tegelröd var ingen slump :) (även om färgen antagligen kan justeras och bli ännu bättre). Bra med koordinater också. Tills vidare har jag nu fixat Turkiets ambassad i Stockholm, Sydkoreas ambassad i Stockholm och Storbritanniens ambassad i Stockholm. Hälsn! //Urbourbo 17 september 2008 kl. 11.38 (CEST)

Ambassader och ambassadhus i olika ariklar?

Bör inte Tillbergska villan och Sydkoreas ambassad i Stockholm föras ihop till en artikel med söknamn Tillbergska villan, det handlar ju om samma byggnad.--Holger.Ellgaard 18 september 2008 kl. 10.49 (CEST)

Frågan är om man kanske snarare mer logiskt borde separera artiklarna om organisationen respektive fastigheten? Ambassad-artikeln blir nog i detta fall inledningsvis kort, men jag tror spontant att det skulle vinna i tydlighet - inte minst då artikelrubriken om en villa blir lite förvirrande för den som kanske klickat sig till ambassaden någonstans ifrån. Hälsn! //Urbourbo 18 september 2008 kl. 11.21 (CEST)

Tänkte det skulle vara analogt Turkiets ambassad i Stockholm som leder till Villa Bonde och Ungerns ambassad i Stockholm till Villa Gumælius då blir artikeln om ambassaden inte heller så mager. Ungerns ambassad "döljs bakom" artikeln Villa Gumælius, det är inte heller ambassaden som är det framträdande utan villan. Jag tor inte att det blir förvirrande, bara konsekvent. Man upptäcker ju snart att man har hamnat rätt. I Diplomatstadens villakvarter behandlas ju huvudsakligen arkitekturen, versamheten först i andra hand (som jag uppfattar det hela).--Holger.Ellgaard 18 september 2008 kl. 11.43 (CEST)

Håller med om att det borde vara konsekvent, dvs samma lösning för alla dessa artiklar. Det vore ju dock en smal sak att separera de senare; dvs viktigast är förstås vilken lösning vi finner bäst; sedan implementerar vi samma för alla tre (?) artiklarna. Jag kan fixa i så fall, om vi är överens. Hälsn! //Urbourbo 18 september 2008 kl. 11.48 (CEST)

Vi är överens! Konsequenz über alles! Som jag ser det så berör det tre villor: Tillbergska villan, Villa Bonde och Villa Gumælius. Gruß! Holger.Ellgaard 18 september 2008 kl. 11.58 (CEST)

OK nu fixat (och trixat)! Byggnaderna i ambassadkvarteren är fortfarande kombinerade i samma artikel som respektive ambassad. I de fallen är ju dock fastighet och organisation i regel mer intimt sammanlänkat från byggåret, och det känns mer naturligt att inlemma ev fastighetsbeskrivningar i resp ambassadartikel. Dock inget som hindrar att den som vill / ser orsak även separerar artiklar i ambassadkvarteren. Allt gott, //Urbourbo 18 september 2008 kl. 12.34 (CEST)

En artikel om en ambassad bör ju handla om mer än själva byggnaden den är inrymd i. USA, till exempel, har ju haft ambassad i Sverige sedan 1815 och den har legat på en mängd olika adresser. Den låg således på andra ställen i 140 år innan den nuvarande byggnaden uppfördes. Ambassaden är således inte detsamma som huset. --Andhanq 18 september 2008 kl. 23.05 (CEST)

OK inte mig emot! Om du vill fylla på med lite mer fakta om själva ambassaden (det du skriver låter intressant), så tar jag gärna på mig att först separera artiklarna enligt villa-artiklarnas standard! :) Vi behöver då även vettiga artikelnamn till fastigheterna i ambassadkvarteren. USA:s ambassadfastighet i Diplomatstaden? Hälsn, //Urbourbo 18 september 2008 kl. 23.24 (CEST)

Själv kanske jag inte har kunskap om alla främmande makters diplomatiska representation i Sverige genom tiderna. Jag vet inte riktigt var man hittar sådant. På UD förmodligen, men då blir det mycket egen forskning och kan ta lång tid. Snarare tänkte jag på själva grundproblemet alltså benämningar på byggnader i förhållande till institutioner. När en byggnad uppförs och tas i bruk för ett visst ändamål är problemet litet. Då är det ju i allmänhet samma sak. Men sedan, när institutionen flyttat eller bytt namn, uppstår problem. Skatteskrapan står t ex fortfarande under detta namn, trots att Skatteverket flyttat därifrån sedan några år. Det finns kanske ingen konsekvent lösning på detta. I vissa fall är namnet så känt att det dröjer sig kvar och används långt efter det att verksamheten flyttat, i andra fall slår ett nytt namn snabbt igenom. --Andhanq 19 september 2008 kl. 09.37 (CEST)

Hej! Gör det bara inte för invecklat. Utgångspunkten var ju att beskriva arkitekturen av dessa fantastiska villor i Diplomatstaden skapade av Sveriges främsta arkitekter, och då menar jag Diplomatstaden i ursprunglig mening, alltså bara villakvarteren runt engelska kyrkan. Problemet som ni berör här uppstod när även ambassadkvarteren togs med under “Diplomatstaden”. Dessa byggnader är ur arkitektoniskt synvinkel ganska ointressanta, bortsett möjligen från Finlands Ambassad, där ambassadens hemsida visserligen skryter med sitt nya bygge men inte ens anger vilken arkitekt som ritade huset. Tysklands ambassad är ju urtrist, även där visste man inget om arkitekten. Jag menar alltså att man inte skall dela på “…ambassad i Stockholm” och “… ambassadfastighet i Stockholm”, då blir det mycket magra artiklar med raderingshot dinglande över sig. I många fall är det även svårt att komma åt handlingar då dessa är hemliga (det fick jag erfara med en del av villorna). Jag föreslår att inte ändra mera nu, utan att låta artiklarna sätta sig. Hälsning! Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 09.59 (CEST)

Vi diskuterar alltså ett av följande alternativ:

1. Separata artiklar, tex:

• USA:s ambassad i Stockholm
• USA:s ambassadhus i Diplomatstaden (eller snarlikt namn)

2. Sammanslagna artiklar, tex:

• USA:s ambassad i Stockholm

Synpunkter? Sedan får vi anta att ytterligare kunskap kommer att adderas av wikipedia-användare allt eftersom - en wp-artikel blir ju aldrig klar! Hälsn! //Urbourbo 19 september 2008 kl. 11.58 (CEST)

Jag röstar för alternativ 2. enligt mitt resonemang här ovan. Jag tror det ger sig, när en ambassadbyggnad är värd en egen artikel som med Oakhill. Hur som helst skulle jag inte kalla det för ambassadhus utan för anbassadbyggnad.--Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 14.27 (CEST)

Det blev ju riktigt bra!! Jag tog mig friheten att flytta fotografierna till höger, eftersom de "kolliderade" med rubrikerna. Hälsning! Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 15.46 (CEST)

Ja, lösningen kan kanske få bli att köra kombo-artiklar tills mer info finns, och då (och när vi hinner/orkar) bryta isär. Hälsn! //Urbourbo 19 september 2008 kl. 16.36 (CEST)

Fortsättning

Jag föreslår att vi nu skiljer ut den nu mer fylliga och utmärkta arkitekturdelen från USA:s ambassad i Stockholm till USA:s ambassadfastighet i Diplomatstaden, analogt med diskussionen ovan samt Sydkoreas ambassad i Stockholm mfl. Föreslår även av av samma orsaker motsvarande för Norges ambassadfastighet i Diplomatstaden (med info även från dess arkitektartikel). Någon där emot? //Urbourbo 13 oktober 2008 kl. 15.55 (CEST)

Ja. Jag tycker inte att läsaren gynnas av en uppdelning. För närvarande finns det ytterst lite information om ambassaderna överhuvudtaget, och att då dela upp artiklarna i två gör det jobbigare för läsaren att hitta relevant information. Den dagen då det finns extremt mycket information om själva byggnaden kan en uppdelning vara tillgodo för läsaren, men sålänge som själva ambassaden är belägen i byggnaden ifråga och artikeln är relativt kortfattad så tycker jag den nuvarande lösningen är bättre. Fallet med t.ex. Tillbergska villan och Sydkoreas ambassad i Stockholm är annorlunda, då byggnaden i sig är klart mer intressant, och dessutom har en historia långt innan ambassaden flyttade dit. USA:s och Norges ambassadbyggnader är tämligen ointressanta, och har såvitt jag vet aldrig haft någon annan funktion än som ambassadbyggnader. --Kildor 13 oktober 2008 kl. 16.21 (CEST)

Jag håller med Kildor, men man kan ju lägga in en rubrik "Fastighet" i enlighet med några andra ambassader.--Holger.Ellgaard 13 oktober 2008 kl. 16.35 (CEST)

Hmm OK sant det är en poäng att USAs och Norges byggnader var specialbyggda för nuvarande ändamål, där finns en logik. Ni verkar ju dessutom överens! :) Tar tills vidare tillbaks / lägger ner min röst. Allt gott! //Urbourbo 13 oktober 2008 kl. 16.42 (CEST)

På eller vid??

Jag skulle gärna vilja veta om en byggnad ligger "på" eller "vid" en viss gata. Jag tycker (men min numera ganska svenska hjärna) att "på ...gatan" låter helt galet, det bör heta "vid". Vad säger andra användare? Vore kul att har någon sorts riktlinje.--Holger.Ellgaard 18 september 2008 kl. 19.17 (CEST)

Hej! Korrekt svenska är nog "huset ligger på gatan". Är dock rädd att skulden är min, dvs att jag började skriva "vid" på någon artikel, för att sedan tänka efter och ändra till "på"... :) Dvs mitt förslag är att vi kör "på" som standard. Allt gott, //Urbourbo 18 september 2008 kl. 21.54 (CEST)

"Vid" är nog mer korrekt, men "på" är kanhända vanligare. Men huset står ju inte ute på gatan, eller...? Andhanq (diskussion) 18 september 2008 kl. 22.56 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

"Felet" år även mitt (fast jag anser inte att det var fel), jag skriver alltid "vid" ...gatan och har ändrat "på" när jag söter på det. Jag bor "på" Nobelgatan i Villa Bonnier "vid" Nobelgatan, heter det väl?--Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 09.15 (CEST)

Two to go...

Såg att bara två villa-stubbar nu återstår :)

• Villa Josephson
• Tillbergska villan

//Urbourbo 19 september 2008 kl. 11.03 (CEST)

Ja, ja! Du din slavdrivare! Jag vet! :-)) Hälsning! Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 15.48 (CEST)

;-) Känner att jag lagt några wikiholic-strån i kors själv också de senaste dagarna; allt för många puh... ;) Hälsn! //Urbourbo 19 september 2008 kl. 15.58 (CEST)

Du kan ju sitta i värmen framför din dator, jag måste ut i kylan och bläddra i gamla mikrofilmer på stadsbyggnadskontoret (och betala för: 1. tränselskatt, 2. P-avgift, 3. kopiering). Man är inte riktig klok! Hälsning! Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 16.19 (CEST)

Okej okej, du vinner! :) Men klok här är ingen...! //Urbourbo 19 september 2008 kl. 16.24 (CEST)

Jo, jag glömde att fråga vem jag får debitera kilometerersättningen--Holger.Ellgaard 19 september 2008 kl. 16.47 (CEST)?

Wikimedia Foundation? ;/ God kväll! //Urbourbo 19 september 2008 kl. 17.11 (CEST)

Det är fixat nu!--Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 17.06 (CEST)

Japp, redan noterat, läst, och tittat, med stort intresse! :) //Urbourbo 24 september 2008 kl. 21.13 (CEST)

Ambassad-institutionernas historik

Någon som känner till en bra web-källa för stockholmsambassadernas historia? //Urbourbo 19 september 2008 kl. 12.00 (CEST)

Byggnadsminne?

Jag har hört att hela eller delar av Diplomatstaden skulle vara skyddat i någon bemärkelse (typ k-märkt eller liknande). I en artikel i DN står det bl.a. att "Blått motsvarar fordringarna för byggnadsminne. Hit hör Stockholms stadion, K1, merparten av husen i Diplomatstaden, ...". I dokumentet Översiktsplan för Nationalstadsparken (sid. 64) står det att Villa Bonnier är ett byggnadsminne. Men några andra av fastigheterna i Diplomatstaden nämns inte. Finns det olika grader av skyddsklassning, och i så fall, kan man säga något om Diplomatstaden i allmänhet? --Kildor 20 september 2008 kl. 00.07 (CEST)

Bra idé, nu inlagt! Ser dock att uppgift saknas här och här. Kan DN ha blandat ihop termen byggnadsminne med tex Riksintresse? Allt gott, //Urbourbo 20 september 2008 kl. 00.33 (CEST)

Är det någon skillnad på "här" och "här" ovan? (ser ut att vara samma länk).

Japp, miss av mig, nu korrigerat! //Urbourbo 20 september 2008 kl. 11.36 (CEST)

Efter att kollat vidare så är jag nog tveksam till DN:s uppgift om att merparten av husen i Diplomatstaden skulle vara byggnadsminne. De finns uppenbarligen inte med på listan över byggnadsminnen som fastställts av Länsstyrelsen i Stockholms län ([2]). Utöver det så finns statliga byggnadsminnen, men såvitt jag kan se så finns endast Villa Bonnier med på den listan (och det är väl också den enda som kan anses vara statlig). Jag tar därför bort meningen om byggnadsminne (men behåller den om riksintresse). --Kildor 20 september 2008 kl. 11.18 (CEST)

Förresten: "Diplomatstaden är sedan 1990 klassad som riksintresse." Var hittar du uppgiften om 1990? --Kildor 20 september 2008 kl. 11.20 (CEST)

Hmm nu läst källan igen, och inser att det nog var förhastat (dvs riksintresset var omskrivet 1990, dock inte nödvändigtvis klassat då). Stryker årtalet tills vidare. Allt gott, //Urbourbo 20 september 2008 kl. 11.47 (CEST)

Jag tror det behövs en helt korrekt benaämning. För annat område har jag sett Stockholms översiktsplan redovisad som en värdefull kulturmiljö av riksintresse och i vissa fall tror jag det är stockholms stadsmuseum som definierar dessa saker.Wanpe 20 september 2008 kl. 11.34 (CEST)

Listan över villafastigheterna

Nu när samtliga villor fått egna artiklar undrar jag om man inte skulle omstrukturera listan (igen). För mig är det mer intressant att veta vad villorna idag används för snarare än ursprunglig arkitekt och adress. Med Holger.Ellgaards förträffliga och förbättrade översiktskarta behövs inte längre tomtnummer som lägesmarkör, villornas namn är ju numera utskrivna på kartan. Dessutom framgår alla detaljer i respektive villaartikel.

Jag tror att listan kan bli mer överskådlig om man enbart listar namn samt en kortfattad mening med den mest intressanta informationen (oftast t.ex. ambassadstatus och liknande). Något i stil med (dessutom i bokstavsordning):

• Brittiska ministerbostaden: Disponeras av den brittiska ambassaden.
• Bünsowska villan: Privatbostad. Sedan 2007 känd som den hittills dyraste privatvillan i Sverige.
• Tillbergska villan: Sydkoreas ambassad.
• Tryggerska villan: Sveriges advokatsamfund.
• Villa Bonnier: Representationsbyggnad för talmannen och regeringen.
• Villa Bonde: Turkiets ambassad.
• Villa Geber: Privatbostad.
• Villa Gumælius: Ungerska ambassaden.
• Villa Hjorth: Disponeras av den turkiska ambassaden.
• Villa Josephson: Belgiska ambassadörens residens.
• Villa Wikström: Disponeras av den sydkoreanska ambassaden.
• Villa Åkerlund: Amerikanska ambassadörens residens.

Synpunkter? --Kildor 20 september 2008 kl. 12.43 (CEST)

Jag håller som bekant med om att fastighetsbeteckningarna blivit överflödiga, och ja det gäller nog även adresserna. Inte minst tackvare Holgers otroliga arbete med översiktskartan! Två synpunkter dock: Arkitektens namn är kanske trots allt av intresse (tidens främsta), och vad gäller de privatägda villorna så tycker jag nog att ägaren kan få stå med namn; tex typ:

• Villa Geber: Privat, disponeras av Salvatore Grimaldi. Arkitekt Ragnar Östberg.

Vad sägs?

Jag tyckte dessutom att det var lite synd att flytta (och minska) det härliga fotot som låg överst innan. Mitt förslag vore att istället lägga översiktsbilden under villakvarterens rubrik. Om textspalten blir för smal (eftersom översiktsbilden måste vara ganska stor för att synas), så kan man kanske lösa det med en <br clear="all">?

Hälsn! /Urbourbo 20 september 2008 kl. 14.05 (CEST)

En god tanke. Men det kräver en viss omdisponering av artikeln. --Kildor 20 september 2008 kl. 19.55 (CEST)

Har nu fyllt på med lite mer info om villakvarteren; försökt presentera en aggregerad vy av allt vi lyckats forska fram hittills i form av byggår, ägare, etc, samt även rensat några fler numer redundanta adressuppgifter. //Urbourbo 22 september 2008 kl. 12.28 (CEST)

Flytta inte på översiktsplanen, det är alltid bra att starta en artikel (som kräver viss orientering) med en karta. Och planen bör vara ganska stor, som Urbourbo riktigt påpekade.--Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 14.08 (CEST)

Tabell?

Funderar också på om man kanske skulle göra en tabell över fastigheterna istället. Ska se om jag kan göra ett exempel. --Kildor 20 september 2008 kl. 19.55 (CEST)

Tabelltanken slog även mig för en tid sedan, men jag kom aldrig längre än så här. :) Editera gärna! //Urbourbo 20 september 2008 kl. 23.28 (CEST)

Har svårt att bestämma mig för vad jag tycker ser bäst ut. Jag har tre alternativ: vanlig lista, definitionslista eller tabell. --Kildor 21 september 2008 kl. 00.34 (CEST)

Två kolumner motiverar inte en tabell, då är definitionslistan snyggare. Dock skulle jag nog föredra en (sorteringsbar) tabell med ytterligare någon kolumn, om det går att få in. Gärna om möjligt:

• Villanamn
• Byggår
• Arkitekt
• Byggherre
• Ägare (dvs nuvarande)

Hälsn! //Urbourbo 22 september 2008 kl. 12.28 (CEST)

Tabellform röster jag för, det blir "renast", men tag inte med nuvarande användare, det kommer sedan i respektive artikel och användare kan ändras, det innebär att någon måste kolla och uppdatera, annars blir det genast inaktuell info. Och tag inte med i tabellen sådant som "hittills dyraste privatvillan i Sverige", det måste också uppdateras, räcker att det finns med på villartikeln.--Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 14.18 (CEST)

Jag ångrar mig! Med en smalare skärminställning blir en tabell rätt så "blaffig". Nuvarande uppställning för villakvarteren och kontorskvarteren på liknande sätt är bra och med den "klickbara" översiktsplanen högst upp blir orienteringen optimal.--Holger.Ellgaard 23 september 2008 kl. 10.23 (CEST)

Nu fixat en tabell eftersom fler verkade vara inne på den linjen, och faktum är att tabellen inte behöver bli bredare än listan. Och form follows function. :) Jag valde att ta med nuvarande ägare, då flera verkar finna det intressant, och det är dessutom något som ändå ändras tämligen sällan (endast två hus har bytt ägare under 2000-talet). Vad tycker ni? //Urbourbo 23 september 2008 kl. 12.13 (CEST)

Helt O.K. för mig, jag saknar dock kvartersbeteckningar och verkar vara ensamt med denna uppfattning :( Hälsning! Holger.Ellgaard 23 september 2008 kl. 17.23 (CEST)

ImageMap av översiktsbild

Vore det inte praktiskt om bilderna vore klickbara på översiktsbilden? Någon med kompetens på Extension:ImageMap? //Urbourbo 20 september 2008 kl. 15.04 (CEST)

Vore onekligen elegant, men jag kan inte göra detta.--Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 13.57 (CEST)

Hmm ok jag kanske försöker penetrera detta med ImageMap någon mörk höstkväll, om ingen annan hinner före! :) //Urbourbo 22 september 2008 kl. 14.33 (CEST)

Jag hann före. /EnDumEn ✍ 22 september 2008 kl. 14.53 (CEST)

Kul! :) //Urbourbo 22 september 2008 kl. 15.07 (CEST)

Vad ni kan!! Men själva kartan är inte "klickbar" längre (utom på lilla rutan nere t.h.), kan man ändra det?--Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 16.09 (CEST)

Relevans ifrågasatt

Fler inlägg kan behövas: Diskussion:Robert Bünsow. Allt gott, //Urbourbo 22 september 2008 kl. 12.32 (CEST)

Namn på delområden

Det slår mig nu att benämningarna villakvarteren och ambassadkvarteren blir tämligen förvirrande, då det ju numer finns ett flertal ambassader även i "villakvarteren". Tex Södra delen resp Norra delen kanske vore mer lyckat, eller vad säger ni? Andra förslag? Hälsn! /Urbourbo 22 september 2008 kl. 14.09 (CEST)

Förslag: Villakvarteren i Diplomatstaden och Kontorskvarteren i Diplomatstaden --Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 14.23 (CEST)

Hmm ja varför inte! Dock utan "i Diplomatstaden"; det är ju uppenbart/underförstått. Hälsn! //Urbourbo 22 september 2008 kl. 14.28 (CEST)

Bildplacering

Varför hamnade den fina, historiska panoramabilden över Diplomatstaden under "Referenser, Källor"?--Holger.Ellgaard 22 september 2008 kl. 14.26 (CEST)

Se Användare:Grillos motivering här. //Urbourbo 22 september 2008 kl. 14.31 (CEST)

Jag tycker inte att rubriken för bilden behövs. Bilden kan väl få ligga under rubriken Fastigheter (underst eller överst) men utan egen rubrik? Bilderna är ju generellt till för att illustrera texten, liksom! :) //Urbourbo 22 september 2008 kl. 16.38 (CEST)

Jo, i största allmänhet måste man tänka på att sidorna ser olika ut i olika upplösningar. Säkert har min bildflytt orsakat något problem för någon annan... Sådant är alltid ett bekymmer på Internet, och något som vi lär få leva med länge. /Grillo 23 september 2008 kl. 19.20 (CEST)

Och jag håller med om att rubriker endast avsedda för bilder bör undvikas, då Wikipedia är ett uppslagsverk och inte ett bildgalleri. Måste samtidigt passa på att hylla Holger för de fantastiska bilderna han bidragit med till den här artikeln. /Grillo 23 september 2008 kl. 19.21 (CEST)

Tack skall du ha, Grillo! Detta med "Wikipedia är ett uppslagsverk och inte ett bildgalleri" får man höra ständigt, vid arkitekturartiklar är dock bilder ett måste. Den historiska panoramabilden kändes lite "undanskuffad" men har nu fått en bättre placering, tack! Hälsningar! Holger.Ellgaard 23 september 2008 kl. 20.59 (CEST)

Jag har varit inne och pillat lite. Jag tyckte inte det blev så lyckat med tabell och panoramabild intill varandra, båda centrerade, i olika storlekar. Jag flyttade istället upp panoramabilden till stycket om geografiskt läge, vilket känns som en naturlig illustration till texten. Dessutom plockade jag bort den andra bilden från Djurgården eftersom den klämde ihop text då det låg bilder på både höger och vänster sida om det stycket. Visserligen en mycket bra bild, men jag hittade ingen bra plats för den. Tabellen gjorde jag också lite luftigare och la till Engelska kyrkan. Jag gjorde den också vänsterjusterad, vilket i mitt tycke ser snyggare ut. --Kildor 24 september 2008 kl. 01.03 (CEST)

Vad som är bra, och som görs i den här artikeln, är ju att länka vidare till Commons som faktiskt är avsett att vara ett bildgalleri. Där kan man ju placera bra bilder som inte riktigt passar designmässigt i själva artikeln. Alltså ska man inte tveka inför att ladda upp en bild till Commons bara för att den inte kommer att få plats i artikeln, den kan ju ändå göra nytta för folk som letar fler bilder. /Grillo 24 september 2008 kl. 03.04 (CEST)

Norra delens historia

Vad kan vi skriva om kontorskvarterens historia? Någon med kännedom om stadsplan etc? Följande "vet" vi so far om respektive byggnads uppförande/motsv:

• Finska borgen: byggår 2001 (tidigare parkering)
• Italienska kulturinstitutet: marken förvärvad (donerad) 1953
• Japans ambassad: ambassadstatus 1957, byggår dock okänt
• Norges ambassad: invigning 1952
• Storbritanniens ambassad: möjligt byggår 1968 (ambassaden hyrde innan Bünsowska villan)
• Tysklands ambassad: "byggnaden uppfördes i början av 1960-talet"
• USA:s ambassad: byggår eventuellt 1955 (källa saknas)

Dvs vi kan åtminstone rimligen konstatera att Diplomatstaden började expandera norr om Dag Hammarskjölds väg från början av 1950-talet. Dock vet vi (wikipedia) ännu inget om orsaken till expansionen.

