Diskussion:Kolcykeln

Vad har vi för nytta av det? Utan kolcykel, inget liv, typ. --Mats33 25 augusti 2010 kl. 14.09 (CEST)

Önskar namnbyte till "Kolets kretslopp" Motivation: Det finns artiklar om Syrets kretslopp, Kvävets kretslopp, Vattnets kretslopp. Då anser jag att artikelns namn bör vara Kolets kretslopp i enlighet med ovanstående Tommy Nilsson (disk) 3 september 2012 kl. 15.25 (CEST)

Jag anser cykel eller kretslopp skall strykas helt till "sänka" i stället. Kolet som blir till karbonater försvinner liksom för evigt, det är en väldigt liten del som hostas upp tillbaka via vulkaner. Trampar vi karbonat"cykeln" baklänges får vi typ 300 bar CO2 vid ytan för tiden vid jordens bildande, då det inte kan existerat karbonater. Det är 300/0,0004 (partialtrycket för CO2 idag)= 750 000 ggr mer. Ja, räkna på kalciumhalt i skorpan på 4% varav det mesta är kalkstenar. 40 gram Ca ger 100 gram CaCO3 =10% av skorpan. Säg 5%, vi avrundar generöst nedåt= 50 kg/ton skorpa = 100 kg/m3 skorpa = 1000 mol karbonat = 1000 mol CO2 1000 mol = 25 000 liter = 25 m3 vid NTP Var m2 skorpa innehåller alltså 25 m3 ren CO2 Låt skorpan vara 20 000 meter tjock och atmosfären 20 000 m upp Det blir i snitt 25 bar, varav det blir minst 300 bar vid ytan. De ni, alla klimathetsare.

Skillnaden i omloppstider för kol mellan den snabba och långsamma kolcykeln måste vara med i introduktionen--Mariamokasha (diskussion) 26 februari 2021 kl. 16.01 (CET)