Diplomaterna hade börjat flytta in tidigare:

• Brittiska residenset: från byggåret 1915
• Bünsowska villan: uthyrd till brittiska ambassaden från 1939

Dock känner vi inte till när i tiden de övriga villorna övergick från ursprungsägarna till ambassaderna. Dvs några frågetecken kvar för den som har lust och källor att forska djupare! Jag får kanske ta och skaffa mig Hultin&Johansson... :) //Urbourbo 22 september 2008 kl. 14.26 (CEST)

Fastighetstabellen igen

Bra att gatuadresserna togs bort ur tabellen det var ändå vilseledande eftersom en del villor har två olika adresser.
Förslag: Tabellen bör ordnas efter villornas byddnadsår inte efter villornas namn. Engelska kyrkan (som har två byggnadsår) hör inte hit.--Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 09.34 (CEST)

Hej! Blir det inte lite märkligt att utesluta Engelska kyrkan från en lista som sägs vara en förteckning av fastigheter i det vi kallar villakvarteren? Att sortera på byggnadsår låter som en bra idé. --Kildor 24 september 2008 kl. 09.49 (CEST)

Jag tycker kyrkan ramlar lite ur ramen, den är ju ingen villa heller.--Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 09.56 (CEST)

"Kommentar" - POV?

Intressant analys i det nya stycket! Dock är det väl en typisk sådan formulering som är lite npov-varning på wikipedia - för jag antar att källa saknas? Jag har nu gjort ett förslag till omformulering, och även flytt till texten om uppförandefasen under stycket om historiken kring stadsplanen. Synpunkter?

Skulle även öka trovärdigheten med någon källa ang bostads- och materialbristen. Man kan ju även tänka sig att arbetslösheten och behovet av jobb i byggsektorn var stort under tiden. Vore även intressant med fler exempel än Cederdalsgatans hus för att underbygga det hela.

Hälsn! //Urbourbo 24 september 2008 kl. 21.24 (CEST)

Hej, jag tyckte att i all denna eufori över dessa fantastiska hus borde finnas plats för lite eftertanke i en särskild kommentar. Att det rådde materialbrist i ett avstängd Sverige under Första Värlskriget (och även undra Andra...) är ju ganska givet och behöver inte särskild dokumenteras och beläggas. Nödbostäder uppfördes även på annat håll i Stockholm t.ex. längs Ulvsundavägen. Hälsningar! Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 22.48 (CEST)

Hej igen! Som sagt; intressant, men WP:IOF. Nu börjar det ju dock arta sig, även om sådant som är givet för Holger inte är uppenbart för alla, och det kostar inte mycket att lägga in en referens. ;) Hälsn! /Urbourbo 24 september 2008 kl. 23.00 (CEST)

Hej! I boken (min bibel) "Stockhoms byggnader" från 1977 kan man läsa på sida 246 angående Cedersdalsgatan: "Akut bostadskris under första världskriget föranledde kommunen att uppföra nödbostäder, där man sökte spara genom att knappa in på standarden...". Bostadsbristen rådde givetvis på bl.a. pengabrist och materialbrist, men för somliga fanns det ju tydligen penga och material, det är det som jag ville belysa lite och som gärna kan nämnas i en neutral Wiki-artikel och således inte är min privata åsikt utan en påminnelse om vilka enorma klasskillnader som rådde i vårt land vid denna tid. Vi hade även på Norrmalmsartikeln ett avsnitt om "Kritiken". Jag hade även räknat med en reaktion :-) Hälsningar! Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 22.48 (CEST)

Såg nu att du hittade en bra källa, tack och god natt!--Holger.Ellgaard 24 september 2008 kl. 23.25 (CEST)

Källor

Överlag börjar den här artikeln bli riktigt bra. Det jag tycker saknas är källor till många faktauppgifter och påståenden i artikeln. Källförteckningen i den här artikeln är i det klenaste laget. Några exempel på stycken/meningar som skulle vara bra att veta källa är:

• Geografiskt läge: Stycket som inleds med I början på 1400-talet...'
• Stadsplanen: År 1911 hade arkitekten Ferdinand Boberg utarbetat ritningar...
• Kontorskvarteren: År 1975 blev Tysklands ambassad nyhetsstoff...
• Konstnärlig utsmyckning: '... ursprungligen skapad i mitten av 1500-talet av den franska konstnären Jean Goujon. En kopia restes 1964 på sin nuvarande plats.

I viss mån borde även uppgifter om arkitekter, byggår och nuvarande ägare m.m. anges med källa, men till en början är det bra om dessa uppgifter anges med källa i respektive artikel. --Kildor 25 september 2008 kl. 13.02 (CEST)

Hej! Sant, det är nog en del uppgifter kvar att källhänvisa. Dock ställer jag mig mycket frågande till kravet som ibland reses ang att hänvisningar till andra WP-artiklar inte räcker som referens. Jag köper det i de fall då den artikel som refereras till inte i sin tur ger referenser till externa källor som uppfyller normala WP-krav. Men i de fall där det finns andra WP-artiklar som är väl underbyggda och i sin tur refererar till goda källor, så kan jag inte se att någon har något att vinna på att även samlingsartiklar som Diplomatstaden ska fyllas med långa dubblerade källförteckningar. Poängen är att det ska vara enkelt att se vart uppgiften kommer ifrån för den som är intresserad, inte att varje artikel ska ha långa stiliga källförteckningar. Eller vad säger ni? //Urbourbo 25 september 2008 kl. 15.01 (CEST)

Håller helt med Urbourbo, det Kildor föresår skulle bli onödigt tungt och oöversiktlig. Angående "Geografiskt läge", se Vädla, angående "Stadsplanen" se Nobelparken, angående occupation av tyska ambassaden, se den artikeln och angående den "Den vilande Diana" se den artikeln, överallt finns det källangivelser. Att upprepa dessa tycker jag är att driva källkraven in absurdum. Det är så wikilänkar fungerar. Man får betrakta Diplomatstaden som en samlingsartikel med många länkar.
Villans arkitekter och beställare fanns dels i angiven litteratur, dels har jag på stadsbyggnadskontoret tagit reda på det (och angivet det som källa i respektive artikel). Den som inte litar på mina uppgifter kan själv gå till Tekniska nämndhuset i Stockholm och kolla. Någon annan källa finns mej veterligen inte, men mina privata efterforskningar har nu kommit Wiki tillgodo och är minst lika seriösa som "tryckda källor" och utan dem hade villa-artiklarna bara blivit några rader. Sedan detta med källkrav för nuvarande ägare, det är ju bara att kolla på Eniro om man ifrågasätter uppgiften, eller skall det stå "källa: Eniro"? Hälsningar! Holger.Ellgaard 25 september 2008 kl. 17.25 (CEST)

Jag kan tänka mig att man, i de fall där tveksamhet kan råda, lägger en fotnot och där hänvisar till att källor finns i WP-artikel X - men det blir "overkill" att för en enstaka detalj även lyfta in bokmallar, sidhänvisningar, etc. God kväll! //Urbourbo 25 september 2008 kl. 22.46 (CEST)

Ok, mittåt. Jag inser att det blir ohanterligt att ta med källor till alla faktauppgifter i den här artikeln. Men jag tror i alla fall att artikeln kan bli bättre med fler källhänvisningar. Det gör det lättare att bedöma trovärdigheten i artikeln, och jag är övertygad om faktauppgifterna här kommer från trovärdiga källor. Jag har ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna, och kommer dom från stadsbyggnadskontoret eller Eniro så är det ju bra att skriva ut det.

En specifik fråga: Efter ordet 1400-talet i andra stycket om Geografiskt läge sitter nu en fotnot. Jag har inte tillgång till källan själv, men avser det endast uppgiften om 1400-talet, eller avser det hela stycket om Vädla samt krut- och ammunitionstillverkningen? Om det är det senare är det nog tydligare att flytta fotnoten till slutet av stycket. --Kildor 25 september 2008 kl. 23.22 (CEST)

Det är fixat nu + några fler noter är införda.--Holger.Ellgaard 26 september 2008 kl. 10.04 (CEST)

Har nu lagd in bilder på bygglovsansökan som källa för beställaren i några villaartiklar (hoppas att wiki-commons inte slänger ut dem igen).--Holger.Ellgaard 27 september 2008 kl. 11.57 (CEST)

Villatabellen

Högra kolummnen i villatabellen bör ange antingen nyttjare eller fastighetsägare och inte en blandning av båda som det är nu. Eftersom det inte är helt klarlagd hur en del villor nyttjas idag (Villa Wikström, Villa Hjort) bör bara det anges som är helt klarlagd och lätt att kontrollera (t. ex. i fastighetsregistert) och det blir fastighetsägaren. Hur villorna nyttjas idag beskrivs sedan ändå i respektive artikel. Mitt förslag är alltså:

• Fastighetsägare år 2008
• Salvatore Grimaldi
• Sveriges advokatsamfund
• Storbritannien
• Clarens S.B. Tan
• Sydkorea
• Ungern
• Turkiet
• Sydkorea
• Belgien
• Svenska staten
• Turkiet
• USA
• --Holger.Ellgaard 26 september 2008 kl. 10.25 (CEST)

OK jag får ge mig. :) Skulle i så fall dock byta till "Sverige" samt "Ägare 2008" (det senare för att minska kolumnbredden, och ordet "år" framför årtal brukar ju dessutom anses överflödigt på Wikipedia). Allt gott, /Urbourbo 26 september 2008 kl. 10.30 (CEST)

Resultatet ser snyggt ut. Kanske kunde man dock lägga in nuvarande funktion inom parentes efter respektive ägare, i de fall då vi vet? Dvs tex "ambassad", eller (för sverige) "representation". Vad sägs? //Urbourbo 26 september 2008 kl. 14.39 (CEST)

Jag tycker inte att man skall lägga in så mycket i tabellen, den bör hållas så "rent" som möjligt, allt du skriver om finns ju med på flera andra ställen, den informationen går inte förlorad. Tabellen är dock bara en liten pusselbit i det hela.--Holger.Ellgaard 26 september 2008 kl. 17.39 (CEST)

Svenska staten

Det bör stå "svenska staten" hellre än "Sverige", det blir tydligare. Att en ambassad ägs av respektive stat är underförstått, men att skriva Sverige som ägare till ett hus i Sverige framstår som otydligt. E.G. 4 oktober 2008 kl. 10.54 (CEST)

Helt inkonsekvent att skriva ut "staten" bara för Sverige. Jag förstår inte din argumentation för varför detta behövs just för Sverige men inte övriga, kan du förtydliga? Hälsn, /Urbourbo 4 oktober 2008 kl. 17.51 (CEST)

Egentligen borde det stå "brittiska staten", "sydkoreanska staten" o.s.v. på samtliga, men eftersom de är ambassader är det underförstått att det är respektive stat som äger husen och det kan alltså rationaliseras bort på dem. Detsamma gäller inte på det hus som ägs av svenska staten, eftersom det inte är någon ambassad. E.G. 6 oktober 2008 kl. 09.39 (CEST)

På vilket sätt är ägandeskapet annorlunda för att det är en ambassad? Och vad är det för skillnad på Sverige och Svenska staten? Nej, jag håller med Urbourbo, naturligtvis är vi konsekventa och skriver på samma sätt för alla. --Kildor 6 oktober 2008 kl. 22.07 (CEST)

Den som röstar för Svenska staten bör måhända även betänka att uppslagsordet länkar vidare till Sveriges statsskick... ;) //Urbourbo 6 oktober 2008 kl. 23.38 (CEST)

En ambassad ägs alltid av en stat, det ingår ju i själva begreppet, medan man inte kan säga detsamma om något som ägs av den inhemska staten. Staten är inte detsamma som landet. Vad uppslagsordet länkar till har ju ingen betydelse, eftersom det inte är någon länk i den här tabellen. Skall vi vara konsekventa, föreslår jag att vi skriver "...ska staten" på alla. E.G. 7 oktober 2008 kl. 09.32 (CEST)

Om det nu står Sverige som ägare, vad skulle det då kunna syfta på om det inte är Svenska staten? Det här känns som hårklyverier... --Kildor 7 oktober 2008 kl. 18.09 (CEST)

Jag håller med, jag förstår inte hur någon kan tycka att det är viktigt att det skall stå Sverige hellre än svenska staten. E.G. 7 oktober 2008 kl. 20.01 (CEST)

Och svaret på min fråga? Du får gärna förklara hur det skulle vara otydligt med bara Sverige, Sydkorea, Belgien osv --Kildor 7 oktober 2008 kl. 21.51 (CEST)

Sverige är ett geografiskt begrepp, svenska staten är en juridisk person. En sak kan vara svenskägd utan att det är staten som äger den. För en sak som alltid ägs av en stat, såsom en ambassad, behöver man inte göra detta förtydligande om man inte vill, eftersom det är underförstått, det ingår ju i själva begreppet att en ambassad är statlig. E.G. 13 oktober 2008 kl. 10.31 (CEST)

Och svaret på min fråga? Om det står Sverige som ägare - vad skulle det kunna missuppfattas som?? För övrigt: "Amerikanska staten" - är det ett entydigt begrepp? Jag menar, är det inte tydligare att skriva USA? --Kildor 13 oktober 2008 kl. 14.40 (CEST)

Jag har svarat. Jag förstår uppriktigt sagt inte vad det är du inte förstår. Om du är svensk och äger ett hus, så är ju det svenskägt, eller hur? Ändå är det inte staten som äger det. Sedan är det inte mitt fel att man på svenska inte har något sätt att tydligare skriva amerikansk (på engelska kan man visst skriva US American). E.G. 15 oktober 2008 kl. 12.25 (CEST)

Tre debattanter. Två för "Sverige". Hårklyveriet avgjort. Nu ändrat. Slutet gott, allt gott. ;) //Urbourbo 7 oktober 2008 kl. 22.20 (CEST)

Som om det handlade om någon form av omröstning. Kom med några argument i stället. E.G. 8 oktober 2008 kl. 08.50 (CEST)

Gör det själv, du som i strid med oss andra som diskuterat frågan just ändrade till en tiofaldig upprepning av ordet "staten"! //Urbourbo 8 oktober 2008 kl. 09.34 (CEST)

Jag har ju argumenterat. Jag hade inte ens behövt inleda den här diskussionen, jag bara skrev en förklaring till min ändring. Läs igen. E.G. 13 oktober 2008 kl. 09.47 (CEST)

Hulth och Hulth

Enligt Stockholms adresskalender ägdes (de ännu obebyggda) tomterna Ambassadören 2 och 3 fram till 1922 av en disponent Kristoffer Hulth (Amb. 2) och en bankdirektör S. Hulth (Amb. 3). Båda sålde sina tomter; S. Hulth till Åre Bonnier 1923 och K. Hulth till Josephson 1924. Hulth & Hulth? Två bröder? Vem vet mer?--Holger.Ellgaard 28 september 2008 kl. 17.55 (CEST)

Har googlat lite, tyvärr utan resultat. Alltför vanliga efternamn är jag rädd... //Urbourbo 29 september 2008 kl. 11.59 (CEST)

Spekulation?

Hej! Intressant med ny info som visar att flera tomter bytt ägare redan innan husen uppfördes. Man undrar om det var de dåliga (?) tiderna som tvingade de ursprungliga ägarna att låta andra ta över och uppföra husen - eller var det kanske helt enkelt fråga om förmögna personer som såg tomterna som investeringar i mark, och sedan avyttrade dem (eventuellt med vinst)? Det kunde vara intressant med mer fakta kring tidpunkter för köp och sälj, såväl som köpeskillingar - om sådan information över huvud taget är möjlig att få fram idag. Bara en tanke... :) Allt gott! //Urbourbo 29 september 2008 kl. 10.30 (CEST)

Hej! Ordet "spekulation" ville jag inte ta med i artikeln, trots att det ligger nära, är dock flera bankdirektörer bland de första tomtägarna och varför skulle Bünsow äga två tomter? Med hjälp av adresskalendern kan man rätt exakt rekonstruera årtalet för köp och försäljningen. Köpeskilling och byggkostnader är givetvis också mycket intressanta, men då får man antagligen gräva mycket djupt. Hälsningar! Holger.Ellgaard 29 september 2008 kl. 12.25 (CEST)

Låter helt rätt - att lägga till ordet spekulation vore tveklöst spekulation! :) Allt gott, /Urbourbo 29 september 2008 kl. 16.51 (CEST)

Artillerikyrkogården

Något vi missat att skriva om? [3] //Urbourbo 29 september 2008 kl. 12.02 (CEST)

Det finns lite om garnisonskyrkogården under Engelska kyrkan.--Holger.Ellgaard 29 september 2008 kl. 12.28 (CEST)

Jag har kompl. med "Artillerikyrkogården"--Holger.Ellgaard 29 september 2008 kl. 20.49 (CEST)

Japp, sett, trevligt! //Urbourbo 30 september 2008 kl. 23.06 (CEST)

Bild i navilist

Det är ju en "kul grej" med bilden i flygskitformat i navigationslisten, men ger den något nytt till artikeln egentligen, eller är det bara en kul grej? Jag tycker den kunde tas bort igen, den upptäcks väl ändå bara av oss "nördar". Det finns så många bilder ändå och en minibild på entéporten till USA:s residens är väl inte heller så representativ. Men jag är imponerat vad man kan göra! Bra var Kildors "bred-bild" ändring på panoramabilden. Det skall jag komma ihåg. Hälsningar! Holger.Ellgaard 30 september 2008 kl. 18.14 (CEST)

Samma kommentar gjordes på ena mallens diskussionssida. Det var mest ett test från min sida; den som vill får förstås ändra eller även ta bort. Jag tror dock det kunde bli bra om någon vill trixa till en förstorad bild på någon byggnadsdetalj. Allt gott, //Urbourbo 30 september 2008 kl. 21.06 (CEST)

Jag tog bort den nu. --Kildor 30 september 2008 kl. 23.06 (CEST)

Vad menar du med "trixa till en förstorad bild på någon byggnadsdetalj"? Det finns t. ex. i artikeln om Tillbergska villan. Och visst kan jag fixa fler detaljbilder. Hur skulle dessa bilder användas, menar du?--Holger.Ellgaard 1 oktober 2008 kl. 10.59 (CEST)

Menar bara att det kunde vara kul att testa att lägga in en bild i navilisten som går att se även i det lilla formatet. Då gärna liggande/breda proportioner (eftersom höjden är det som begränsar storleken). Om du har en bild på förslag, så kan jag testa att lägga in! :) Hälsn! /Urbourbo 1 oktober 2008 kl. 12.02 (CEST)

Du kan ju pröva med någon dessa två bilder:

• Bild:Diplomatstaden 2008 Dipl 3c.jpg eller
• Bild:Diplomatstaden 2008 Amb 3b.jpg
  men jag är ju lite skeptiskt till hela idén. Hälsningar! Holger.Ellgaard 1 oktober 2008 kl. 19.08 (CEST)

Nu inlagt på prov. //Urbourbo 2 oktober 2008 kl. 16.18 (CEST)

Hej! Fortfarande mycket "plutti-nuttig", men bättre än förr. Kan man lägga in en individuell bild? Olika för varje villa? Jag har tagit foto på samtliga husnummer, en del av standardtyp men många ricktigt vackra. Det skulle kunna passa bra, om det går. Hälsningar! Holger.Ellgaard 2 oktober 2008 kl. 16.29 (CEST)

Är benägen att hålla med. Förslaget låter intressant, men tyvärr bortom min kunskapsnivå... Hälsn! //Urbourbo 2 oktober 2008 kl. 16.39 (CEST)

Nackdelen med samma "vinjett" för alla är även att den visas i ambassadartiklarna och där blir missvisande.--Holger.Ellgaard 2 oktober 2008 kl. 16.45 (CEST)

Sant. En tanke jag hade vore två olika "symbol-bilder" brevid respektive kursiv rubrik, men även det var mig övermäktigt. Den som vill får förstås radera nuvarande bild. Hälsn! //Urbourbo 2 oktober 2008 kl. 16.50 (CEST)

Man kan ju alltid ta vinjetten för en grön lösgom. Har lagd in husnummer i några artiklar så länge. Hälsningar! Holger.Ellgaard 2 oktober 2008 kl. 17.32 (CEST)

;-) Sett, fint. //Urbourbo 2 oktober 2008 kl. 21.10 (CEST)

Seriöst. Bilden är fortfarande helt otydbar, och det blir inget annat än misslyckad dekoration i mitt tycke. Och då även Holger verkar skeptisk till det här tar jag mig friheten att plocka bort bilden igen. Det är en trevlig idé, men det blir svårt att genomföra på ett bra sätt. --Kildor 3 oktober 2008 kl. 10.06 (CEST)

Inga problem. //Urbourbo 3 oktober 2008 kl. 10.09 (CEST)

Källangivelse

Varför har denna källa angivits:

• Martin Stugart (18 november 2004). ”Vilken bakgrund har namnet Zui ki tei?”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=342628. Läst 15 september 2008. 
  Den passar väl bättre till artikeln om Kinas ambassad i Stockholm.--Holger.Ellgaard 1 oktober 2008 kl. 15.03 (CEST)

Tagit bort det nu. --Holger.Ellgaard 2 oktober 2008 kl. 17.58 (CEST)

Utmärkt! //Urbourbo 2 oktober 2008 kl. 20.21 (CEST)

Källan var till för att visa att Stugart anser att även ambassadkvartern kan anses ingå i Diplomatstaden. Citat: "Japans ambassad har däremot sedan länge legat i Diplomatstaden, på gångvägs avstånd till tehuset.". --Kildor 3 oktober 2008 kl. 10.09 (CEST)

Det var jag som frågade, men har nu fått svar. Tack! Alles klar! Gruß! Holger.Ellgaard 3 oktober 2008 kl. 10.45 (CEST)

Utmärkt?

Börjar kanske bli dags för en nominering? :) //Urbourbo 3 oktober 2008 kl. 23.24 (CEST)

Absolut!--Holger.Ellgaard 4 oktober 2008 kl. 10.13 (CEST)

OK då var det gjort! //Urbourbo 6 oktober 2008 kl. 23.33 (CEST)

Vad ingår i Diplomatstaden?

Villakvarteren + kyrkan:

• Guiden till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, 2005
• Stockholms byggnader, Prisma, 1977

Villakvarter + kyrkan + kontorskvarten

• Martin Stuart (…Japans ambassad har sedan länge legat i Diplomatstaden…)

Villakvarteren + kyrkan + Berwaldhallen + Svea Göta Livgarde

• Stockholms stad och Östermalms stadsdelsförvaltning (enl. infoskylt)

Som synes av denna enkla sammanställning är det bara Stugart som tycker att ambassadkvarteren hör till Diplomatstaden. Hälsningar--Holger.Ellgaard 8 oktober 2008 kl. 18.53 (CEST)

Nja, det där är nog inte hela sanningen. Det där med infoskylten har jag bemött tidigare. Att Garnisonen och Fredrikshovs slott skulle anses tillhöra Diplomatstaden är jag mycket skeptisk till. Det är nog snarare så att Stockholms stad anser att Diplomatstaden är lika med villakvarteren ([4]):

”

Diplomatstaden I anslutning till Östermalm ligger Diplomatstaden, idag ett område med många utländska beskickningar. Stora delar var ursprungligen bostäder. De arkitektoniskt högklassiga och påkostade villorna bidrar till karaktären av avskild förnäm stadsmiljö.

„

Texten utesluter inte nödvändigtvis kontorskvarteren, men fokus ligger helt klart på villorna. Artillerikyrkogården ligger kanske i Diplomatstaden (Artillerikyrkogården, en bortglömd minnesplats i Diplomatstaden). Bland böcker har vi även Diplomatstaden - tolv praktvillor vid Djurgårdsbrunnsviken. Googlar man lite på t.ex. Amerikanska ambassaden och Diplomatstaden får man upp ett inte obetydligt antal träffar. SvD har en artikel om Victoria Svensson som jobbar på Brittiska ambassaden i Diplomatstaden ([5]). Finska ambassaden anser sig tydligen ligga i Diplomatstaden ([6]). Texten i den artikeln verkar vara skriven av en Dr Lars Ericson som är "författare till flera verk om Sveriges och Stockholms historia". Hittade också en rapport från Försvarshögskolan ([7]) som har en fallstude Terrorister i Diplomatstaden som handlar om ockupationen av tyska ambassaden. Och så har vi ju som sagt Stugarts kommentar om Japans ambassad...

Det är som sagt var ingen entydig bild av vad som kan anses ingå i Diplomatstaden. Villorna och kyrkan är det ingen tvekan om. Vad gäller kontors-/ambassadkvarteren är det mindre tydligt. Det är uppenbart att det finns flera källor som anser att kontorskvarteren ingår, vilket i och för sig kan vara missförstånd, men eftersom det inte finns något officiellt fastställt område så kan man inte direkt säga vad som är rätt eller fel. Jag tycker nog ändå att det passar bra att beskriva även kontorskvarteren i den här artikeln, och avsnittet om det geografiska läget skulle man kanske kunna utveckla lite med hjälp av de ytterligare källor jag nu letat upp. --Kildor 9 oktober 2008 kl. 01.17 (CEST)

Hej, jag skrev även "att jag är inte så säker på" vad som ingår eller inte ingår i Diplomatstaden, jag tryckte källan: (Martin Stugart (18 november 2004). ”Vilken bakgrund har namnet Zui ki tei?”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=342628. Läst 15 september 2008. ) var lite magert, men nu har du hittat fler källor och det är bra. Istället för att ber någon annan att "utveckla" det hela lite mera, varför gör inte du det själv? Artikeln har ju funnits ett bra tag i "Detaljgranskningen", varför kritiserar du denna "brist" först nu? Hälsningar! Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 09.24 (CEST)

Det kom nog sig av att jag började titta på kriterierna för "utmärkt artikel" när den blev nominerad, och funderade på vad "uttömmande" innebär. Visst, det är synd att jag inte kom på det tidigare, men bättre sent än aldrig :) Och jag skrev faktiskt ".. skulle man kanske kunna utveckla lite..." vilket inte på något sätt utesluter mig själv. Diskussionen i sig är bra för artikelns utveckling - och i den aspekten tycker jag att den här artikeln är ett föredöme. Det mesta har stötts och blötts, och jag tror det borgar för att vi får en riktigt bra artikel i ämnet. Frågan om vad som anses ingå i Diplomatstaden är inte nödvändigtvis avgjord. Många källor hänvisar ju faktiskt enbart till villakvarteren. Och frågan är om man inte borde ändra texten "Vanligen räknas till Diplomatstaden idag även ambassadbyggnaderna..." och ersätta vanligen med ibland. Då blir det också naturligt att Villakvarteren beskrivs mer ingående, och ambassadkvarteren mer översiktligt (dock gärna med lite mer info än idag). I sammanhanget är mallen "Fastigheter i Diplomatstaden" lite farlig, då den ger intrycket av en strikt definition av begreppet Diplomatstaden. Men samtidigt är det en praktisk navigationsruta. I jakten på lite vägledning så hoppades jag på att hitta en artikel om Diplomatstaden i NE, men där fanns intet.... :( --Kildor 9 oktober 2008 kl. 10.31 (CEST)

Med risk för att upprepa mig (jmf tidigare diskussioner), så lär vi inte hitta någon slutgiltig definition (vilket ju blivit än tydligare med Kildors nya källor), utan vi får finna oss i att beskriva de olika definitioner som finns. Om verkligheten är rörig så får vi beskriva röran! :) För övrigt tycker jag nog att artikeln redan har en rimlig disposition (vilken som sagt stötts och blötts); med huvudfokus på villorna och kortare stycke om ambassadkvarteren. Och jag tycker ju även att radiohuset etc förtjänar en (mycket) kort notis i geografistycket (jmf min kommentar i tidigare diskussion). Låter utmärkt att jobba in några fler av källorna ovan i geografi-stycket. (Först till kvarn! ;) Allt gott, //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 10.45 (CEST)

Översiktsplan

Jag lägger nu in en motsvarande översiktsplan för ambassadekvarteren för att "balansera" det hela lite mera, därvid "ryker" två bilder, men desto fler tillkommer. Hoppas att en vänlig skäl gör bilderna klickbara igen. Hälsningar! Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 11.45 (CEST)

Jag lyfter på hatten för ett snyggt arbete! :) Jag la in en utökad kommentar om det geografiska läget, och med dessa utökningar om kontorskvarteren så är detta helt klart en alldeles utmärkt artikel. Namnet på stycket är väl dock det enda som kan diskuteras. Ambassadkvarteren låter i mina öron som en bättre rubrik än kontorskvarteren (även fast det finns en viss risk för förvirring). --Kildor 9 oktober 2008 kl. 12.14 (CEST)

Jag tackar! Angående namn på stycket hade vi en kort diskussion under "Namn på delområden" här uppe. Jag tyckte nu också att "ambassadkvarteren" låter bättre (se kartans rubrik) men lät även "kontorskvarteren" vara kvar för att vara helt idiotsäker. Jag ändrade planen över villakvartern till samma storlek (440px) som den över ambassadkvarteren. Hälsningar! Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 12.43 (CEST)

Instämmer, och till slut fick jag det härliga fotot högst upp! :) Dock borde vi rimligen bara ha ett namn i rubriken, och sedan möjligen addera andra beteckningar i text eller not. Någon som hittat källor? Allt gott, //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 12.55 (CEST)

Föreslår "Ambassadkvarteren", med den nya översiktsplanen med samma namn intill borde det vara entydigt. Hälsningar! Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 13.51 (CEST)

Låter bra! Några källor tror jag vi inte hittar, eftersom det inte är ett etablerat namn. Ambassadkvarteren och villakvartern är helt enkelt beskrivande rubriker snarare än namn. --Kildor 9 oktober 2008 kl. 22.14 (CEST)

Poäng. Och det blir bra med "ambassadkvarteren"; det var väl jag som valde det ordet från början. Allt gott, //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 22.22 (CEST)

När kom namnet Diplomatstaden?

En blick i äldre Stockholmskartor bör kunna lösa denna fråga. I Stockholms officiella kartor från 1940 och 1983 som jag har tillgång till nämns inget om “Diplomatstaden” , men det betyder ingenting för det är ingen officiell beteckning. Kanske någon har tillgång till äldre, mera “populära” Stockholmskartor? Hälsningar! Holger.Ellgaard 8 oktober 2008 kl. 18.53 (CEST)

Det verkar vara etablerat tidigt. Hittade följande i Nordisk familjebok [8]: Bland af T. uppförda privathus äro justitierådet Tryggers i den s. k. Diplomatstaden (färdigt 1915). Texten tycks vara från 1919. --Kildor 9 oktober 2008 kl. 01.22 (CEST)

Ja, det är ju strålande!! Det bör skrivas in i artikeln! Hälsningar! Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 09.27 (CEST)

Kul - fixat! //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 10.36 (CEST)

Övrig litteratur?

Vad menas med detta? Är det "lästips" som åsyftas? Eller är det generella källor som inte använts som noter? Jopparn 9 oktober 2008 kl. 05.04 (CEST)

Svar: "lästips". //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 10.37 (CEST)

Förste brittiske ministern?

Vem var han? Se Diskussion:Brittiska residenset. //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 22.29 (CEST)

Porträttgalleri

Jag ser att artikeln har utökats med två porträttgallerier för byggherar och arkitekter. Intressant tillägg, men jag är försiktigt skeptisk till idén. Det ser lite plottrigt ut. Layouten bör åtminstone fixas till om dessa ska vara kvar. Som det är nu får jag ett tomrum mellan sista stycket i avsnittet "Byggherar" och porträttgalleriet. Någon av villabilderna behöver i så fall tas bort, alternativt att man kortar av porträttgalleriet till fyra bilder. --Kildor 9 oktober 2008 kl. 22.34 (CEST)

Hej! Jag tycker att bilderna tillför "kött och blod" till artikeln. Jag övervägde att publicera dem här för diskussion först, men insåg att layoutdiskussionen nog enklare löses när bilderna syns i artikeln. Jag skulle nog rösta för att ta bort 1-2 villabilder, eller i andra hand lägga gallerierna sist i villa-kapitlet. Vad tycker Holger? Allt gott, //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 22.40 (CEST)

Ack, ja! Jag känner knappt igen artikeln längre, den ena ändringen drar den andra efter sig och om det blir bättre är en smaksak. Jag tycker inte att porträttgalleriet är så lyckat, den tillför inget nytt, eftersom alla portättbilder redan finns i respektive personartikel. Jag har tidigare plockat bort porträttbilder från artiklar som beskriver byggnaden (Anders Tengbom). Det blir helt enkelt lite "för mycket av det goda". Du känner min inställning "less is more". Hälsningar! Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 10.25 (CEST)

Tillägg: efter senaste redigering ser det bättre ut. Men är det inte bara "en kul grej" som med minibilden i navilisten? Hälsningar! Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 11.32 (CEST)

Ja visst blev det lite bättre. Nej inte bara en "kul grej" - personerna bakom är betydelsefullt för artikeln (som ju inte bara borde fokusera på arkitekturen ;) och bilderna ger en bakgrund som är svår att kommunicera i text. Jämför bara de lite mer "bohemiska" arkitekterna med de strama/självsäkra byggherrarna. Och se byggherrarna i ljuset av din text om tidsandan. Bilderna talar för sig själva. Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 11.39 (CEST)

Jag ger mig! Gjorde dock en lite omgruppering av arkitekterna, istället för ordnat efter alfabet är det layoumässig bättre att alla herrar vänder huvudet mot sidans mitt. Med byggherrarna stämde båda askepkten. Hälsningar! Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 15.15 (CEST)

Blev bättre! :) //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 15.32 (CEST)

Noterar att antalet villabilder i högerkanten blivit fler igen, vilket aktualiserar layoutproblemet. Vad sägs om mina förslag ovan? Jag skulle nog trots allt rösta för att välja bort några villabilder. Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 22.44 (CEST)

Frågan om porträttgallerierna kan som sagt diskuteras. Men layouten måste i vilket fall fungera, så jag tog bort ett par villabilder för att det inte ska skapas ett stort vitt fält. I princip är det i och för sig rimligt att avsnittet om byggherrar och arkitekter illustreras med bilder på just sådana. Tycker det ser helt ok ut nu! --Kildor 11 oktober 2008 kl. 00.00 (CEST)

Jag ska trots allt medge att det blev rätt bra med porträttgallerierna i artikeln till slut. Det är ju lite intressant att se vilka det var som ursprungligen bodde där. Och apropå små detaljer: snyggt det där med ansikten mot mitten! :) --Kildor 14 oktober 2008 kl. 14.00 (CEST)

Byggherrar -> Ägare

Noterar att begreppet byggherre systematiskt rensas bort från artikeln. Varför? //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 23.37 (CEST)

Byggherren kan vara en annan än den person som köper villan och bosätter sig där. En byggmästare som bygger en villa för att sälja den färdiga villan är ju byggherre. Jag tycker byggherre inte platsar i detta fall även om byggherren juridiskt var just den som beställde villan. Låter som byggmästare även om det inte är det. Man säger nomalt att en person "bygger en villa" eller "låter uppföra" en villa om han/hon avser bostätta sig där. Byggherre används bara under själva byggnationen.Lidingo (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

OK dvs du konstaterar att begreppets betydelse är korrekt, men att du ändå inte tycker det platsar? Jag skulle själv i regel inte använda begreppet för personer som låter bygga fastigheter 2008, men i Diplomatstadens historiska sammanhang anser jag att det fungerar väl, inte minst i brist på bättre begrepp (jmf nedan). //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 09.57 (CEST)

Byggherre, beställare eller "den som lät bygga kåken för sig själv", det liknar striden om påvens skägg. Det blir helt klart vad det är frågan om, när man läser artikeln och "byggherre" är helt korrekt i sammanhanget (även år 2008). Åter igen: varför vaknar Lidingo först nu? Artikeln har funnits flera veckor i "Detaljgranskningen".--Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 10.14 (CEST)

Residents?

Jag har själv sökt ett kompletterande begrepp som kunde innefatta såväl byggherrarna som senare ägare och hyresgäster; jmf engelskans residents. Det enda jag kommit på är disponenter (jmf Villa Åkerlund#Disponenter), vilket dock känns ålderdomligt, och även är mångtydigt. Bättre förslag? //Urbourbo 9 oktober 2008 kl. 23.46 (CEST)

Byggherren är den som har det juridiska ansvaret under själva byggnationen, normalt den som beställer huset men beställaren kan ge fullmakt till en helt annan person att vara byggherre, t.ex. den som ska utföra alla besiktningar under uppförandet eller en opartiskt person om jag fått rätt info. Byggherren har såldes egentligen inget med vare sig slutlig ägare eller den som bosätter sig där.

Resident måste vara lika med bostadshavare när det gäller bostäder. För bostadsrätt heter det juridiskt bostadsrättshavare, inte bostadsrättsinnehavare, genom att innehavare avser någon som äger murbruket så att säga, har en lagfart på en fastighet. En som hyr en bostad heter bara hyresgäst oberoende om det är en bostad eller kommersiell lokal. Något enhetligt namn på alla begrepp finns inte vad jag vet. Boverket kanske vet. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 00.34 (CEST)

Frågan här är ju iofs inte endast den strikt juridiska/legala meningen av begreppen, utan den språkliga; i syfte att skapa en lättläst, begriplig och samtidigt korrekt text. Bostadshavare var kreativt! men är väl tyvärr alltför fackspråkligt för att platsa här. Vi får forska vidare. Hälsn, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 09.57 (CEST)

Fastigheter i ambassadkvarteren

Roligt att vi får allt mer info, inte minst om årtalen. //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 11.47 (CEST)

Fastighet	Byggår	Arkitekt
Norges ambassad i Stockholm	1952	Knut Knutsen
USA:s ambassad i Stockholm	1955	Ralph Rapson & John Van der Muelen
Italienska kulturinstitutet i Stockholm	1958	Giò Ponti
Tysklands ambassad i Stockholm	1958	C. Ragnar Hedström (kontaktarkitekt)
Storbritanniens ambassad i Stockholm	1967	William S. Bryant
Japans ambassad i Stockholm	1972	Yoji Kasajima
Finska borgen	2001	Kristian Gullichsen

Det blir bra med en motvarighet till Villakvarteren, men förslår att vänta tills vi (jag?) betat av frågetecknen. På Japans ambassad var pressansvarige ej på plats, återkommer på måndag. Tysklands ambassad får man (jag?) kolla på stadsbyggnadskontoret, likaså USA:s och Knut Knutsen skall få en egen artikel. Hälsningar! Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 15.07 (CEST)

Trevligt att jag åtminstone kan ta på mig lite ära för kulturinstitutet. :) Medhåll om att avvakta fler uppgifter; därav tabellen här tills vidare. Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 15.12 (CEST)

Bild:Gio1.png (Giò Ponti)

;-) //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 16.00 (CEST)

Lysande! Tyvärr har bilden en ful "stämpel": criteria for speedy deletion. Gruß! Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 16.09 (CEST)

Japp, tyvärr har jag inte spontant koll på hur jag ska tagga den bilden, så jag lämnade den i hopp om att någon annan begåvad person på commons är insatt i saken. :) Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 16.15 (CEST)

Bilden raderades som synes; kanske någon annan här vet hur man kan licenstagga den på commons? Källbilden finns här. //Urbourbo 11 oktober 2008 kl. 11.00 (CEST)

Stubbe för Knutsen nu fixad! //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 16.22 (CEST)

Nu är även stubben borta :-)) --Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 18.50 (CEST)

Det står "kontaktarkitekt" på en rad i tabellen. Jag misstänker att det ska vara kontraktsarkitekt, men är detta något som gör att denna skiljer sig på ett avgörande sätt från de övriga? Min fundering var helt enkelt om den parentesen behöver stå med överhuvudtaget. I vart fall förstår jag inte vad det skulle betyda. Är det ovanligt att en arkitekt arbetare på kontrakt? --Kildor 14 oktober 2008 kl. 11.55 (CEST)

Uppdelning

Se förnyad diskussion ovan. //Urbourbo 13 oktober 2008 kl. 16.07 (CEST)

Förslag till ny inledning

(mellan befintligt 1:a stycke och 2:a stycke i befintlig inledning) ersätter "Tidens anda":

De stora villorna uppfördes under perioden från tidigt 1910-tal fram till att världsdepressionen hade fått ordentligt fäste i början av 1930-talet. Perioden i Sverige präglades från början av en nedgång i den allmänna konjunkturen genom 1:a världskriget och mellankrigstidens brist på råvaror, bostadsbrist och låga födelsetal, men också av en mycket stark tilltro till nya industrietableringar genom många nya revolutionerande tekniska uppfinningar och ett nytt industritänkande i form av stora koncerner med en världstäckande marknad. Idéer som hämtades främst från Amerika, som exempelvis grundandet av SKF AB 1907, Volvo AB 1926, AGA AB 1904, Svenska Tändsticks Aktiebolaget 1917 och Electrolux 1919 m.fl. vilket också krävde nya större banker i Sverige som kunde försörja industrierna med stora mängder kapital. De nya industriledarna och ledande inom konst och vetenskap under mellankrigstiden byggde ofta mycket stora privata hus åt sig själva. Den stora framtidstron på en kontinuerlig uppgång i konjunkturen och en värld utan krig fick ett abrupt slut i och med börskraschen i New York 1929. 1932 kom Kreugerkraschen som fick förödande effekter på speciellt svenskt näringsliv. Många banker gick i konkurs vilket också medförde massor av personliga konkurser. Glansperioden, det som senare kom att kallas det glada 20-talet för det övre samhällsskiktet var över och 2:a världskriget stod för dörren./EOF Lidingo 16 oktober 2008 kl. 15.03 (CEST)/Lidingo 16 oktober 2008 kl. 17.03 (CEST) Lidingo 10 oktober 2008 kl. 19.18 (CEST)

Det verkar helt fel placerat, passar nog bättre i artiklarna Sverige under första världskriget och/eller Sverige under mellankrigstiden. Du har fortfarande inte fattat att vitsen var att ställa det ena bostadsbyggandet mot det andra bostadsbyggandet, att ställa extrem bostadslyx mot extrem bostadsnöd och inte att svenska storföretag behövde kapital.--Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 22.26 (CEST)

Hej, Jag har inte hunnit läsa igenom ordentligt, men jag motsätter mig dock bestämt tanken om att addera detta långa textblock till inledningen. Dels hör det inte till huvudämnets kärna, dels blir det alldeles för långt. Långa inledningar läser ingen. Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 22.43 (CEST)

Jag håller med ovanstående två talare. Nuvarande artikeltext fokuserar mer på ämnet, dvs byggnader och bostäder, medan den föreslagna texten ovan glider iväg mer åt näringsliv, företag m.m. Och texten passar som sagt inte speciellt bra i inledningen. --Kildor 11 oktober 2008 kl. 00.05 (CEST)

Jag förstår fortfarande inte varför man ska jämföra lyxboende med aktuell trångboddhet i aktuell artikel. Mitt förslag är en förklaring till varför dessa stora lyxhus överhuvudtaget byggdes. Det var ett kraftigt uppgående företagande med internationell expansion och bankuppbyggnad (även inom konst, media etc) i Sverige som gjorde att stora investerare dök upp som började tjäna massor av pengar och hade en okuvlig framtidstro. Att vanliga människor inte fick samma standard omedelbart är ju självklart. Industrins inkomstökningar kommer inte direkt i brevlådan. Det tar tid. Ingen kunde ana att ett nytt krig skulle bryta ut efter avslutet av 1:a världskriget. De flesta trodde på en varaktig fred. Att det var allmänt dåliga tider efter 1:a världskriget gällde inte dessa företagare och investerare som lade grunden till det nuvarande svenska näringslivet och den levnadsstandard vi har idag. Har man inte förstått detta har man missat hela poängen med diplomatstaden. Ivar Kreuger valde att bosätta sig på Villagatan (från omkring c:a 1915 tror jag) som hade liknande status, ett kvarter som hans eget byggbolag byggde upp och husen var minst lika imponerande som i Diplomatstaden. Tidsandan var en okuvlig tro på framtiden där vissa tog ut vinsterna "i förskott" och byggde sina slott. Lidingo 11 oktober 2008 kl. 09.26 (CEST)

Tyvärr är det nog herr Lidingo som har missat poängen med Diplomatstaden, och han verkar vara ganska ensamt om det. Jag rekommenderar att han läser denna [9] källangivelse från stycket om bostadsnöden i Europa och speciellt i Sverige som beskriver hur illa det var ställd med svensk bostadsbygge före 1930-tal. Där framgår tydligt att "marknaden" inte alls ordnade några bostäder till arbetarklassen, trots perioder med högkonjunktur. Det var först hyreskollektiv som HSB samt kommunala och statliga intitiativ som ordnade den saken. Glad kan vi vara för det. Jag kan tipsa om mer litteratur i samma ämne (ex. Ulrika Sax, Hammarbyhöjden, den vita staden). "Rikemanssamhällen" har det byggds många i Sverige genom tiderna, även Villagatan hör till dem, men Diplomatstaden är ett av de sista som uppfördes. Därför är jämförelsen intressant. För min del är denna diskussion nu avslutat.--Holger.Ellgaard 11 oktober 2008 kl. 10.58 (CEST)

Ditt synsätt är en underförstådd politisk deklaration som inte på något sätt förklarar tillkomsten av Diplomatstaden. "...framgår tydligt att "marknaden" inte alls ordnade några bostäder till arbetarklassen...". Varför ska man dra upp detta i sammanhanget?? Har "marknaden" någonsin ordnat något för de lägre samhällsklasserna?. Din jämförelse med bostadssituationen i allmänhet hör inte till ämnet. Min förklaring till uppkomsten av dessa "öar" av statusområden är däremot något som läsaren garanterat tycker är intressant när nu området uppenbart i första hand inte var ambassadbyggnader utan privata slott av osedvanlig storlek som just speglade tidens anda bland de som satt på den begynnande ökningen av kapitalet i samhället. Husen byggdes med all sannolikhet inte främst med kontanta insatser utan av lånat kapital. Lidingo 11 oktober 2008 kl. 11.53 (CEST)

Berndt August Hjorth (grundaren av Bacho) bosatte sig först på Villagatan därefter i Diplomatstaden. Lidingo 11 oktober 2008 kl. 09.47 (CEST)

Svenska staten eller Sverige?

Vad är det för fram-och-tillbaka mella "Svenska staten" respektive "Sverige" i villa-listan? Gäller även anda länder! Vad är rätt? Jag vet inte, men man kan väl diskutera frågan innan man ändrar hit och dit.--Holger.Ellgaard 13 oktober 2008 kl. 10.10 (CEST)

Frågan har ju diskuterats (nåja, somliga har mest bara ifrågasatt) längre upp på den här sidan, under rubriken "Svenska staten". E.G. 13 oktober 2008 kl. 10.13 (CEST)

Hoppsan! "Det gick min uppmärksamhet förbi" som en herr Danielsson sade en gång (och menade Tsunamin). Jag tycker bara inte om "redigeringskrig" angående struntsaker. Sedan undrar jag om det inte blir snyggare att starta med versala i listan?--Holger.Ellgaard 13 oktober 2008 kl. 10.39 (CEST)

Tillbergska villan eller Wennergrenska palatset

En diskussion om namnbyte pågår på Diskussion:Tillbergska villan. Eftersom det har bäring på bilder och text i den här artikeln tänkte jag det kunde vara intressant med fler synpunkter (ffa Holgers). mvh --Kildor 13 oktober 2008 kl. 16.48 (CEST)

Referenser på underartiklar

Ser att Urbourbo "städar" efter mig, rensar bort hela källan "Diplomatstaden - tolv praktvillor vid Djurgårdsbrunnsviken, Christian Bratt, 2004" och lämnar bara "Bratt, 2004". Underartiklarna skall väl fungera självständig med hela källangivelser? Det gäller även andra källor. Ingen vet vad "Bratt, 2004" betyder. Eller har jag missat något? --Holger.Ellgaard 14 oktober 2008 kl. 18.24 (CEST)

Om du tittar igen :) så ser du att jag (förhoppningsvis på alla ställen) även lagt till detaljerna om referensen under "tryckta källor"; allt enligt WP:s stilguider (som jag inte har länkar till i huvudet) och akademisk praxis. För övrigt lysande och roligt med alla nya fakta som dimper ner! :) Allt gott! /Urbourbo 14 oktober 2008 kl. 18.33 (CEST)

Ja, ja, ursäkta! Jag hade inte rullat sidan så långt ner (Asche über mein Haupt!). Men nu tror jag att det inte finns fler viktiga infos "gömda" någonstans. Vi borde förlägga detta till en bok och tacka wiki för den här gången! Hälsningar! Holger.Ellgaard 14 oktober 2008 kl. 18.57 (CEST)

:) Roligt med nya uttryck; die habe ich nicht an der Uni gelernt... :) Och visst är det alldeles för dåligt betalt här! :) //Urbourbo 15 oktober 2008 kl. 14.19 (CEST)

Syftet med Diplomatstaden

Jag ser att ett frågetecken kring ursprunget till namnet Diplomatstaden har rätats ut. Meningen "av vilken orsak är dock inte känt" har nu bytts ut mot "meningen var att utländska beskickningar skulle etablera sig här", med Bratt 2004 som källa. Äntligen! Det kändes som ett retligt litet mysterium. Men frågan är, om nu meningen var att utländska beskickningar skulle etablera sig där, varför såldes tomterna till privatpersoner? Kan man utläsa något om detta i Bratt? --Kildor 14 oktober 2008 kl. 22.16 (CEST)

Nej, tyvärr, Bratt är väldigt kort där, han skiver: "Från början var detta inte främst ett område för diplomater, även om det var tänkt så...". Varför tomterna såldes till privatpersoner kan ju bero på första världskrigets utbrott, då var väl utländska stater inte så intresserade att köper tomter i Stockholm, men svenska storkapitalet var det tydligen. Jag kan även tänka mig i detta sammanhang att Kronan (som ägde tomterna) ville ha så bra som möjligt betalt. Hälsningar! Holger.Ellgaard 15 oktober 2008 kl. 09.43 (CEST)

Allmänt formuleringar

(1) Formuleringen "som inkräktar i Nobelparken, verkar vara specialritat för byggnaden och tycks påklistrat på Nobelgatans sydvästra sida". "som inkräktar" verkar inte en väl vald formulering i sammanhanget. Det handlar knappast om något fientligt intrång. "påklistad" inte heller, när det gäller tomtmark. Har dock inget förslag på andra formuleringar. Lidingo 15 oktober 2008 kl. 10.04 (CEST)

(2) Meningen: "Idag ägs de flesta av villorna av utländska stater för sina ambassader respektive som residens för deras personal. Så har den ursprungliga idén bakom stadsplanen, att skapa ett område för diplomatisk verksamhet, slutligen dock infriats." -->Förslag ändring: "Idag (2008) ägs de flesta av villorna av utländska stater för användning som ambassader och residens. Den ursprungliga idén bakom stadsplanen, att skapa ett område för diplomatisk verksamhet, har därmed trots allt kommit att förverkligas." Lidingo 15 oktober 2008 kl. 10.21 (CEST)

Bra. Jag gjorde en "liten tårta på tårta"-vurpa när det gäller "ambassadanställdas personal" . Anställda är ju personal. Lidingo 15 oktober 2008 kl. 10.37 (CEST)

Hej igen på den här sidan! Pkt (1), när man ser PO Hallmans vackra stadsplan avviker kv Legationssekreteraren 3 så totalt. Tomtgränsen mot Nobelgatan är rak medan Nobelgatan är böjd, de har bara en enda beröringspunk, en mycket märklig lösning som idag inte skulle accepteras hos lantmäteriet. Det verkar som att hus och tomt (jag har tomtkartan framför mig) ursprungligen var tänkta att finnas på en helt annan plats, passar inte alls in här. Jag som arkitekt ser även att Nobelparken (enligt Hallmans plan) absolut inte fick röras, där Legationssekreteraren 3 ligger idag fanns urspungligen en rund plats. Därför valde jag ord som "påklistrad" och "inkräktar". Kom gärna med andra synonymer! Än så länge är det bara du som reagerat. Pkt (2) Lite hårklyveri, men gärna för min del.

Hårklyveri för att nå korrekta formuleringar tycker jag är vikigt när en artikel ligger i etern. Det kanske är sista chansen att få formuleringarna korrekta på mycket länge. Det finns 1000-tals artiklar på Wikin som ingen bryr sig om med minst sagt underliga formuleringar. Dom artiklarna betrakats automatiskt som mindre seriösa och uppfattas som kopierad text från olika håll, resp. översättningar. Man måste passa på medans en artikel uppmärksammas. Men som sagt jag har ännu inget bra förslag på just "inkränkar" och "påklistad". Lidingo 15 oktober 2008 kl. 11.28 (CEST)

Med hårklyveri menade jag din pkt (2). Att föreslå "förverkligas" istället för "infrias" är inget annta än hårklyveri och gör artikeln inte ett dugg "seriösare". Varför jag skrev "påklistrad" och "inkräktar" har jag försökt att förklara här uppe med det tycks inte bita på dig. Märk även att ordet "påklistrad" nu står i cituationstecken för att ge uttryck för den högst ovanliga tomtplaceringen.--Holger.Ellgaard 15 oktober 2008 kl. 11.58 (CEST)

Det anges i ett stycke högre upp; "men planerna förverkligades aldrig". Rätt språk genom att det handlar om ett omfattande projekt som byggdes upp successivt, men som kanske inte innehöll ett absolut 100%-igt krav på enbart ambassader. Infrias har en annan innebörd enligt min mening. Jag håller fast vid att formuleringen: "Den ursprungliga idén bakom stadsplanen, att skapa ett område för diplomatisk verksamhet, har därmed trots allt kommit att förverkligas." är bättre än nuvarande formulering som mer ger uttryck för att någon suttit och väntat länge och äntligen får gehör för sin idé.Lidingo 15 oktober 2008 kl. 13.43 (CEST)

• Nationalencyklopedin;
  • Förverkliga

Verb: förverkliga verb ~de ~t ORDLED: för-verk-lig-ar Substantiv: förverkligande • göra till verklighet med avseende på något som endast finns som utkast, tanke, fantasi etc. Förverkliga en dröm; han fick aldrig se sina idéer förverkligade; hotet kommer inte att förverkligas.

• • Infria

infria: verb ~de ~t ORDLED: in--fri-ar Sunstantiv: infriande • förverkliga något som ställts i utsikt (av vederbörande själv el. av andra): Infriat ett löfte; en spelare som inte har infriat förväntningarna. HIST.: sedan 1872; äldre äv. 'betala; fullgöra'; till fri i betalning. 'befriad'

Infria=förverkliga något som ställts i utsikt (av vederbörande själv el. av andra). Ja, det passar ju perfekt. En plan förverkligas, en idé infrias! Jag vet inte vad du är ut efter? Söker du bara strid, eller? Det är exakt vad jag menar: hårklyveri utan betydelse för denna artikel. Om herren bemödar sig att läsa vad jag skrev längre upp så finner han även att saken är mig ganska egalt eller "...men gärna för min del". Tack och slut!--Holger.Ellgaard 15 oktober 2008 kl. 15.00 (CEST)

Meningen: "Fasadmaterialet skulle huvudsakligen bestå av rött tegel vilket gav villorna en enhetlig karaktär". Ologiskt att först ange 'gav enhetlig karaktär' och i meningen direkt efter påpeka att dom inte blev enhetligt byggda. Bättre i så fall att ange att avsikten var att ge byggn. en enhetlig karaktär som jag angav tidigare, även om det inte finns en källa till att just avsikten var detta, eller stryka sista delen av meningen. Jag kan knappast tänka mig att man på den här tiden tog hänsyn till aktuella villors livslängd på fasadmaterialet, även om just tegel visat sig bestå i 100-tals år till skillnad mot annat. Lidingo 21 oktober 2008 kl. 12.38 (CEST)

Några byggnader avviker dock... Bestämmelsen gav enhetligt sånär på två villor, vilket tydligt framgår av formuleringen. Jag förstår inte riktigt problemet. Att något är enhetligt med något enstaka undantag måste man väl kunna säga. --Kildor 21 oktober 2008 kl. 13.54 (CEST)

Nuvarande mening: "Fasadmaterialet skulle huvudsakligen bestå av rött tegel vilket gav villorna en enhetlig karaktär. Några byggnader avviker dock starkt från denna bestämmelse;" Om man skriver så här istället är det rätt svenska: "Fasadmaterialet skulle huvudsakligen bestå av rött tegel vilket skulle ge villorna en enhetlig karaktär. Några byggnader avviker dock starkt från denna bestämmelse;". Anm. Villorna var ju inte byggda när bestämmelsen skrevs in i stadsplanen.

För övrigt anser jag, som jag sagt förut, att avsnittet "Tidens anda" måste skrivas om helt. Som ett mellansteg kan man byta rubriken till Samhällssituation. Tidsanda uttrycket något abstrakt. Lidingo 21 oktober 2008 kl. 14.18 (CEST)

Den formuleringen verkar bra. Vad gäller avsnittet och rubriken tidsandan så ser jag fortfarande inget problem med det (och inte någon annan heller, som det verkar, vare sig här eller på WP:AN). Klart att det går att göra förbättringar, men någon större omskrivning ser jag inget behov av. --Kildor 21 oktober 2008 kl. 15.14 (CEST)

Jag saknar fortfarande en vettig förklaring till varför man byggde dessa pompösa hus som en läsare garanterat vill veta, jag vet varför och har redogjort för detta. Bostadsnöd och trångboddhet ger ingen förklaring till detta utan beskriver bara situationen för vanligt folk. Artikeln handlar inte om den lille mannen på gatan utan om de ledande i samhället på den tiden. Efter 1932 och Kreugerkrschen byggdes inga fler dylika privata hus, däremot ökade den diplomatiska aktiviteten drastiskt från c:a 1933 genom att man tidigt anade att något lurt var på gång i Tyskland. Ivar Kreuger hade mycket att göra med Tyskland och ordnade det stora lånet till Tyskland 1929 och var med på Young-lånet 1930 som båda skulle få Tyskland på fötter. Dom hade det enormt fattigt, betydligt värre än i Sverige. Man kunde börja med att byta rubriken till Tidsepoken. Lidingo 21 oktober 2008 kl. 17.56 (CEST)

Det är klart att det går att utöka stycket något med mer information om du har. Men Kreugerkraschen har väl knappast något med byggandet av villorna att göra... (!?!?). Vi kan konstatera att husen faktiskt byggdes - men vet vi (du) varför? I artikeln står för övrigt redan "...att uppföras av förmögna privatpersoner med höga krav på avskildhet och behov av stora utrymmen för representation och en omfattande stab av tjänstefolk.". Stugart (2007) anger också att "Edvard VII påstås ha varit missnöjd med att hans minister bodde i en vanlig stadsvåning.". Denna text skulle man kanske kunna arbeta in i artikeln. Men vet vi mer? Vad är för övrigt skillnaden mellan "Tidsandan" och "Tidsepoken"? --Kildor 21 oktober 2008 kl. 23.26 (CEST)

Det börjar bli komplext att diskutera detta. Inga nya privatvillor byggdes efter Kreugerkraschen, alltså kraschen satte punkt för glansperioden, "det glada 1920-talet" som egentligen varade fram till 1930-32 i Sverige som aldrig var med i 1:a världskriget, men hade brist på råvaror under denna period, men trots detta körde på. Kreugers glansperiod, som drog med många andra företag och banker liksom konst, film etc. (SF grundades 1919), var från c:a 1917 fram till 1932. Hans byggbolags glansperiod var från c:a 1909 och framåt (höjdpunkt Stockholms stadion klar 1912, Stockholms stadshus klar 1913, samtliga byggda i det tidstypiska mörka teglet) med en nedgång 1914-1918, vidare sen uppåt till 1932. Men jag föreslår tillsvidare att helt stryka avsnittet "Tidsandan". Artikeln handlar om stadsplanering för en priviligierad grupp i samhället och borde håll sig till detta även om en kortfattad förklaring till byggnationerna borde finnas med i inledningen som jag föreslog från början.

Övrigt, definitioner:

• Tidsanda: NE: förhärskande, typiska stämningar och åsikter under viss tidsperiod: ex: decenniets tidsanda präglades av pessimism, optimism etc.

Från artikeln: "Uppförandet av villorna i Diplomatstaden genomfördes under tre decennier som var präglade av krig och fred, av lågkonjunktur och glada 1920-talets högkonjunktur"; Comment: Krig, fred och konjunktur etc. är ingen åsikt eller typisk stämning.

• Tidsepok:. Ordet finns tydligen egentligen inte utan hänförs till epok i olika betydelser;
• NE: Epok: bestämd (längre) tidsperiod vanligen med tanke på någon viktig tankeriktning, organisationsform. exempel;
  • Konstepok
  • Stilepok
  • En mörk epok i landets historia;
  • Nyans: underavdelning av en geologisk period. Lidingo 22 oktober 2008 kl. 11.31 (CEST)

Ja, då verkar ju tidsandan vara en bättre rubrik än tidsepok. Du skrev ovan att du "visste" varför villorna byggdes, men du verkar bara prata om Kreuger. Och du vill återigen stryka hela avsnittet - ett förslag som stötte på motstånd tidigare, och sålänge det är bara en person som vill ta bort det (men flera som vill behålla det) så får vi nog låta det vara som det är. --Kildor 22 oktober 2008 kl. 16.12 (CEST)

Kontaktarkitekt

Jag tror min fråga längre upp "drunknade" i diskussionerna. I ambassadtabellen står det "C. Ragnar Hedström (kontaktarkitekt)". Vad är en kontaktarkitekt? --Kildor 15 oktober 2008 kl. 15.32 (CEST)

Hej, ursäkta, din fråga drunknade tydligen. En kontaktarkitekt har inte skapad själva byggnadsverket från början utan anlitas ofta när ett byggnadsverk skall uppföras i ett annat land. Då väljer man en lokal s.k. kontaktarkitekt som upprättar handlingar i landets språk och enligt landets lager och bestämmelser. I fallet med tyska ambassaden hade stadsbyggnadskontoret tyvärr bara uppgiften om den svenske kontaktarkitekten. Därför tycker jag också att det är onödigt att länka namnet. Hälsningar! Holger.Ellgaard 15 oktober 2008 kl. 16.36 (CEST)

Intressant, kanske en ny artikel? :) //Urbourbo 15 oktober 2008 kl. 16.46 (CEST)

Trevligt, då fick man lära sig något nytt! :) (och jag som trodde det var ett stavfel...). --Kildor 15 oktober 2008 kl. 22.16 (CEST)

Bratt och avgränsningen

Sprider Bratt något nytt ljus över frågan om områdets geografiska avgränsning? //Urbourbo 16 oktober 2008 kl. 00.12 (CEST)

Inte mer än vad vi redan har skrivit, och beträffande arkitektruren delvis lite osaklig, därför brydde jag mig inte om det. Han skriver på sida 61: "Diplomatstaden omfattar i vidare mening även 1950- och 1960-tals okänsliga nybyggen för USA, Storbritannien och Västtyskland. Norska ambassaden (1952), Gio Pontis italienska kulturinstitut (1958) och japanska ambassaden har dock fina kvaliteter - den nya finska ambassaden, Finska Borgen (klar 2001), är ännu föremål för flanörernas skiftande bedömning." Hälsningar! Holger.Ellgaard 16 oktober 2008 kl. 09.42 (CEST)

OK men det är ju ändå ett stöd för vår definition, dvs inklusion av ambassadkvarteren. Vore nog ändå värt att lägga in som not eller (mycket) kort referens i texten. Kanske något för Användare:Kildor? :) Hälsn! //Urbourbo 16 oktober 2008 kl. 09.51 (CEST)

Jag kan nog också känna en viss tvekan inför Bratts auktoritet på området. Framgår det av boken vad han har för bakgrund? Det är uppenbarligen inte samma person som beskrivs i artikeln Christian Bratt. Men jag utökar fotnoten med en kommentar om Bratts ståndpunkt. Inser också att jag övertolkat texten på finska ambassadens hemsida. Det är nog snarare finska ambassaden och inte Lars Ericson som anser att ambassaden tillhör Diplomatstaden. Fixar det också. --Kildor 16 oktober 2008 kl. 14.09 (CEST)

OK gott. Bratt-referens är ju dock bättre än att några användare såsom Användare:Urbourbo anser att området "nog" enligt "de flesta" inbegriper ambassadkvarteren! :) Allt gott, //Urbourbo 16 oktober 2008 kl. 14.13 (CEST)

Sant! :) --Kildor 16 oktober 2008 kl. 14.18 (CEST)

Avgränsningen av området tycks fortfarande vara en stor fråga. Själv tog jag upp den för ganska precis två år sedan (se högst upp på denna sida). I den första versionen var området orimligt stort. Det finns dock en lösning: Stockholms Utrednings- och Statistikkontor ger ut något som heter "Basområdeslistan". I denna finns nämnt ett basområde som heter "123 017 0 Diplomatstaden". Detta område uppges omfatta 8 kvarter, ha en landyta på 31 ha. Antalet boende är bara 11 (beskickningpersonalen är väl inte skriven i Sverige), medan antalet arbetsplatser är hela 3747. Detta måste väl vara en officiell avgränsning eftersom en kommunal myndighet ligger bakom. Vad sägs om att använda, eller i alla fall nämna, denna avgränsning?--Andhanq 16 oktober 2008 kl. 19.50 (CEST)

Nuvarande formulering i artikeln tycker jag avspeglar den allmänna uppfattningen ganska bra. Ett basområde tjänar bara som avgränsning i statistiska syften, men det kan ju vara värt att nämna dess utsträckning. Framgår det någonstans den exakta geografiska utsträckningen på det basområdet? 3747 - det låter som att även SR och SVT ingår... --Kildor 16 oktober 2008 kl. 21.42 (CEST)

Det finns kartor i Basområdeslistan. Som det ser ut när det gäller detta område så verkar den västra gränslinjen följa Oxenstiernsgatan, Strandvägen, ut i vattnet vid KMK's båthamn. I norr och öster är det Valhallavägen och dess tänkta förlängning alldeles öster om it. kulturinstitutet samt japanska, brittiska och norska ambassaderna och ut i vattnet som verkar gälla. I den definitionen ingår radiohuset, TV-huset och Berwaldhallen. Att ett basområde tjänar "som avgränsning i statistiska syften" är ju riktigt, men det gäller ju också stadsdelar och en del andra områden. Det är dock det närmaste vi kan komma en officiell avgränsning. Allt annat är ju mer personligt tyckande och avkänning av den "allmäna meningen". Enklast är då att ange denna yta och dess källa, men även tala om att det kan finnas andra uppfattningar. --Andhanq 16 oktober 2008 kl. 22.01 (CEST)

Den “officiella” avgränsningen enligt basområdet (visste inte att det fanns) bör nämnas i artikeln, åtta kvarter innefattar även området med namnet "kv. Förrådsbacken" där SVT och SR samt Finlands ambassad håller hus. Sedan är det ganska klart att artikeln inte handlar on SR, SVT eller Berwaldhallen utan om villakvarteren och ambassaderna. Jag gör ett försök, ändra gärna om ni vill.--Holger.Ellgaard 17 oktober 2008 kl. 18.20 (CEST)

Syftet igen

Jag har funderat lite mer på syftet med Diplomatstaden och texten "meningen var att utländska beskickningar skulle etablera sig här". I nuläget har vi bara Bratt till stöd för det påståendet, och jag tycker det fortfarande är märkligt att man i så fall sålde merparten av tomterna till privatpersoner. Förklaringen kan mycket väl vara så som Holgar spekulerar i ovan, men det kan ju också vara så enkelt att man valde att döpa kvarteret till Diplomaten (nåt namn ska det ju ha) för att man redan bestämt att en av tomterna skulle användas för Storbritanniens ambassad, men i övrigt inte hade några krav eller förväntningar på köpare. Men andra ord, det känns inte helt klarlagt huruvida man faktiskt tänkte sig ett område för diplomater/ambassader, eller om det bara råkade bli så med tiden. --Kildor 16 oktober 2008 kl. 14.39 (CEST)

Bra poäng tycker jag. Vi kan på sin höjd skriva att området "eventuellt" var avsett för diplomater, med Bratt som stöd. Detta dock förutsatt att Bratt i sin tur inte anger andra källor, vilket i så fall förstås kan ändra hans trovärdighet. Allt gott, /Urbourbo 16 oktober 2008 kl. 14.45 (CEST)

Ja, tyvärr anger Bratt inga källor för sitt påstående: "Från början var detta inte främst ett område för diplomater, även om det var tänkt så...". Men med tanke på beskrivningen av de tolv villorna, som mycket väl stämmer överens med vår resurch och som hade till och mer fler nya fakta, vill jag nog påstå att Bratt är rätt bra påläst i ämnet och att det finns en god grund för hans korta notis om Diplomatstadens syfte. Jag tycker att det är bättre att nämna det (med Bratt som källa) istället för att skriva ”anledningen okänd”. Hälsningar! Holger.Ellgaard 16 oktober 2008 kl. 15.50 (CEST)

Även om vi kanske inte kan kräva detaljerade fotnoter av Bratt för att lita på hans påstående, så hade jag nog gärna velat veta något litet mer om bakgrunden till syftet för att köpa det rakt av; Varför? Av vem? etc... Dvs jag röstar nog ändå för en formulering av typen "eventuellt" eller kanske helt enkelt "enligt en författare var syftet att"/motsv, och givetvis med fotnoten. Hälsn! //Urbourbo 16 oktober 2008 kl. 15.54 (CEST)

Visst vore det intressant att veta! Vi får väl ringa Bratt. Enligt stadsbyggnadskontoret finns eventuellt handlingar om Diplomatstadens stadsplan på Stadsarkivet. Men jag tycker att i detta sammanhang räcker våra ansträngningar mer än väl. Brasklappen "eventuellt" är ok för mig.--Holger.Ellgaard 16 oktober 2008 kl. 16.07 (CEST)

Har nu talat med Christian Bratt. Han har tyvärr inga källor för sin formulering utan bara "hörsägen", så vi får väl tona ned det hela lite mera. Jag gör ett försök.--Holger.Ellgaard 16 oktober 2008 kl. 21.21 (CEST)

Jag gjorde ett litet försök att förtydliga. Kul att du varit i kontakt med Bratt (det där med åskådarplatserna för OS-rodden var en intressant anekdot.) --Kildor 18 oktober 2008 kl. 09.13 (CEST)

Detta med läktarna har även en intressant fortsättning i artikeln om Stockholms Roddförening och deras båtshus!--Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 09.42 (CEST)

Upright 2.7

Jag ser att bilden överst i artikeln har givits storleken "upright 2.7". Jag kan inte hitta någon förklaring till vad måttet 2.7 står för. Bildstorleken är bra, men jag är som sagt nyfiken på vad det egentligen betyder. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 11.24 (CEST)

Anledningen är den eviga diskussionen om fasta bildbredder, senast här: Användardiskussion:Holger.Ellgaard#Bildbredd (igen). "Upright 2.7" motsvarar 500px. Jag ville undvika att någon minskar denna bild till "thumb"-storlek. Hälsningar! Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 11.42 (CEST)

Aha, tack! Då förstår jag. 2.7 är alltså storleken i förhållande till användarinställningen för bildbredd. I normalfallet 2.7 x 180 px. Utmärkt! --Kildor 18 oktober 2008 kl. 12.42 (CEST)

Vad wikipedia inte är#Wikipedia är ingen kaffebordbok. Ta bort sådant. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 14.13 (CEST)

Länken ovan är röd. Du får gärna förklara vad du menar. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 14.14 (CEST)

Är termen en:Coffee table book obekant på svenska? Rena motsatsen till encyklopedi. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 14.35 (CEST)

Att ange "upright" i bilden är imo att krångla till det för läsaren. xenus 18 oktober 2008 kl. 14.41 (CEST)

Läsaren kommer aldrig i kontakt med begreppet upright!! --Kildor 18 oktober 2008 kl. 14.48 (CEST)

Bilder

Nu får ni väl ge er! Någon har ändrat storleken på toppbilden som nu är patetiskt liten. Det går knappt se vad den föreställer. Det går naturligtvis att diskutera vad som är en lämplig bildstorlek, men detta slaviska beteende att alla bilder ska ha samma bredd finns det inte stöd för i riktlinjerna, och det rimmar ganska illa med arbetet för en god layout. Apropå kaffebordsbokskommentaren ovan: Ta ett godtycklikt uppslagsverk: Är bilderna av så underordnad betydelse att dom alltid upptar högst en femtedel av sidbredden och alltid är av samma bredd?

Utformningen av den här artikeln har stötts och blötts genom ett otal diskussioner, så jag tycker det är mindre lämpligt att gå in och göra större förändringar utan att först uppnå konsensus. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 14.47 (CEST)

Den som vill att bilderna ska vara en tredjedel, hälften eller hela sidbredden, kan ändra sina inställningar under Special:Inställningar, flick "filer". /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 15.07 (CEST)

Du missar poängen. Det kan finnas skäl till att vissa bilder behöver göras större än andra. Introbilder är ett exempel på sådana, översiktsbilderna i den här artikeln är andra. Att göra dessa lika breda som alla andra bilder blir inte bra. Men det är naturligtvis bättre att ange dessa storlekar i förhållande till användarpreferensen istället för att ange en fast bredd. Jämför till exempel förhållandet mellan introbilden, som i nuläget är 250 punkter bred, och vanliga tumnaglar som i standardfallet är 180 punkter breda. Om en användare ställer in att han vill ha 300 punkter breda bilder i normalfallet för att han använder en mycket hög upplösning, så blir det ju konstigt att introbilden i hans fall blir mindre än övriga. Användningen av upright-inställningen gör istället att förhållandet mellan bildstorlekarna bibehålls oavsett vilken bildstorlek man ställer in. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 15.13 (CEST)

Angående av vad som är lämpliga bildstorlekar och vilket urval av bilder som ska finnas här så kan jag möjligtvis hålla med om att toppbilden är något stor. Upright 2.2 blir kanske en lämpligare storlek (motsvarar ungefär 400 punkter). Vad gäller övriga bilders vara eller inte vara så tycker jag det är synd att plocka bort alla tumnaglarna på villorna, som Xenus "föreslog" genom sin redigering. Jag tycker nuvarande urval är bra, men om man ska tänka sig några kandidater för borttagning, så kan man kanske ta bort panoramabilden som tar upp en stor del av artikelutrymmet. Tycker man att "stackningen" av villabilderna stör, så skulle man möjligtvis kunna ersätta dem med en fristående bild på t.ex. Bünsowska villan som får illustrera den genomgående stilen med rött tegel i området. Men jag kan tycka att det blir en onödigt kraftig reducering av bilderna i den här fina artikeln. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 15.21 (CEST)

Och jag är en läsare som inte vill bilder som är absurda 2,7 gånger så breda som mina ganska generösa standardinställningar. Direktivet upright är tänkt användas för bilder på torn som i Tyngdlöshet, som annars skulle bli för höga; upright 2.7 eller upright 2.2 är missbruk. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 15.24 (CEST)

Vad föreslår du istället? Med standardstorleken (180px) blir toppbilden så liten så att man knappt längre ser vad den föreställer. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 15.41 (CEST)

Som sagt, du kan ändra dina standardinställningar. Sedan tycker jag att defaultinställningen för oinloggade osv nog bör ökas igen för att anpassa till teknikutvecklingen. Jag vet inte - ligger det på wikimedia-nivå, eller bestämmer vi själva på svwp? /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 15.47 (CEST)

Frågan är om vi ska anpassa artiklarna till de fåtal som ändrar inställningar, eller det flertal (inklusive oregistrerade läsare) som använder standardinställningar. Vissa bilder är helt klart olämpliga att använda i standardstorleken, och tittar man på utvalda artiklar här och på andra wikipedior så ser man att många bilder är större än standardstorleken 180 px. Sen kan jag hålla med dig om att standardstorleken borde kunna ökas, men det är samtidigt en förändring som får stora konsekvenser. Så vi får nog koncentrera oss på hur vi gör den här artikeln så bra som möjligt. Återigen - vad är en lämplig storlek på toppbilden? Jag tycker nog att 400 punkter eller motsvarande upright-värde är en bra storlek. --Kildor 18 oktober 2008 kl. 16.02 (CEST)

satsa mer på texten och mindre på bilderna. bilden skall ta vara en illustration till texten och inte tvärtom. GhostRider ♠ 18 oktober 2008 kl. 16.07 (CEST)

Snälla, kan vi inte försöka föra en konstruktiv diskussion om detta istället för att starta ett redigeringskrig? Jag har kommit med några konkreta förslag på förbättringar - det vore kul att få några kommentarer på detta så kanske vi kan uppnå konsensus. Vilken bildstorlek bör vi ha, och vilka bilder tas bort, om vi nu ska reducera antalet? --Kildor 18 oktober 2008 kl. 16.17 (CEST)

Användare:Pieter Kuiper har missat en detalj, vi skriver inte här för vårt eget (alltså inloggade användares) höga nöjes skull utan för hundratusentals wikiläsare som är varken användare eller inloggade. För dem gäller standardinställningar. Jag håller helt med Användare:Kildor. Man kan alltid finjustera ingångsbilden åt det ena eller andra hållet, men innan vi ändrar något här vill jag även läsa Användare:Urbourbos uppfattning. För den redigering som Användare:Xenus utförde har jag bara ett ord: klotter. Det verkar sandlådenivå att nu hämnas och lägga sin röst på "stöder ej" samtidigt som man minskar bilder till frimärksstorlek eller plocka bort nästa alla helt (speciellt de minskade översiktskartoren som är klickbara har förlorat hela vitsen). Du glömde förresten at ta bort även bilden på infotavlan längs ner. Efter vilka kriterier är bildurvalet gjort? Nedanstående text har jag hämtat från min diskussinssida, där temat också penetrerats.

Hoppsan, här har jag tydligen sparkat loss en liten lavin, medan jag var ute och fotade för Wiki.

• Till Användare:Ghostrider: Om någon korkat viftar med en:Wiki, så viftar jag lika korkat tillbaka med de:Wiki.
• Till Användare:Pieter Kuiper: Sade inte du på den här disk-sida under ”Storlek på bilder” att ”Men jag tycker att en bild kan säga mer än tusen ord”?
• Till Användare:Taxelson: Din tidigare version (så här) var mycket bättre. Stå på dig och återställer den, du har mitt stöd.
• Till alla som diskuterat här: I artiklar om arkitektur och design är bra bilder ett MÅSTE, det har jag sagt förut och jag säger det igen. För en sidlayout finns inga ”allmänna reglar” som några här uppe vill påstå. Det måste bedömas från fall till fall; om artikeln är kort eller lång, vad den handlar om, om en illustration säger mer än en massa ord osv. Bilden är ett mycket starkt uttrycksmedel och det gäller även för wikiartiklar, det har inget som helst med ”Wiki är ingen bilderbok” att göra. Wiki ger oss denna fantastiska möjlighet att illustrera artiklar med bilder, det var en av anledningar att Wiki blev så framgångsrik. Titta på susning.nu, dom är stendöda idag! Kompletterade senast idag en kort, bildlös artikel (fasett) med en illustration och genast blev det helt klart, vad det var frågan om.--Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 16.01 (CEST)

Givetvis går det bra att refera till en annan wiki, men bara för att det tillämpas där, så innebär det inte att det med automatik skall tillämpas även på svenska wikipedia, men ibland så är det såklart bra att kopiera något som fungerar bra. Vad är det för fel att varje användare själv väljer bildbredden? Att det skulle vara någon form av hämndaktion kan jag inte förstå?

Det är aldrig någon som påstått att en artikel om arkitektur skall vara utan bilder. GhostRider ♠ 18 oktober 2008 kl. 17.16 (CEST)

För sista gången: En vanlig wikiläsare som hittat hit, i regel via google, och som bara vill informerar sig om något ämne och som inte ha den blekaste aning om vad alla wiki-flikar och wiki-inställningar betyder, för den finns ingen anledning att logga in sig och börja fibbla på inställningarna. Att bilder visas korkat på Pieter Kuipers bildskärn beror väl på hans korkade inställningar. Och det andra: Artikeln om Diplomatstaden är huvudsakligen en artikel om artkitektur och nu är nästan alla bilder borttagna, och dessa små översiktsbilder är ju ett skämt, man hittar knappt stället att klicka på, eftersom texten i bilden är stor som flygskit. Den här artikeln har jobbats med i många timmar, det har diskuterats nästa alla mellansteg och det var roligt att hålla på, så som det skall vara i ett civiliserat Wikipedia. Men nu är det definitiv inte roligt längre.--Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 17.49 (CEST)

Hallå, vad är det här? Så här behandlar man inte duktiga skribenter, samtliga i den här diskussionen borde skämmas. Några konstruktiva förslag har jag knappt sett till, bara redigeringskrig och hårda ord på diskussionssidan. Jag håller med om att standardinställningar för bildstorlek normalt sett bör användas, men ingen har sagt att det aldrig går att använda någon annan storlek för någon enda bild. För övrigt, om inte standardinställningarna stämmer överens med hur vi vill ha det får vi väl ändra standard. Det går förmodligen att göra via MediaWiki:common.css, men jag är inte säker. Jag tycker gott att god design för flertalet går över misslyckad design för en enstaka användare. Nätet kommer alltid att få kämpa med de här problemen, och de löses inte enbart genom att tvinga till försämringar av en otroligt fin artikel som arbetats fram av några av våra duktigaste bidragsgivare, och samtidigt skrämma bort nämnda bidragsgivare genom veritabla utskällningar. /Grillo 18 oktober 2008 kl. 17.59 (CEST)

Jag tycker att Grillo borde skämmas för sådana utskällningar. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 18.13 (CEST)

(red.konflikt)Jag föreslår att vi ändrar standardstorleken på bildbredden - 180px är väldigt litet oavsett hur liten skärm man har, och det är just därför bland annat jag har ändrat standardinställningen till 250 pixler, jag vill se de vanliga bilderna mer. Men att multiplicera 2,7 gånger 250 blir ganska mycket, därför vore nog det bästa att minska från 2,7 och istället öka standardstorleken på bilder så att alla bilder syns bättre. //moralist 18 oktober 2008 kl. 18.16 (CEST)

Jag skulle tro att det smidigaste sättet att visa hur galet det kan bli med bildinställningarna är om de som har problem med designen själva tar skärmdumpar och visar. Personligen tycker jag nog att den här artikeln blir sämre och sämre i takt med att bilderna tas ur den. Otroligt uppfriskande med en så här välillustrerad artikel, det vore synd om vi förlorade det. Jag förstår exempelvis inte varför inte introbilden får vara större, eller varför det inte finns fler bilder i högermarginalen längs med innehållsförteckningen. /Grillo 18 oktober 2008 kl. 21.20 (CEST)

Jag håller med Grillo i det han skriver ovan. Det hade varit bättre om den eller de som ändrade så drastiskt kunde ha gått lite varsammare fram. Som ni kunde se på omröstningen var det många som uppskattade artikeln som den var innan tre användare inom en timme plötsligt kom på att layouten var "horribel". Och bilderna bör först och främst fungera som en tillfällig besökare ser dem, om det sedan blir lika bra eller dåligt för oss skribenter som har fipplat runt med inställningarna är mindre viktigt. Jag skulle rekommendera att ni alla kör med standard för det kommer de flesta av era läsare ha. Njaelkies Lea (d) 19 oktober 2008 kl. 00.15 (CEST)

Jag kan bara halla med om det Grillo och Njaelkies Lea skriver i deras senaste inlagg har ovan; artikeln har i mitt tycke forlorat mycket med de senaste redigeringarna. Det jag reagerar pa ar framst att de bilder som visade villorna och som lag pa den hogra kanten nu ligger i ett osmidigt galleri som delar av texten mycket mer an tidigare; samt att Brittiska residenset ologiskt nog nu ligger sjalv uppe vid innehallsforteckningen. Jopparn 19 oktober 2008 kl. 00.33 (CEST)

Jag har inte följt den här diskussionen tidigare och vet inte exakt hur sidan och bilderna sett ut under redigeringarnas lopp, men i dagsläget tycker jag att artikeln bjuder på en ganska god balans i relationen text och antal bilder/storlek på bilder. En del av bilderna (kartorna och fotot av plaketten med en lång text) är ju förvisso alltför detaljerade för att man direkt skall kunna se vad de föreställer när de visas i "artikelstorlek", men bilder av denna högdetaljerade typ får man väl rimligen antaga att läsaren klickar på och studerar i fullskala om man vill fördjupa sig i dem. /FredrikT 19 oktober 2008 kl. 00.23 (CEST)

Njealkies Lea: Det var först idag (ok, i lördags, igår) att Ellgaard med denna redigering blåste upp bilden till absurda storlekar. Standard ser ändå olika ut för olika användare. Problemet är att artikeln är överbelamrad med bilder. Jag tycker att det inte ser bra ut, stödjer inte en utmärkelse och är förvånad över reaktionerna (det yras om dårhus osv). /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 02.01 (CEST)

Bitmap-bilderna

Jag ändrade nu storleken på översiktskartorna trots ovanstående diskussion. Det måste vara möjligt att urskilja vad de infällda bilderna föreställer även med standardinställningar. Den nedre (ambasaderna) skulle dock behöva ökas ytterligare något (2*), eftersom de bilderna inte är dubblerade, och texten fortfarande inte kan läsas). Taxelson 18 oktober 2008 kl. 22.03 (CEST)

I Diplomatstaden#Villakvarteren ligger nu den länkade översiktskartan så att den täcker två av villorna i gallery på under den. Jag skulle föreslå att ta bort den gallerin, och flytta en eller två av dessa bilder till det tomma utrymmet bredvid innehållsförteckningen.

Mer allmän kommentar: det är svårt att layouta bilder på webbsidor, och det är hopplöst på wikipedia. Man kanske kan få det snyggt själv, men hos en annan blir det mycket sämre. Vill man skriva artiklar för en konstbok, ska man tillverka pdf-filer med proffsiga verktyg. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 22.31 (CEST)

Jag skulle föreslå att lägga en eller två av dessa bilder i texten och resten som galleri i slutet av artikeln. Jag märker Pieters problem när jag minskar bredden på min webbläsare. När det gäller bitmapbilderna så tror jag fast bildbredd är att föredra. En användare som har ställt in sina thumbs på t.ex. 300, kommer med 2* att få bilden ganska bred. GhostRider ♠ 18 oktober 2008 kl. 22.35 (CEST)

Sammanfattning

Ett försök till sammanfattning av diskussionen.

• Ingen har kommit med något specifikt argument mot att vissa enstaka bilder kan vara större (eller mindre) än standardinställningen.
• Inställningen med "upright" verkar ställa till med mer bekymmer än den gör nytta. Fast bildbredd verkar vara i så fall att föredra.
• Många användare var nöjda med den ursprungliga utformingen av artikeln.
• Ingen har kommit med ett konkret förslag på hur bred översikts-/kartbilderna respektive toppbilden borde vara.
• Få konkreta förslag på bilder som bör tas bort. Någon i AN-diskussionen vill ta bort panorama-bilden, någon här vill ha bort villabilderna.

Mitt förslag är att den ursprungliga (gårdagens) utformning av artikeln återställs med vissa förändringar. I stora drag innebär det att:

• Toppbilden minskas till 440 punkter, samma bredd som översiktsbilderna/kartorna. Det borde inte vara för brett för någon, men samtidigt tillräckligt stort för att innehållet ska vara tillräckligt synbart/läsbart. Fördelen med detta är att man minskar antalet olika bildstorlekar i artikeln.
• Villabilderna återförs till avsnittet om villakvarteren, som tumnaglar i högerkanten, i standardstorlek.
• Bilden på P O Hallman återställs till 100 punkter. Denna bild är avlång och blir onödigt stor om standardbredden används.

Dessutom:

• Enligt WP:Disposition så rekommenderas ordningen noter, webbkällor, tryckta källor i avsnittet referenser.

Om ingen har någon principiell invändning mot detta så återställer jag enligt ovan vid lunchtid. Men ytterligare diskussion om bildbredd och om bilder som eventuellt bör tas bort kan givetvis fortsätta. Men konsensus bör uppnås innan några större förändringar görs. Man kanske kan fråga sig om det är rimligt att jag gör förändringar när jag samtidigt förespråkar konsensus innan något ändras. Då vill jag bara påpeka att jag återställer det mesta till den version som det rådde konsensus om, och som 12 personer bedömde som "bra" eller "utmärkt" (och ingen däremot) fram till och med igår. Det är rimligtvis att betrakta som en konsensusversion, och diskussionen bör utgå från den versionen. Jag hoppas att denna lösning kan fungera som god utgångspunkt för en fortsatt konstruktiv diskussion om hur den här artikeln kan förbättras. Mvh --Kildor 19 oktober 2008 kl. 02.31 (CEST)

Källorna Anledningen till att jag la de tryckta källorna över noterna, är att noterna hänvisar till källorna. Men det är ingen större fråga för mig. Dock har jag fått problem när bilderna på villorna ligger till vänster, att bilden på hallman flyter över texten. GhostRider ♠ 19 oktober 2008 kl. 14.35 (CEST)

Jag gjorde som sagt enligt rekommendationerna. Fördelen med att ha noterna överst är att man lättare hittar en not man klickar på. Ligger dom längst ner så kommer inte den not man klickade på visas överst på skärmen eftersom man då scrollat längst ner i artikeln. Vet inte om detta blev obegripligt, men läs det som står på Wikipedia:Disposition#Fotnoter/Noter.

Vad gäller villabilderna vet jag inte riktigt om jag hänger med. Du skriver att du får problem när villabilderna ligger till vänster. Men bilderna ligger ju till höger. Eller menade du höger? --Kildor 19 oktober 2008 kl. 15.01 (CEST)

Hallman ligger vänster, och den bilden ligger även hos mig över undersidan av en textrad. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 15.06 (CEST)

Märkligt. Det ser bra ut för mig. Är detta ett generellt problem för er när det finns bilder både till höger och vänster om texten? I så fall får vi ju ändra på något. Vad föreslås? --Kildor 19 oktober 2008 kl. 15.27 (CEST)

I ett försök att hitta det som strular: Blir det samma fel i Amerikanska_revolutionen#Kriser_1772.E2.80.931775? --Kildor 19 oktober 2008 kl. 15.31 (CEST)

Kildor, jag är nog trött:). Jag menade till höger. Jag har inget problem i den artikeln du länkade. Vad tror om att lägga in Hallman i galleriet med de andra gubbarna? MVHGhostRider ♠ 19 oktober 2008 kl. 15.35 (CEST)

Inget problem där. Hos mig hamnar Hallman på samma höjd som undersidan av bilden på Bünsowska villan och översidan på bilden på stenhuggaren, och det är mitt i sektionen om byggherrar (där den inte ska vara). Problemet är att det finns för många bilder. Stryk något. Eller flytta det till tomrummet bredvid innehållsförteckningen. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 15.37 (CEST)

Om det ser rätt ut i inbördeskrigartikeln så borde problmet här gå att lösa. Jag har provat tre varianter i Diplomatstaden/Sandbox för att kunna förstå vad det är som skiljer jämfört med inbördeskrigartikeln. Får ni samma problem för respektive altnerativen 1, 2 och 3 i sandboxen? --Kildor 19 oktober 2008 kl. 16.03 (CEST)

Bara i alternativ 3 skymmer Hallman undersidan av en textrad. I alla alternativ hamnar doch bilden på Hallman i subsektionen om byggherrar. I alternativ 1 trycker den "gubbhyllan" tillhöger, så at den hamnar under bilder på villor. Alternatv 2 är minst dålig. (Hos mig, en annan kan ha andra problem.) /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 16.16 (CEST)

Himla märkligt att Hallman hamnar under Byggherrar. Dom tre varianterna i sandboxen var inte tänkta som några alternativ till lösning, utan bara ett sätt att skapa förståelse kring vad som skapar problemen. Men det verkar som att med en viss kombination av webbläsare och inställningar (?) så kan inte bilder flyta både till höger och vänster samtidigt. Jag har ingen lösning på det problemet i alla fall, så jag har två förslag/alternativ på lösning: 1. Bilden på Hallman tas bort. 2. Bilderna på villorna tas bort, och endast en blir kvar för att illustrera den genomgående stilen med rött tegel. Jag har lagt in dessa förslag i Sandboxen. Fungerar dessa rent layoutmässigt? --Kildor 19 oktober 2008 kl. 16.40 (CEST)

I det andra förslaget hamnar Hallman rätt. I det första förslaget kan Geberska villan skymma ramen på gubbhyllan på ett hörn. Så dessa båda fungerar rent tekniskt. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 16.59 (CEST)

OK. Jag hittar ingen teknisk lösning på problemet, och dom flesta verkar gilla illustrationerna i den här artikeln, så jag tar det alternativ som innebär minst påverkan på artikeln, dvs alternativ 1 (tar bort bilden på PO Hallman). --Kildor 20 oktober 2008 kl. 00.59 (CEST)

Jag har en liten fundering på att utöka artikeln med lite mer text och då kommer det förhoppningsvis att finnas plats för Hallman. GhostRider ♠ 20 oktober 2008 kl. 11.06 (CEST)

Det är inget bra skäl för att flytta hit text. Bilden på Hallman kan ligga i artikeln om Hallman, texter om villorna kan ligga i artiklarna om villorna. /Pieter Kuiper 21 oktober 2008 kl. 00.48 (CEST)

"Palatsliknande villor"

Om ni frågar mig så ser ett palats ut ungefär såhär: , att kalla dessa villor "palatsliknande" är ju bara löjligt. Många av byggnaderna ser ju mer ut som brandstationer. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 19 oktober 2008 kl. 14.25 (CEST)

Palats har inte med utseende att göra, utan med funktion. Ett palats är i vår del av världen en pampig, ståndsmässig byggnad i stadsmiljö. Däremot finns termen patriciervilla för att beskriva sådana byggnader i Sverige. -- JIESDEO 19 oktober 2008 kl. 14.35 (CEST)

Personligen tycker jag "palatsliknande" är en ganska bra beskrivning. Notwist efterfrågade källor, och det finns många exempel på tidningsrefernser där Tillbergska villan kallas för Wennergrenska palatset. Googla även på "palatsliknande"! Jag hade faktiskt aldrig hört talas om Patriciervilla, men det är förstås precis vad det handlar om här. Ordet har dock nackdelen av att vara mindre känt. --Kildor 19 oktober 2008 kl. 15.10 (CEST)

Ganska rolig diskussion. Bilden på palatset ser ut som ett spökslott ur någon saga. 'Brandstationer' för vissa av husen var ju ett rätt träffande uttryck, sett med dagens ögon, men på den tiden ansågs dom nog rätta snygga. 'Mycket stora villor' kan vara ett lämpligt uttryck som är tidslöst. Har man aldrig hört talas om patricier-villor och ska bidra i den här artikeln bör man nog ta en vända till biblioteket och låna lämplig bok om arkitektur om nu detta är huvudämnet för denna artikel vilket jag tvivlar på, snarare en total genomgång av bygglov och lagfartsregistret. Värdet av en sådan genomlysning i en encyklopedi är tveksamt. Borde gå att kapa en hel del detaljinformation och koncentrera på en övergripande beskrivning. För resp. villa finns det sen en mycket bra separat artikel som ger lite bakgrund till husets arkitektur och tomtutrymme vilket definitivt är värt att nämna i en encyklopedi för dessa unika hus på ett unikt tomtområde i Stockholm. Lidingo 19 oktober 2008 kl. 18.39 (CEST)

Jag ser din åsikter, men av kommentarerna till artikelnomineringen att döma så är det få som delar dom. Visst - gör dig lustig över att jag inte kände till ordet patriciervilla, men jag har aldrig gjort några anspråk på att vara en arkitekturexpert. I den här artikeln har jag bidragit sparsamt, med några faktauppgifter och källsökning, samt viss layout. Och jag har ingen som helst anledning att ifrågasätta artikelns huvudbidragsgivares kompetens i ämnet. --Kildor 20 oktober 2008 kl. 02.00 (CEST)

Sida på commons

Jag har nu kopierat gallerierna till Commons:Diplomatstaden, och jag föreslår att ta bort bilderna på gubberna från den här artikeln. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 16.39 (CEST)

Bra initiativ med commons. Och där skulle man faktiskt kunna göra ett komplett galleri med samtliga arkitekter och byggherrar. Jag var själv skeptisk till gallerierna när de introducerades i artikeln, men har faktiskt kommit att tycka att de passar rätt bra in i artikeln. Galleriernas vara eller inte vara är dock ingen jätteviktigt fråga för mig. Se också diskussion längre upp. --Kildor 20 oktober 2008 kl. 02.07 (CEST)

Jo, man vänjer sig, men var är damerna som bodde i området? /Pieter Kuiper 21 oktober 2008 kl. 00.50 (CEST)

Bra fråga. Men av texten att döma så är det just herrarna som är kända nog för att omnämnas (och visas). Visserligen fanns det en grevinna Lewenhaupt som ägde en av tomterna, men hon sålde också tomten innan någon villa byggdes där. --Kildor 21 oktober 2008 kl. 12.25 (CEST)

Sammanfattning om villorna

Jag ser att Ghostrider lagt till en sammanfattning om två av villorna i artikeln. Vad är tanken med detta? Ska en sammanfattning av alla villorna läggas in, eller bara några utvalda? Min vana trogen så är jag försiktigt skeptisk till förändringen. Om alla byggnader ska läggas in på motsvarande sätt kommer artikeln svälla ut rätt rejält. Eller som rrohdin uttryckte det på AN: "Det är ungefär så här som jag tycker en utmärkt artikel ska se ut. Fyllig men inte för lång, med bra underartiklar för den som vill gräva djupare. ". Behöver vi verkligen ta med fler detaljer i huvudartikeln? --Kildor 21 oktober 2008 kl. 00.34 (CEST)

Hej,

Tanken var att lägga in ett litet stycke om varje villa, jag han bara inte göra det klart igår. Anledningen var att läsaren skall kunna få en beskrivning av villorna utan att klicka på länkarna. Jag tror inte att den kommer att svälla ut för mycket utan tror även att proportionerna med bilderna blir bättre. Vänligen - GhostRider ♠ 21 oktober 2008 kl. 09.06 (CEST)

Om varje villa ska få en egen sammanfattning så kommer ditt tillägg att sexfaldigas. Jag tycker det är en mindre bra idé. Det blir många upprepningar. Information om villornas byggherrar, arkitekter m.m. finns ju redan sammanfattade i egna stycken ovanför. IMHO blir det onödigt detaljerat att ha ett avsnitt för varje enskild byggnad i området. Jag ser att Pieter Kuiper är av samma åsikt (ovan). --Kildor 21 oktober 2008 kl. 12.21 (CEST)

Inget svar... Då tar jag bort stycket under tiden. --Kildor 22 oktober 2008 kl. 16.31 (CEST)

Fasadmatrialet

Meningen om fasadmatrialet tycks inte få någon lugn och ro. Nuvarande mening "Fasadmaterialet skulle huvudsakligen bestå av rött tegel vilket gav villorna en enhetlig karaktär" har Lidingo invändningar mot p.g.a. någon språklig felsyftning. Lidingos förslag, att ersätta "vilket gav" med "skulle ge" eller "för att ge" har Urboubro invändningar mot, då man inte vet om enhetlighet var syftet med bestämmelsen. Får jag föreslå följande kompromiss: Fasadmaterialet skulle huvudsakligen bestå av rött tegel vilket resulterade i en enhetlig karaktär. --Kildor 22 oktober 2008 kl. 16.53 (CEST)

Som sagt. Det kan vara knepigt att få till formuleringar som håller encyklopedisk i nivå. Wikipedia ska ju inte ha en journalistisk stil. Men nu är vi tillbaka till detta med resulterade i en enhetlig som det bevisligen inte blev. Det jag senast ändrade till talar bara om att byggbestämmelserna innehöll en uppgift om att fasadmaterialet i första hand skulle vara tegel, som jag antar härrör från att någon läst detta dokument?. Då håller man sig till fakta. Man behöver inte kommentera vidare utan läsaren får i meningen efter ett konstaterande av hur det blev i slutänden, som är det intressanta i detta ur en arkitekts synpunkt men knappast i allmänhetens ögon. Problemet med artikeln är att den från början hade en berättande journalistisk stil. Man skriver inte på detta sätt i en encyklopedi och tar bara ut svängarna om det verkligen är befogat vilket jag själv har syndat emot mycket ska erkännas. Men har man folk som kommer efter och städar och tillåter detta, brukar det lösa sig. Just encyklopedisk text är mycket svårt. Journalisten kan sväva ut hur mycket han vill. Lidingo 22 oktober 2008 kl. 17.36 (CEST)

Utmärkt kompromiss. Lägg till "relativt enhetlig" så torde det för alla som beskådat villorna på bild eller rent av på plats vara ställt utom rimligt tvivel att beskrivningen är korrekt. Vad som är "encyklopediskt" finns ju mig veterligen ingen allmänt vedertagen definition av, men nog torde den av Kildor föreslagna meningen uppfylla WP:s riktlinjer på ett bra sätt, och nog finns det större felaktigheter och informationsluckor att åtgärda än att ägna egen och andras tid till att dividera vidare kring denna formulering. //Urbourbo 22 oktober 2008 kl. 17.46 (CEST)

Så blevo det! --Kildor 23 oktober 2008 kl. 15.06 (CEST)

Bilden på stadsplanen

Jag såg att Holger.Ellgaard lagt in en bild på stadsplanen istället för kartan under avsnittet "Geografiskt läge". Jag tyckte det var lite synd eftersom en karta är en ganska bra illustration på ett avsnitt som heter Geografiskt läge (stadsplanen är i och för sig också en karta, men hjälper inte läsaren att förstå var Diplomatstaden ligger). Jag la istället in stadsplanen under avsnittet Referenser (och även den från 1930 som illustrerar tilläget med kv. Legationssekreteraren) och la tillbaka kartan under Geografiskt läge. Stadsplanen har ju används som källa till den här artikeln, så placeringen under avnsittet Referenser är någorlunda rimlig (på samma sätt som med informationstavlan). Det vore kanske ännu bättre med en modern karta i avsnittet "geografiskt läge", men det är lite svårt att hitta en tillräckligt bra karta som inte är upphovsrättsskyddad. --Kildor 25 oktober 2008 kl. 11.16 (CEST)

Hej! Helt ok! Jag började själv tvivla. Kildor, kan du ta dig en titt på Användardiskussion:Urbourbos disksida. Sista stycket i kapitlet om stadsplanen kräver en liten korrigering, jag har lämat ett förslag där.--Holger.Ellgaard 26 oktober 2008 kl. 15.33 (CET)

Jag klipper in ditt förslag till text från Urbourbos diskussionssida:

Tomten i kvarteret Legationssekreteraren (Villa Åkerlund) tillkom i sin nuvarande utformning först i början av 1920-talet och avviker helt från Hallmans ursprungliga stadsplaneförslag där han anordnade villakvarteren i form av en solfjäder runt Engelska kyrkan och där föregångaren till Legationssekreteraren, som ligger sydväst om Nobelgatan, passade in i hans grundkoncept. Legationssekreteraren med adress Nobelgatan 2 nämns första gången 1923 i Stockholms adresskalender och hette då Legationssekreteraren nr 1. Legationssekreteraren i sin form från 1923, verkar vara specialritat för byggnaden [13].

Jag förstår att den nuvarande meningen behöver förtydligas, men förslaget känns en aningen "tungt". Meningen om att Hallman ordnade villakvarteren i form av en solfjäder runt Engelska kyrkan känns lite oklar, dels p.g.a. att kyrkan inte finns utsatt i 1911 års stadsplan, dels för att det blir svårare att se det som en solfjäder då endast kv Diplomaten finns med. Det blir också oklart hur föregångaren till Legationssekreteraren kan anses "passa in i hans grundkoncept". Det som är viktigt här är att beskriva hur tomterna är utformade idag (solfjäder runt kyrkan), och att en tomt avviker något. Det är också jättebra med bilderna på de olika stadsplanerna, för då kan man se hur det hela har utvecklat sig. Jag ska försöka ta mig tid att få in bilderna och texten på ett bra sätt. --Kildor 27 oktober 2008 kl. 18.47 (CET)

Hej! Bra med dina synpunkter! Tyvärr har jag inte tillgång till Hallmans stadsplan från 1914, där alla kvarter visas, men den borde i stort stämma överens med den ännu gällande stadsplanen från 1934 (som finns i artikeln). Där ser man att fastigheterna är anordnade i form av en “solfjäder” utgående från kyrkan. Uttrycket “solfjäder” används i en av mina källor “Guiden till Stockholms arkitektur”, jag tog det för jag tyckte att det passade bra. Här har vi ju lite tanken om “kyrkan mitt in byn” och det borde kanske komma till uttryck. Tomterna är i princip trapetsformade, vilket inte alls gillades av arkitekterna som ritade husen. Fastigheten “Legationssekreteraren” hade från början också denna trapetsform, men senare ändrades det, jag tyckte att det var en intressant detalj, men det blir kanske lite för “tungt” som du säger. Så strunta i det där med kv Legationssekreteraren. Nu finns mitt resonemang här på diskussionssidan, där det hör hemma, lite inofficiell information. Tyvärr går väl allt detta “matnyttiga” under i denna numera gigantiska textmassan. Hälsningar! Holger.Ellgaard 28 oktober 2008 kl. 10.14 (CET)

Aha. Det var trapetsformen som var likheten med de andra tomterna. Det förstod jag inte först. "Solfjäder" tycker jag är en bra beskrivning på tomternas placering. Och i samma veva är det naturligtvis lämpligt att påpeka att Legationssekreteraren avviker. Ska se om jag kan arbeta om meningen något. --Kildor 28 oktober 2008 kl. 22.00 (CET)

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt kriteriet:

• Varit nominerad i minst tre veckor och
• fått minst fem utmärkt-röster och
• dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  Kildor 28 oktober 2008 kl. 21.30 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Diplomatstaden

Nominerad av Urbourbo 6 oktober 2008 kl. 23.32 (CEST)

Min nominering och röst gäller endast denna version innan vandaliseringen av illustrationerna. //Urbourbo 18 oktober 2008 kl. 21.24 (CEST)

Samma gäller för mig! --Holger.Ellgaard 19 oktober 2008 kl. 19.27 (CEST)

Uttömmande, verifierbar, välskriven och väl illustrerad artikel om intressant men (tidigare) "dolt" område i centrala Stockholm, dessutom med ett flertal underartiklar av god kvalitet. Nu troligen den främsta informationskällan på området online.

Stödjer för utmärkt

1. En svensk originalartikel som genom omfattande research och detektivarbete nu ger en mycket informativ inblick i Diplomatstadens villor, dess byggherrar och arkitekter. Allt är välbelagt och rikt illustrerat (bl. a. 83 bilder på commonscat). --Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 10.43 (CEST) Se nedan! --Holger.Ellgaard 23 oktober 2008 kl. 10.40 (CEST)
2. Mycket bra - instämmer i ovanstående. Se dock diskussion om bildplacering nedan - tydligen inget problem i IE men ändock vore det ju bra. Dock inget som påverkar min röst. Ztaffanb 7 oktober 2008 kl. 11.57 (CEST)
3. Grillo 7 oktober 2008 kl. 20.32 (CEST) (otroligt imponerande artikel med underartiklar)
4. Njaelkies Lea (d) 10 oktober 2008 kl. 13.03 (CEST) Intressant artikel och underartiklar.
5. Redux 10 oktober 2008 kl. 13.49 (CEST) Har bara blivit bättre sen nomineringen.
6. Uppfyller alla kriterier för utmärkt artikel. Fortfarande en del diskussioner om saker som kan förbättras, men dessa borde företrädesvis föras på artikelns diskussionssida såvida det inte handlar om något av kriterierna. --Kildor 10 oktober 2008 kl. 23.40 (CEST)
7. Thuresson 11 oktober 2008 kl. 10.42 (CEST) Jag kan inte komma på något som saknas och som absolut borde nämnas här.
8. rrohdin 14 oktober 2008 kl. 20.47 (CEST) Det är ungefär så här som jag tycker en utmärkt artikel ska se ut. Fyllig men inte för lång, med bra underartiklar för den som vill gräva djupare. Stilpoäng för de klickbara kartorna.
9. Jopparn 16 oktober 2008 kl. 04.51 (CEST) Trevlig och intressant artikel som uppfyller kriterierna. Ett fint tillskott!
10. Warrakkk 19 oktober 2008 kl. 17.20 (CEST) Tycker artikeln är välskriven, innehållsrik och rikt illustrerad.
11. D.O.G. 20 oktober 2008 kl. 23.10 (CEST) - Håller med Warrakkk
12. Marek Pola 23 oktober 2008 kl. 10.51 (CEST) Som Warrakk.

Stödjer för bra

1. Ett bra jobb, många duktiga har bidragit. Tycker inte att den uppfyller alla kriterier för utmärkt ännu, punkt 3 saknas. jordgubbe 7 oktober 2008 kl. 13.00 (CEST) (Se kommentar nedan från Urbourbo)
2. Bra artikel men behöver nog språkputsas lite till. Lidingo 9 oktober 2008 kl. 23.16 (CEST). Avsnittet "Tidsandan" måste omformuleras även rubriken eller tas bort helt. Har egentligen inget med artikeln att göra. Man kunde alternativt kanske försöka infoga andemeningen i detta med någon rad i inledningen. För övrigt ger ju upplägget en mycket vältäckande beskrivning av detta unika fastighetsområde med avancerade klickbara bilder etc. och som ett extra plus separata artiklar för respektive fastighet. Som en liten "doktorsavhandling". Lidingo 10 oktober 2008 kl. 11.01 (CEST): Synd att man inte förstått att avsnittet 'Tidsandan' förstör mycket av artikelns helhetskvalité. Prat om trångboddhet, Alva Myrdal mm är så malplacerat som det kan bli och ger ingen förklaring till varför området bebyggdes med privata palats. Lidingo 19 oktober 2008 kl. 08.10 (CEST)
3. Ace90 15 oktober 2008 kl. 20.43 (CEST) Med tanke på omfattningen, enligt diskussion

Stödjer ej

1. GhostRider ♠ 18 oktober 2008 kl. 14.17 (CEST). Rörig layout

#Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 14.42 (CEST) Jättebilden i början tar hela min skärm. Det är inte encyklopediskt att illustrationer tar över så. Det är tydligen inte kutym här att rösta emot.

1. xenus 18 oktober 2008 kl. 14.56 (CEST) Överillustrerad, dålig bildlayout.

Diskussion
Bildfråga: En liten sak att fixa (jag vill inte göra det själv pga osäkerhet om placering) - bilden "Diplomatstaden_1915_karta.jpg" överlappar tabellen "Villafastigheter" (i FireFox 3.0). I övrigt mycket bra men detta drar ju ner intrycket tyvärr... Ztaffanb 7 oktober 2008 kl. 10.15 (CEST)

Tyvärr kan man inte göra så mycket. Kartan är placerad i texten under "Stadsplan", långt upp över "Villakvarter", "Arkitekter" och "Byggherrar". Jag vet att firefox har ibland problem med redovoisning av bilder på vänstra sidan, de kan hamna lite "hur som helst". På windows explorer ser det dock bra ut. Hälsningar--Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 10.28 (CEST)

Man kan ju flytta bilden? /Redux 7 oktober 2008 kl. 11.36 (CEST)

Visst, men vart? Kartan skall väl finnas inom avsnittet om "Stadsplanen"? --Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 12.18 (CEST)

Jag flyttade upp bilden lite, under rubriken Geografiskt läge, då läget markeras ut på bilden. Hur verkar det? /Redux 7 oktober 2008 kl. 13.18 (CEST)

Det är ok för mig!--Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 16.00 (CEST)

Google: Tycker inte att det är relevant att den hamnar först på en googlesökning eftersom alla artiklar i Wikipedia automatiskt rankas högre (för att sajten är populär). Hamnar först gör t.ex. Gurka också utan att det är en speciellt bra artikel. /Redux 7 oktober 2008 kl. 10.20 (CEST)

Iofs är Google lite mer begåvad än så, men poängen var att det är trevligt att konstatera att ingen annan webbkälla nu har tillnärmelsevis så heltäckande information om området. Huruvida det är relevant i sammanhanget får kanske andra (än jag) bedöma! ;) //Urbourbo 7 oktober 2008 kl. 10.33 (CEST)

Stabilitet: En kommentar ang "kriterium 3"; "stabilitet": Samma diskussion fördes vid nomineringen av Norrmalmsregleringen, som ju blev utmärkt. Resonemanget, som jag stödjer, var att kriteriets främsta syfte måste vara att säkerställa att centrala fakta är o-omtvistade och källbelagda, snarare än att stabiliteten i sig skulle ha ett centralt egenvärde. Därav även min röst på utmärkt snarare än bra. Allt gott, //Urbourbo 7 oktober 2008 kl. 13.06 (CEST)

Kriterium nummer 3 förklaras dessutom som att den är inte föremål för redigeringskrig och dess innehåll ändras inte anmärkningsvärt från dag till dag. Vilket faktiskt stämmer in på artikeln i nuläget. Det är endast mindre justeringar som gjorts de senaste dagarna. --Kildor 7 oktober 2008 kl. 17.38 (CEST)

Hur kan man tycka att en artikel är instabil efter bara 13 timmar på nomineringslistan? Diplomatstaden har funnits ett bra tag på “Detaljgranskning” för att mogna och växa till och för att bli just "stabil" och för att slippa samma diskussion som med Norrmalmsregleringen. Nu är det dags för nästa steg! Därför undrade jag vad som menas med “punkt 3 saknas”. F. ö. håller jag med Urbourbo. --Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 20.21 (CEST)

Ambassaderna: En väl genomarbetad artikel, illustrerad och med god layout, och med en rad relevanta underartiklar. Artikeln skulle dock kunna bli något bättre vad gäller ambassaderna i kontorskvarteren. USA:s ambassad t.ex. nämns inte alls (bortsett från i en lista av fastigheter). Det känns som en viktig institution, och man kanske kunde skriva något om de många avspärrningarna och demonstrationer som haft USA:s ambassad som mål genom åren (ffa de om Irak-kriget). --Kildor 7 oktober 2008 kl. 17.49 (CEST)

Tyngdpunkten ligger helt klart på villakvarteren, eftersom det finns något att berätta, men för att veta fler detaljer får man gå till respektive artikel. Ambassadkvarteren (Kontorskvarteren) finns med och några allmänna detaljer som första och senaste byggnad samt ockupationen av västtyska ambassaden omnämns. Att USA:s ambassad gömmer sig bakom höga metallstaket är inte särskild intressant (det gör dom i alla länder). Varje ambassad har dock en blå länk och där finns mera information och uppmaningen att komplettera innehållet. Här kan man exempelvis skriva om det du (Kildor) saknar. Man får se artikeln om Diplomatstaden som en “inkörsport” eller “portal” till alla byggnader som omnämns här. Så är det hela upplagd, kanske ett ovanligt grepp. Hälsningar! Holger.Ellgaard 7 oktober 2008 kl. 19.17 (CEST)

Ja visst vore det trevligt med mer info om tex den amerikanska ambassaden. Ambassadartiklarna är ju fortfarande stub-markerade, just som en vink om att mer info är välkommet. Tips på källa? Allt gott, //Urbourbo 7 oktober 2008 kl. 21.57 (CEST)

->Holger: Nej, det är inget ovanligt grepp. Men om man ska titta efter aspekter som kan förbättras så är det nog avsnittet om kontorskvarteren som är en aning tunnt i jämförelse med de övriga. Vad jag är ute efter är om artikeln är "uttömmande" nog för att bli "utmärkt". Vilket det kanske inte finns något enkelt svar på... Källa? Vet inte, men några nyhetsartiklar om dom stora demonstrationerna efter 2001 och i samband med Irakkriget kanske man kan hitta. --Kildor 7 oktober 2008 kl. 22.02 (CEST)

Man bör se artikeln om Diplomatstaden huvudsakligen som en arkitekturartikel (stadsplanen, arkitekter, byggherrar, byggnader), mindre en artikel om politik och samhälle och då har kontorskvarteren inte mycket att berätta (med några få undantag). Här berör du, Kildor, även en fråga som har diskuterats fram och tillbaka, nämligen om kontorskvarteren hör till Diplomatstaden eller inte. Man skall kanske bryta ut den delen ändå och ge den en egen artikel (vi behöver väl inte följa Martin Stugarts uppfattning)? --Holger.Ellgaard 8 oktober 2008 kl. 09.43 (CEST)

Om artikeln heter Diplomatstaden bör den naturligtvis beskriva alla aspekter av området och inte bara arkitektur. Det ligger ju i begreppet "uttömmande" som är ett av kriterierna för utmärkt artikel. Och om vi nu har kommit fram till att man (de flesta?) anser att "kontorskvarteren" ingår i Diplomatstaden så ska det naturligtvis beskrivas i artikeln (det skulle iof också vara bra att komplettera med ytterligare någon källa utöver Stugart på vad som kan anses ingå i Diplomatstaden). Nu tror jag nog att den här artikeln kan anses som tillräckligt uttömmande för utmärkt status, men jag ville i alla fall ta upp ett område där jag anser att artikeln kan förbättras. --Kildor 8 oktober 2008 kl. 16.18 (CEST)

Hej! Jag instämmer i Kildors syn på detta, och tror att nuvarande geografisk avgränsning överensstämmer med den allmänna uppfattningen. Ett av skälen är att området troligen fick sitt namn först efter att ambassadkvarteren börjat byggas. Dock har jag tyvärr inga ytterligare källor, och tvivlar på att de enkelt går att finna. Dessutom är väl detta en diskussion som med fördel bör föras på Diskussion:Diplomatstaden. Allt gott, //Urbourbo 8 oktober 2008 kl. 18.02 (CEST)

Hej igen! Om Diplomatstaden hade enbart varit ambassadkvarterern (kontorskvarteren) hade det hela blivit en ganska ointressant angelägenhet. Det är arkitekturen som bär artikeln och där är den uttömmande. Att "de flesta" anser att kontorskvarteren ingår i Diplomatstaden är jag inte så säker på. F.ö. har jag utvecklat mina tankar angående det på disksidan. Hälsningar! Holger.Ellgaard 8 oktober 2008 kl. 19.07 (CEST)

Formuleringen i inledningen "som utmärks av dess dussin palatsliknande villor". Är det fråga om exakt 12 st? borde man väl skriva "tolv palatsliknande villor.." eller "ett dussintal palatsliknande villor" om det kanske är någon ytterligare. "dess dussin" låter inte som svenska. Lidingo 9 oktober 2008 kl. 17.34 (CEST)

Håller med, det bör heta "tolv" villor, för det är exakt tolv villor, se även inledningen till avsnitt "Villakvarteren". Jag ändrar det nu.--Holger.Ellgaard 9 oktober 2008 kl. 18.16 (CEST)

Den stora panoramabilden i sv/v tillför egentligen ingenting. Stör helhetsintrycket och kan nog tas bort eller läggas till som en thumb någon annanstans. Lidingo 9 oktober 2008 kl. 23.25 (CEST)

Jag håller inte med. På vilket vis stör den? Hälsn, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 08.13 (CEST)

Huvudbilden högst upp och flera kartor är fullt tillräckligt för att få bra grepp om var området är placerat. Huvudbudskapet i artiklen är ju en beskrivning av området och alla villor inte en orienteringskarta var det ligger i Stockholm. Man behöver inget flygfoto (som dessutom är av mycket gammalt datum) för att få ett bra grepp om var området är placerat och hur det ser ut. Det verkar som man infört panoramabilden bara för att man råkat hitta en frisläppt bild. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 08.34 (CEST)

Nej, jag "råkade" inte hitta denna panoramabild utan letade länge för att hitta en bra historisk bild över området och ersatte därmed några andra historiska bilder. Synd att du inte hade hoppat in i skapelseprocessen av denna artikel lite tidigare, den har funnits flera veckor under "detaljgranskning".--Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 09.58 (CEST)

Artikeln har ett tvivelaktigt budskap under rubriken Tidsanda. "mitt under brinnande krig..." byggdes enorma hus av rika knösar samtidigt som folk led bostadsnöd. Det är ett politiskt budskap. Sverige var aldrig med i vare sig 1:a eller 2:a världskriget utan expeorterade allt vad man förmådde vilket gjorde att vissa kunde utnyttja situationen och skaffa sig privata förmögenheter, men det var som det var och inget man kan ska dra politiska växlar av i en encyklopedi genom att i förtäckta ordalag kritisera en viss grupp. Avsnittet borde omformuleras och bara beskriva fakta. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 00.59 (CEST)

Jag tycker i och för sig att det är ett informativt och intressant stycke. Det kan kanske uppfattas som obalanserat, men vad är det som inte är fakta? --Kildor 10 oktober 2008 kl. 08.33 (CEST)

Vad har trångboddheten i Sverige och Finland, regeringens nödbostäder, Mydals idéer etc med Diplomatstaden att göra?? Absolut ingenting, enligt min mening. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 08.40 (CEST)

För att illustrera de stora klasskillnader som uppenbarligen fanns på den tiden? Jag ska i och för sig inte försvara stycket fullt ut, eftersom jag reagerade på samma sätt som du när jag läste texten första gången. Stycket verkar i min mening trots allt bygga på fakta, så det är väl mer en fråga om vad som är relevant eller inte. --Kildor 10 oktober 2008 kl. 08.57 (CEST)

Du håller tydligen med om att avsnittet i första hand är till för att beskriva klass-skillnader vilket ju är ett politiskt uttalande. Det måste skrivas om på något sätt där man bara konstaterar att trots enormt dåliga tider byggde man på som om det regnade vilket kan tyckas märkligt speciellt för den vanlige löntagaren som aldrig ägt några förmögenheter. Hur det ska skrivas är väl en fråga. Rikigt förmöget folk har i alla tider varit oberoende av den aktuella ekonomin utan glider fram på sina räksmörgåsar. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 09.13 (CEST)

Eftersom det är jag som är "pappan" till detta stycke vill jag säger följande. Beskrivningen av dessa fantastiska villor i alla sina fantastiska detaljer (som också skrivits huvudsakligen av mig) behövde en liten balansering. Det är alltid intressant att ställa saker och ting i ett större sammanhang, det vidgar horisonten. Och i "Tidsandan" ställs överdriven bostadslyx mot extrem bostadsnöd som härskade praktiskt taget vägg-i-vägg. Det är inget politiskt ställningstagande utan hårda fakta. Fakta som (bl.a. genom många debattskrifter) ledde till en politisk nyorientering i Sverige i början av 1930-talet. Allt hänger ihop: Lyxvillor i Diplomatstaden, Djursholm och Saltsjöbaden, extrema klasskillnader, bostadsnöd, nödbostäder, funktionalismen, Socialdemokraternas intåg i regeringen , Myrdals idéer, HSB och kommunalt bostadsbygge osv, osv, men den slutsatsen kan var och en dra själv. --Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 09.45 (CEST)

Eventuell politisk nyordning i Sverige efter depressionen har återigen inget med diplomatstaden att göra, möjligtvis att fastighetspriserna sjönk till en osedvanligt låg nivå så att dom som hade kapital passade på att sko sig, liksom i dagens finanskris (oktober 2008-global finanskris) där man bli miljonär om 5-6 år genom att köpa massor av aktier och även fastigheter till reapris vilket just nu sker av dom som har kapital i "madrassen". Lidingo 10 oktober 2008 kl. 11.21 (CEST)

Nej, inte enbart, givetvis, men Diplomatstaden är en pusselbit i det hela och ett bra exempel för tidsandan vid denna tid med enorma klasskillnader och ett eftersatt bostadsbyggande (kommunalt och statligt stött bostadsbygge fanns inte) som vi idag knappt kan förställer oss. Visst ledde det till missnöje och slutligen till regimskifte. Allt hänger ihop...Det bör belysas specielt för våra unga läsare som inte skulle kunna drömma om att bo så miserabelt som många på 1910-1930 talen. Jag vill här inte föra en lång diskussion om Sveriges bostadspolitik sedan sekelskifter 1900, men jag vill i alla fall försvara det dock rätt korta avsnittet om tidsandan som gärna kan omformuleras något, men de viktiga bitarna bör inte skippas annars kan man lika gärna plocka bort alltsammans. Artikeln handlar ju om bostäder. Vad tycker andra?--Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 11.54 (CEST)

Jag gillar (som jag tidigare uttryckt) idén om ett stycke om tidsandan kopplat till Diplomatstaden, för att sätta utbyggnaden i sitt historiska perspektiv. Stycket går säkert att förbättra, för den som vill/hinner. Allt gott, //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 14.28 (CEST)

Jag har nog förstått poängen med avsnittet men har lite svårt att förstå den detaljrika beskrivningen av tidsepoken. Det finns andra artiklar på Wiki som beskriver resp. tidsepok. Jag har ett förslag nedan på hur det skulle kunna formuleras i mer svepande termer:

En tid av turbulens
Uppförandet av villorna i Diplomatstaden genomfördes under tiden från 1:a världskriget, mellankrigstiden, ”det glada 1920-talet” och den stora depressionen under 1930-talet som 1932 i och med [[Kreugerkraschen]] kom att präglas av ett rekordartat antal konkurser inom det Svenska näringslivet. Den allmänna samhällsekomomin tycks inte ha spelat någon avgörande roll för de som valde att uppföra sina stora villor inom Diplomatstaden. Det var i första hand det attraktiva läget med närheten till Stockholms centrala delar som var avgörande. Tryggerska villan, Bünsowska villan och Tillbergska villan uppfördes alla under eller strax efter första världskriget, en tid som i Sverige präglades av stor materialbrist, arbetslöshet, bostadsbrist och ransonering.<ref>[[Sverige under första världskriget#Kristid och ransoneringar]]</ref> 1917, när första världskriget fortfarande pågick i Europa beställde härardshövdingen Knut Tillberg en villa med nära 25 rum (biutrymmen ej medräknade). 1924 på ”det glada 1920-talet” ansöktes om bygglov för Villa Gumælius. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 10.05 (CEST)

Detta avsnitt ("Tidsandan") skall inte alls konkurrera med andra Wikiartiklar som beskriver resp. tidsepok. Det finns tydliga länkar till dessa. Ditt förslag innehåller följande brister:

• Vad har konkurser i det Svenska näringslivet 1932 och senare med villabyggen 10-15 år tidigare att göra?
• Bostadsnöd och nödbostäder har helt fallit bort, det var lite av poängen (der var inte bara brist på bostäder, det har vi idag också)
• Om det var det attraktiva läget som var avgörande till köp vet vi inget om, men att tomterna bytte ägare flera gånger, och att Bünsow ägde två tomter det vet vi.
• ”Det glada 1920-talet” var inte så “glad” på bostadsområdet, när det samtidigt byggdes 2400 nödbostäder i Stockholm.
  --Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 11.04 (CEST)

Lidingo-text nedan:

• Jag missade nog tiden lite där Kreugerkraschen kom ett tag senare men du nämnde depressionen som ju tog ordentlig fart först kring 1930 och kulminerade med det historiskt största raset i Sverige, 1932.
• Att de stora tomterna var attraktiva för förmöget folk som ville sticka ut genom att bygga palats åt sig själva råder det knappast någon tvekan om. Samma principer gäller idag, speciellt i Djursholm vid Sveaviken som kunde var en idé för en ny artikel om man vill beskriva de mest exklusiva privathusen idag.
• Det glada 20-talet var glatt för dom som satt inne på kapital liksom det var på det glada 80-talet och senare flera gånger fram till idag.
• Hur som helst skulle jag nog välja att helt stryka detta avsnitt eller försöka få in något om samhällssituationen i allmänhet inledningen av artikeln på några få rader om man nu anser det relevant i sammanhanget. Lidingo 10 oktober 2008 kl. 12.49 (CEST)

Rubriken Villafastigheter innehåller bara en tabell just nu. Lite mer beskrivande text kanske? (tycker tabellen är bra och befogad, men en rubrik med bara en tabell ser inte så snyggt ut.) /Redux 10 oktober 2008 kl. 13.56 (CEST)

Det står ju hur mycket som helst om villafastigheterna högre upp. Det är lite fel rubrik helt enkelt, vad sägs om "Villafastighter, översikt" eller "Villafastigheter, sammandrag" eller bara "Översikt" eller kanske ingen rubrik alls? På ambassadkvarteren kommer antagligen snart en liknande lista.--Holger.Ellgaard 10 oktober 2008 kl. 15.26 (CEST)

Blev bra med namnet "översikt", dock bör tabellen (med rubrik) nog även läggas sist i kapitlet "villafastigheter". Nu fixat. //Urbourbo 10 oktober 2008 kl. 15.43 (CEST)

Omfattning. En kommentar till Ace90:s kommentar ovan Med tanke på omfattningen, enligt diskussion: Om detta syftade till min kommenter om kriteriet uttömande och ambassadkvarteren så har ju artikeln utökats på det område sedan det togs upp. Vet inte om det var det som avsågs, men i mitt tycke täcker artikeln i nuläget de förväntade aspekterna av ämnet. --Kildor 15 oktober 2008 kl. 22.14 (CEST)

Vad menar Ace90 med Med tanke på omfattningen, enligt diskussion? Är artikeln för kort eller för lång eller för "instabil" eller innehåller den för många bilder eller är en lång (givande) diskussion en nackdel? Jag ber om ett förtydligande!--Holger.Ellgaard 16 oktober 2008 kl. 09.52 (CEST)

Även om det är bra med bilder, så anser jag att artikeln är överhopad med bilder, på ett rörigt sätt som gör artikeln svårläst. GhostRider ♠ 18 oktober 2008 kl. 14.31 (CEST)

GhostRider, Pieter Kuiper och Användare:xenus har nu ändrat “rörig” och “dålig” layout efter eget huvud, då borde väl, om logiken får råda, deras “stöder ej” dras tillbaka, men jag kan inte stödja denna artikel längre i nuvarande skick. --Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 19.45 (CEST)

Jag har inte ändrat någonting i artikeln. Att Ellgaard inte stödjer artikeln bara för att hans bild inte längre visas i 2,7 gånger standardstorlek är lite märkligt. Men det finns layoutproblem kvar. I min browser krockar det mellan galleri och thumb på Diplomatstaden#Villakvarteren. Jag fattar inte heller vad alla dessa porträt på gubbar tillför här. Artikeln är överbelamrad med bilder. /Pieter Kuiper 18 oktober 2008 kl. 20.06 (CEST)

Det är inte frågan om “min bild visas i 2,7 gånger…”, (förresten har jag inte ens lagd bilden där från början) det är hela artikelns nuvarande bildlayout och speciellt översiktsplanernas fjärt-storlek som gör att jag drar tillbaka mitt stöd. Jag tycker att en seriös wikipediaartikel inte skall behandlas på detta vis. Och vem säger att just Pieter Kuipers högst privata skärminställningar skall vara måttstock för hela svenska Wiki?? Tipps: Norrmalmsregleringen, där kan du också röra om lite. För mig är denna diskussion nu avslutat. --Holger.Ellgaard 18 oktober 2008 kl. 21.07 (CEST)

Se där. Nu fick folks överdrivna gnäll och buffliga diskussionsstil som resultat att en alldeles utmärkt användare lämnar Wikipedia. Hoppas alla är nöjda med sin insats? Det är ju mycket viktigare att vinna en diskussion än att uppslagsverket förs vidare. -- JIESDEO 19 oktober 2008 kl. 10.28 (CEST)

Det här är tyvärr ett typexempel på det hårda klimatet på den här sidan som då och då blossar upp. Men jag hoppas att Holger minns att det var en minoritet som efter två veckors betänketid samtidigt kom på att layouten var alldeles oacceptabel. Så oacceptabel till och med att det inte fanns tid att ta upp det för diskussion här innan man röstade emot och någon till och med tog saken i egna händer och röjde ordentligt i artikeln efter eget tycke (och trots att man ändrade layouten helt så går det fortfarande inte att ändra sin röst, verkar det som. Lagd röst ligger?) Tanken är alltså att vi ska samarbeta i det här projektet kallat Wikipedia, inte tävla i att ha rätt. Ni hanterar människor, inte robotar, agera därefter. Njaelkies Lea (d) 19 oktober 2008 kl. 10.57 (CEST)

Om syftet med den här sidan är inbördes beundran, kan jag lova att aldrig yttra mig på den här sidan igen. Jag ber om ursäkt att jag missförstått. Jag bara följde länken Gör din åsikt hörd! i blaffen överst på Diplomatstaden. Det är kanske bättre att ta bort den, så att ni inte får ovälkomna kommentarer här. Hejdå. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 11.12 (CEST)

Men skärp dig Pieter, det var inte min poäng och du är smart nog att inse det. Njaelkies Lea (d) 19 oktober 2008 kl. 11.13 (CEST)

Jo, dit syfte är förstås att få Ellgaard tillbaka. Han kommer nog, så brukar det gå. /Pieter Kuiper 19 oktober 2008 kl. 11.20 (CEST)

Jag har nu återställt sidan till en utformning som gällde fram till igår förmiddag, vilket den stora majoriteten här uppenbarligen var nöjd med. Jag har också ändrat användningen av "upright" på introbilden, som tydligen skapade stora problem för Peter Kuiper m.fl., till "vanlig pixelbredd" och dessutom minskat ner storleken en smula. Jag tror och hoppas att dom flesta kan bli nöjda med detta. Finns det ytterligare synpunkter på bildbredd och antal bilder så föreslår jag att man startar en diskussion om detta på artikelns diskussionssida. Jag beklagar också Holger Ellgaards beslut att lämna svenska Wikipedia, och vill samtidigt dela ut en rejäl känga till de två användare, som totalt hänsynslöst och i strid med rådande konsensus, gick in och gjorde omfattande förändringar i artikeln utan föregående diskussion. Att dessa två dessutom är administratörer gör ju inte saken bättre. --Kildor 19 oktober 2008 kl. 11.23 (CEST)

Fan vad rädd jag blir. Mitt enda syfte med de redigeringarna var att göra artikeln till det bättre. Ingen har ensamrätt på någon artikel, inte ens den som har bidragit mest till den.

xenus 19 oktober 2008 kl. 18.26 (CEST)

Inte heller du har ensamrätt på en artikel, därför hade det varit smakfullt om du diskuterat ändringarna här först. Eftersom flera användare gjort omfattande kommenterer här och artikeln enligt många började vara "klar" så kändes dina ändringar helt onödiga. Speciellt då du nu fått en användare som (i mitt tycke) skrivit en utmärkt artikel att lämna Wikipedia. Hoppas du är nöjd med din insats för att göra Wikipedia bättre. /Redux 20 oktober 2008 kl. 09.34 (CEST)

Jag tycker inte ditt påhopp på Xenus är berättigat alls. Det verkar som att artikeln är långt ifrån stabil. Det finns inget förbud emot att redigera utvalda artiklar eller nominerade artiklar. GhostRider ♠ 22 oktober 2008 kl. 16.02 (CEST)

Eftersom ändringarna lett till kontroverser och bråk så står jag för att det hade varit bättre att diskutera först och ändra sedan. Sedan ångrar jag mitt tonläge, men tonläget överlag var alltför uppskruvat och xenus inledning med "Fan vad rädd jag blir" gjorde att jag fortsatte på samma nivå. Bara en förklaring varför. Men det kan vi lämna därhän nu. /Redux 23 oktober 2008 kl. 11.41 (CEST)

Betr. min röst + lite till: Hej, jag vill gärna ge en förklaring till varför jag tog bort överstrykningen av min röst. Jag kan stödja artikeln för “utmärkt” om den i huvudsakliga drag överensstämmer med denna version beträffande textinnehåll, illustrationer och ungefärlig bildstorlek, dvs. Kildors version av den 22 oktober kl. 16:32 stöder jag som “utmärkt”. Anledning för mitt lilla inhopp är att min röst möjligtvis blir en utslagsröst vid sammanräkningen. Jag anser att det vore fel mot alla som lade sin röst på “utmärkt” innan artikeln började ändras. Jag anser dessutom att det skulle vara orättvis mot Kildor som på beundransvärd och mycket skickligt sätt höll skutan på kurs över ett stormigt hav medan jag blev sjösjuk och lämnade bryggan. Jag vill även betona att min ändring av introbilden “upright 2.7” (som enligt somliga utlöste stormen) inte var till för att göra bilden ännu större utan meningen var att bilden inte skulle ställa till med trassel för andra skärmutlösningar. Om nu “upright 2.7”, utan att det var min avsikt, slutligen kan leda till en liten förbättring av nomineringsprosessen och omgängestonen i sv:Wiki så skulle det ju i sig vara mycket positiv.

Jag vill även ge några kommentarer till de senaste redigeringar och diskussioner av Lidingo angående ordval och fasadmaterial.

1. Nobelparken och Legationssekreteraren är två helt skilda fastigheter, Legationssekreteraren är således inte en del av Nobelparken. Kildors återställare var helt korrekt.
2. Ordvalet “påklistrat” och "inkräkter" har flera gångar väckt irritation. Numera finns tomtkartan som källa inlagd i artikeln och var och en kan själv se, vilken märklig tomtform och tomtplacering det är frågan om. Jag tycker fortfarande att orden “påklistrat” och "inkräktar" träffar saken mitt i prick även om det möjligtvis är ett “journalistisk” sätt att uttrycker sig.
3. Vi kan idag bara konstatera att nio av tolv villor är uppförda i rött tegel och tre villor närmast Engelska kyrkan är putsade. Detta är säkert ingen tillfällighet, speciellt när stadsplanen var mycket detaljerad och när en mästare som Hallman höll i pennan. Vi kan utgå ifrån att man även för 100 år sedan tog hänsyn till omkringliggande bebyggelse. Att föreskriva fasadmaterial eller fasadernas färgsättning i en stadsplan är inte alls ovanlig (se Södra Ängby, den vita staden). Möjligtvis ville man inte ha en så kraftig brytning mellan kyrkans rosa sandstensfasad och det ganska hårda röda teglet. Möjligtvis ville man ge byggnaderna till höger och vänster om Kruthusplan en mjukare framtoning. Byggnader i rött, oputsat tegel ansågs av många fortfarande som mycket fula och “ofärdiga” (se rohbau). Märk väl att det inte finns en enda trävilla i området, trävillor var annars fortfarande högsta mode, helst lite nationalromantiskt (se Villa Ekarne, Villa Mullberget, Villa Yngve Larsson och Villa Tallom). Lidingo skulle kunna göra en heroisk insats och ta reda på bakgrunden till stadsplanen på Stadsarkivet i Stockholm. Även frågan “varför just Diplomat-anknytning ?” skulle kunna finna sin lösning. Hälsningar! Holger.Ellgaard 23 oktober 2008 kl. 10.40 (CEST)

Det enda rimliga nu vore väl att utse artikeln till bra, då denna status inte kräver stabilitet eller fullständighet. Efter en tids lugnt övervägande kunde den ju sedan uppgraderas till utmärkt. --Ace90 23 oktober 2008 kl. 10.48 (CEST)

Håller inte med. Det enda rimliga, neligt min mening, vore att förpassa artikeln till väntrummet ett tag till. MVH GhostRider ♠ 23 oktober 2008 kl. 11.13 (CEST)

I den mån "stabiliteten" riskerats efter nomineringen, så kan vi ju nu konstatera att artikeln efter otaliga diskussioner i allt väsentligt nu är återställd till samma skick som vid nomineringstillfället. Vad gäller frågan om fullständighet, så kan jag inte minnas att jag sett någon annan ifrågasätta detta tidigare. Är det något särskilt du ser saknas i artikeln Ace90? //Urbourbo 23 oktober 2008 kl. 11.24 (CEST)

Varför bara bra? De flesta har ju röstat för utmärkt därför borde den ju bli utmärkt. Som jag skrev tidigare på bybrunnen så har ju kravet på stabilitet de facto försvunnit (var länge sen jag röstade nej till en artikel pga det): "Men av det som framkommit så kanske man borde ändra så att på nomineringssidan SKA inga ändringar göras, dvs att man håller hårt på kravet att artikeln ska vara stabil (ett krav som funnits, men tappat i betydelse). Görs ändringar bryts nomineringen och artikeln går tillbaka till AIVPN. Där handlar det inte om någon "omröstning" utan endast om att förbättra artikeln." /Redux 23 oktober 2008 kl. 11.46 (CEST)

Jag menade naturligtvis inte att vi ska gå emot konsensus. Jag uppmuntrade snarare de som vill rösta på "en viss version" eller röstar för umärkt "såtillvida att..." att istället rösta på bra. Sedan när dessa frågor är utredda kan artikeln uppgraderas. --Ace90 23 oktober 2008 kl. 11.51 (CEST)

Stabilitet är ett relativt begrepp. Två personer kom i lördags plötsligt på att layouten var rörig, och gick på egen hand in och gjorde om den totalt. Men detta är nu återställt, och det verkar nu finnas ett brett stöd för nuvarande utformning av artikeln. I övrigt slipas det på formuleringar, men dessa får nog betraktas som justeringar (i mitt tycke, i vart fall). Vad gäller "fullständighet" så frågade jag vad du menade med det redan för en vecka sedan. Jag är nyfiken på vad det är som saknas eller som borde utökas. --Kildor 23 oktober 2008 kl. 14.56 (CEST)

Jag sade inte att artikeln är ofullständig. Jag sade att för bra finns det inte krav på stabilitet eller fullständighet. Dock så diskuteras det ju fortfarande i nomineringsdiskussionen vilken omfattning artikeln ska ha och det tycks inte finnas några klara förebilder. Med tanke på att redigeringar i denna artikel har väckt större rabalder än någon nominering jag kan dra mig till minnes tidigare, är den nog inte stabil. Men som sagt, det är heller inget krav för nivån bra. En nominering är inte på liv och död, blir artikeln bra kan den senare uppgraderas till utmärkt när den blir stabil.

Det går ju inte heller att rösta för en viss tidigare version av en artikel. I så fall ska man rösta på bra eller stödjer ej. --Ace90 24 oktober 2008 kl. 06.07 (CEST)

Exklusiv

Jag ser nu att min redigeringskommentar om ordet exklusiv blev avhuggen. Enligt SAOL: (förnämt) avskild; som utgör el. vänder sig till en utvald krets. Det tycker jag passar rätt bra in på området. --Kildor 10 november 2008 kl. 13.55 (CET)

Instämmer till fullo. Skulle lika gärna kunna appliceras på Lorensbergs Villastad och Örgryte dito i Göteborg. --Ymer 10 november 2008 kl. 14.02 (CET)

Denna bild torde effektivt övertyga ev tvivlare. Allt gott, //Urbourbo 10 november 2008 kl. 14.27 (CET)

Avgränsning

Hej, försöker ur ett Göteborgsperspektiv förstå hur avgränsningen av Diplomatstaden är gjord (enl. den "klassiska" beskrivningen = artikelns). Kvarteret Legationssekreteraren ser ut att ligga i Nobelparken, d.v.s utanför Nobelgatans inramning. Artikeln säger "Diplomatstaden avsåg ursprungligen enbart villaområdet i anslutning till Nobelgatan, avgränsat av Nobelparken i väster,..." dessutom borde Nobelparken avgränsa även i söder "Nobelparken avgränsas i väster av Strandvägen, i norr av Dag Hammarskjölds väg, i söder av Djurgårdsbrunnsviken och i öster fortsätter parken som en smal tarm förbi Dipomatstaden fram till Dag Hammarsjölds väg." Hur hänger det ihop? mvh --Ymer 11 november 2008 kl. 11.14 (CET)

Legationssekreteraren är en villatomt vid Nobelgatan, alltså ligger den i Diplomatstaden enligt definitionen :) Men den "inkräktar" i Nobelparken som det står skrivet lite längre ner i artikeln. Att Nobelparken skulle anses följa strandremsan mellan Nobelgatan och Djurgårdsbrunnsviken kan jag inte riktigt hålla med om. Men det får vi nog ta upp på den diskussionssidan. --Kildor 11 november 2008 kl. 22.34 (CET)

Ok, men då är den av mig citerade texten ovan, i sin innebörd inte korrekt. Diplomatstaden kan inte anses vara avgränsad i väster av Nobelgatan, om samtidigt Kvarteret Legationssekreteraren ska ingå, som ligger väster om Nobelgatan. Sträcker sig verkligen Diplomatstaden söder/sydost om Nobelgatan? "Denna artikel beskriver de klassiska villakvarteren och de nyare ambassadkvarteren." - vilken definition avses alltså under rubriken "Geografiskt läge och definition"? Här [10] ser Nobelparken faktiskt ut att löpa längs Djurgårdsbrunnsviken, eller? --Ymer 12 november 2008 kl. 00.04 (CET)

Men det står ju inte att den avgränsas av Nobelgatan. Det står att den avgränsas i väster av Nobelparken. Kartan du länkar till ger inget ytterligare klarhet i frågan. Det faktum att det växer träd längs vattnet söder om Nobelgatan är väl inget stöd för att det skulle utgöra en del av Nobelparken. Eller hur menar du? --Kildor 12 november 2008 kl. 00.23 (CET)

Om Nobelparken utgör avgränsningen (gränsen), så kan Diplomatstaden endast sträcka sig fram till parken, inte till parkens västra gräns. Alltså måste Nobelgatan utgöra gränsen. Det råder även osäkerhet kring den södra avgränsningen, se Diskussion:Nobelparken. Ingen stor sak, men jag menar att artikeln har nått sådan höjd att fortsatt slipning är motiverad. Starkt jobbat med artikeln! mvh --Ymer 12 november 2008 kl. 01.28 (CET)

Om det här med avgränsningen fortfarande är ett stort problem varför då inte helt enkelt använda basområde 123 017 0, som Stockholms Utrednings- och statistikkontor benämner just "Diplomatstaden". Det finns alltså en avgränsning med ett mått av kommunal officialitet. --Andhanq 12 november 2008 kl. 08.28 (CET)

Nej, det är inte ett stort problem. Ett basområde har strikta gränser, men det har inte informella områden som Nobelparken och Diplomatstaden. Därför känns den här diskussionen något överdriven. "Alltså måste Nobelgatan utgöra gränsen". Varför måste den göra det? Den slutsatsen begriper jag faktiskt inte. Jag tror vi pratar förbi varandra, och jag tror jag behöver se ett förslag på en annan formulering för att förstå vad det är som är otydligt med den nuvarande beskrivningen av den västra gränsen. --Kildor 12 november 2008 kl. 10.20 (CET)

Hej, här kommer ett litet inhopp från min Wikipedia-semester som kan kanske bringa lite klarhet i denna så länge diskuterade frågan om “avgränsningen”.

1. Enligt gällande stadsplan sträcker sig Nobelparken som en smal remsa mellan Djurgårdsbrunnsviken och längs hela Nobelgatans södra del, men inte mycket längre, se bild Bild:Diplomatstaden stadsplan 1934.jpg. Grönmrådet fram till Sjöhistoriska museet tillhör inte Nobelparken utan är en del av Gärdet.
2. Förslag till formulering: Diplomatstaden avsåg ursprungligen enbart villaområdet i anslutning till Nobelgatan, i grova drag avgränsat av Nobelparken i väster, Dag Hammarskjölds väg i norr och Djurgårdsbrunnsviken i söder.
   Hälsningar! Holger.Ellgaard 12 november 2008 kl. 11.31 (CET)

Om det är det s.k "ursprungliga" villaområdet (liktydigt med artikelns Diplomatstaden?) som avses, blir artikeltexten under rubrik "Geografiskt läge och definition" lätt förvillande:

"Diplomatstaden avsåg ursprungligen enbart villaområdet i anslutning till Nobelgatan, avgränsat av Nobelparken i väster, Dag Hammarskjölds väg i norr och Djurgårdsbrunnsviken i söder. Genom tillkomsten av ambassadbyggnaderna norr om Dag Hammarskjölds väg och mellan Gärdesgatan och Skarpögatan under 1950- och 1960-talen räknas dessa ibland också in i Diplomatstaden.[5] Det finns även en officiell indelning av stadsområden i så kallade basområden. Enligt denna omfattar Diplomatstaden utöver villa- och ambassadkvarteren även Nobelparken, Berwaldhallen och byggnaderna för Sveriges Radio och Sveriges Television vid Oxenstiernsgatan. Denna artikel beskriver de klassiska villakvarteren och de nyare ambassadkvarteren."

Först beskrivs den ursprungliga Diplomatstaden "avgränsat av Nobelparken i väster, Dag Hammarskjölds väg i norr och Djurgårdsbrunnsviken i söder", därefter "Genom tillkomsten av ambassadbyggnaderna norr om Dag Hammarskjölds väg och mellan Gärdesgatan och Skarpögatan under 1950- och 1960-talen räknas dessa ibland också in i Diplomatstaden". I skarven mellan dessa meningarna samt slutmeningen uppstår otydligheten; vilket geografiska område ska artikeln avhandla, med benämningen Diplomatstaden? eftersom de tre meningar har olika innebörd. Varmed jag lämnar denna disk. mvh --Ymer 12 november 2008 kl. 12.29 (CET)

Nej, du missuppfattar vad artikeln handlar om. Den handlar inte enbart om det s.k. "ursprungliga" villaområdet, som du skriver, utan om ett större område. Eftersom det finns olika definitioner vad ”Diplomatstaden” avser (och tre av dessa olika definitioner beskrivs i artikeln) finns tillägget ”Denna artikel beskriver de klassiska villakvarteren och de nyare ambassadkvarteren." Och här menas med ”klassiska” det ”ursprungliga” villaområdet och ambassadkvarteren som tillkom efter 1950-talet samt att artikeln inte beskriver Berwaldhallen eller SVT eller SR eller Engelska kyrkan. Klart som korvspad! --Holger.Ellgaard 12 november 2008 kl. 15.03 (CET)

Kort replik, t.a. Korvspadet må ha olika klarhet i rikets två största städer, men någon missuppfattning råder knappast. Kan inte se och uppfatta det som att jag skrev eller menade vad du anger. Är gällande status på artikeln dessutom att Diplomatstaden sträcker sig över Nobelgatan i söder och ner till Djurgårdsbrunnsviken? mvh --Ymer 12 november 2008 kl. 17.11 (CET)

Har nu infogat "avgränsas i stora drag", så behöver vi inte dividera om hur många centimeter av Nobelparken eller Nobelgatan som ingår eller inte ingår i Diplomatstaden. Nöjd nu? --Holger.Ellgaard 12 november 2008 kl. 19.05 (CET)

Infogning av diplomatinflyttningar

Under det lite oortodoxa artikelnamnet Diplomatstaden/Diplomatinflyttning finns nu info om när ambassadverksamhet skett i olika villor i Diplomatstaden. Artikeln har föreslagits för infogning, och skulle nog passa bra i tabellen under rubriken Översikt i avsnittet Ambassadkvarteren, men innan jag gör det vill jag höra mig för om det finns något särskilt hinder för detta (med tanke på att det inte gjorts redan från början, och artikelns speciella namn)? --ɐbuı1ɟ 2 december 2008 kl. 14.21 (CET)

Artikeln är ju, som jag förstår det, en sammanställning till stöd för en av fotnoterna. Möjligtvis skulle man kunna införa en till kolumn till översiktstabellen, typ "årtal för diplomatisk verksamhet". Vet dock inte om det känns relevant eller om det kan göras på ett snyggt sätt (tabellen är stor redan som den är). Alternativt låter man artikeln vara kvar som det är (oortodoxt, javisst, men är det ett problem?), eller ta bort den helt. Informationen finns ju trots allt i underartiklarna. --Kildor 2 december 2008 kl. 15.03 (CET)

Håller med Kildor, jag ser inte heller någon “naturlig plats” i artikeln om Diplomatstaden för denna rett blaffiga tabellen, som innehåller dessutom en del frågetecken. All info som finns i denna tabell är redan invävd i texten för huvudartikeln eller för underartiklarna för respektive villa. Den ger alltså intet nytt utan är bara en översikt. Möjligtvis skulle man kunna hänvisa i huvudartikeln till Diplomatstaden/Diplomatinflyttning för att kunna hitta den, viket jag nu gjorde under rubriken "se även". --Holger.Ellgaard 5 december 2008 kl. 16.28 (CET)

Inte som att jag har någon personlig agenda mot artikeln, men för att svara Kildor, jo, jag tror de flesta skulle tycka att artikeln är problematisk. Dels ligger den på ett ställe (som underartikel till Diplomatstaden) som vi inte (till skillnad från andra äldre wikier) generellt lägger artiklar i artikelnamnrymden, dels är den ingen riktig artikel som täcker ett eget artikelämne. Det är förmodligen därför någon hade lagt en infoga-mall på den också.

Visserligen är det väl ingen artikel man normalt kommer till länkvägen från andra platser när man letar information på Wikipedia, så på så vis kunde man kanske tycka att det inte är så stor fara att den ligger där som stöd åt fotnoter. Ändå kan artikeln till exempel slumpas fram eller hittas via sökning på till exempel Google, och rent formellt verkar det alltså fel att ha en sådan artikel. Jag kan förstås inte gå i god för att det skulle kunna uppkomma konsensus om att frångå de allmänna principerna av praktiska skäl för ett fall som det här, men jag tror faktiskt inte att det skulle göra det.

Jag tror inte informationen skulle störa om man infogade den i översiktstabellen i denna artikel, alternativt kunde man göra artikelämnet mer omfattande och flytta artikeln till ett vanligt artikelnamn. Artikeln är ju inte i sig att betrakta som källa, så om man inte vill infoga är det nog bättre att skriva t ex "se villornas respektive artiklar" på fotnoten som nu använder sig av artikeln. Jag tror man ändå borde kunna få in det viktigaste med en kolumn "Diplomatisk verksamhet", eller möjligtvis en ytterligare för årtal, och jag tror inte det hade gjort tabellen för stor, det är åtminstone ganska intressant information att ha i en översikt. --ɐbuı1ɟ 5 december 2008 kl. 17.05 (CET)

Jag tycker definitivt att tabellen blir för stor med en sådan kolumn. Dessutom, som Holger påpekade, så finns det en del frågetecken kring uppgifterna. Tabellen som sådan behövs inte för att styrka påståendet i huvudartikeln - fakta finns ju i underartiklarna. Så om det inte verkar vara en framkomlig väg att behålla artikeln som den här nu så föreslår jag att den raderas istället för att infogas i huvudartikeln. --Kildor 6 december 2008 kl. 17.26 (CET)

Hej alla, Jag (som skrev subartikeln) har inte lagt mig i debatten om huruvida den bör föras in i huvudartikeln eller ej, även om jag (som väl framgått) lutar åt att nuvarande är bästa lösning. Dock motsätter jag mig bestämt radering. Även om jag håller med om att tabellen inte tillför nya fakta, så gör den arbetet enormt mycket enklare för den som intresserar sig för att förstå hur vi kunnat dra slutsatserna om diplomatinflyttningen. Dessutom gör tabellen det dramatiskt enkelt att addera fler fakta i frågan och se hur de påverkar dragna och kommande slutsatser. Jag har svårt att se att nuvarande lösning skulle ge några reella nackdelar, eller att det är värt vår tid att debbattera denna lilla fråga. Men om någon känner att det är ett stort problem, så kunde måhända en flytt till Diskussion:Diplomatstaden/Diplomatinflyttning vara en lösning? Allt gott, //Urbourbo 7 december 2008 kl. 00.24 (CET)

Ja, artikelns placering är alltså det största problemet, ska jag väl poängtera. Jag är i allmänhet ingen förespråkare av alltför rigida regler utan tycker att det är bättre att man kan arbeta någorlunda fritt här, men just det här med under vilket namn man lägger upp artiklar uppfattar jag som just en ganska rigid regel, och jag tror att de flesta andra trots allt hade hållt med om att det är fel att en artikel ligger som en undersida till en annan artikel, så om inte jag gnäller om det nu, lär snart nästa komma och börja tjata. :) (På andra wikier, som till exempel susning, hade man en struktur där till exempel boken Sagan om ringen kunde ligga under artikelnamnet "Böcker/Sagan_om_ringen" och filmen under "Filmer/Sagan_om_ringen", om jag förstått det rätt. I början rådde Kaos, och då tror jag faktiskt att det hände att man lade upp artiklar på liknande sätt här på svenska Wikipedia, något man beslutade sig för att inte använda, utan att jag vet mer om det. Därför en stark princip mot underartiklar till andra artiklar, så ska de inte ligga).

En reflektion först. Problemet är alltså som jag ser det främst att den ligger som en underartikel. Om man kan betrakta det som en egen artikel (med en lite utförligare inledning), skulle man kanske kunna flytta den till exempelvis "Diplomatisk verksamhet i Diplomatstaden" eller "Diplomatinflyttningar i Diplomatstaden". "Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter" är ett liknande fall där (just jag, faktiskt) tyckte att artikeln egentligen hörde till ämnet "Lista över Sveriges regenter", men där infogning skulle bli opraktisk. Den artikeln har på så vis kunnat få vara en egen artikel.

Om artikeln enbart är till stöd för fotnoter och dylikt, hör den ju egentligen inte hemma i artikelnamnrymden - det är ingen artikel, och "källor" ligger ju normalt på andra webbplatser. Det är samtidigt en ny situation att man har användning för en sådan här artikel, och eftersom den då kan vara praktisk, varför ska man inte kunna ha en sådan sammanställning någonstans? För att slippa riskera att stöta på mer patrull, tycker jag att Urbourbos förslag om att lägga den som en undersida till diskussionssidan både är finurligt och låter alldeles utmärkt. Som jag förstår det borde det vara okontroversiellt att ha den där. Det var mina synpunkter för idag. Tack förresten till alla medverkande för en konstruktiv diskussion! --ɐbuı1ɟ 7 december 2008 kl. 15.18 (CET)

Jag tycker inte att artikeln Diplomatstaden är särskilt lång utan att det får plats en tabell till. Om bra fotografier finns på alla hus skulle man kunna infoga dem i tabellen också. Om artikeln bara ska fungera som källa bör den nog flyttas till Wikisource..? //moralist 6 januari 2009 kl. 22.33 (CET)

Bilder finns och låter trevligt! Testa gärna att till att börja med lägga in dem i tabellen på nuvarande plats om du tror det kan fungera. Allt gott, //Urbourbo 6 januari 2009 kl. 22.44 (CET)