Diskussion:Medborgerliga rättigheter

Missuppfattningar?

Jag vet inte hur den här artikeln uppkommit eller varför den ser ut som den gör, men i mina ögon är den väldigt konstig. Så vitt jag vet finsn det inga medborgerliga rättigheter (om det nu är de svenska medborgerliga fri- och rättigheterna som de beskrivs i regeringsformen vi talar om, och inte de internationella "civil rights" som ju snarare bör översättas med "politiska rättigheter") som inte samtidigt är mänskliga rättigheter. Som jag förstår det är "medborgerliga rättigheter" helt enkelt den term man i svensk grundlag valt att använda istälelt för mänskliga rättigheter. Jag kan inte finna någon rättighet i regeringsformen som inte finns i europakonventionen eller i FN-deklarationen. Ska meningen om att medborgerliga rättigheter är mer vittgående än mänskliga rättigheter bör detta alltså källbeläggas och föras ett resonmang om.

Dessutom är det en ren missuppfattning att de medborgerliga rättigheterna inte skulel omfatta utlänningar i landet. I alla fall i Sverige gäller större delen av de medborgerliga rättigheterna även för utländska personer som befinner sig i Sverige.

Jag tycker artikeln borde ändras radikalt, och sen infogas i artikeln om mänskliga rättigheter, som exempel på svensk rätt.--Godfellow 30 december 2007 kl. 13.06 (CET)

Det engelska begreppet civil rights brukar översättas just med medborgerliga rättigheter. Bgreppet omfattar mer än direkt politiska rättigheter. Bland medborgerliga rättigheter i svensk rätt, som utländska medborgare inte omfattas av, kan nämnas röst- och kandidaträtt i riksdagsval och rätten att inresa i riket/rätten att inte bli utvisad. Även möjligheten att jobba som domare eller nämndeman vid svensk domstol eller möjligheten att söka säkerhetsklassade arbeten inom totalförsvaret skulle kunna räknas till de rättigheter som bara tillkommer svenska medborgare. Rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen gäller i sin helhet för svenska medborgare, medan vissa inskränkningar finns för utlänningar.

För min del ser jag ingen anledning till att inarbeta denna artikel i den som handlar om mänskliga rättigheter, eftersom begreppen inte är synonyma. Det finns heller ingen anledning att betrakta detta endast som en artikel om svensk rätt, enligt principen om globalt perspektiv bör den förstås kompletteras med uppgifter även om andra länders lagstiftning. Dessutom vore det bra med ett avsnitt om historisk utveckling. E.G. 4 januari 2008 kl. 16.37 (CET)

Okey, då förstår jag. Men , då finns andra problem. Artikeln förklarar nämligen inte;

• Hur "civil rights"/medborgerliga rättigheter skiljer sig från det som i regeringsformen beskrivs som medborgerliga rättigheter
• Exemplifierar inte vilka rättigheter det handlar om, det blir lätt förvirrat pga begreppssammablandningen.
• Kan dessa medborgerliga rättigheter verkligen sägas vara "mer långtgående" än mänskliga rättigheter? PÅ sitt område, ja, men knappast på andra områden. Det ser ut som om mänskliga rättigheter är en delmängd av dessa medborgerliga rättigheter, det fungerar inte.--Godfellow 11 februari 2008 kl. 08.07 (CET)

Artikeln är ju fortfarande en stubb, det är klart att den behöver byggas ut, bland annat för att svara på de förvisso relevanta frågor som du tar upp här.

De medborgerliga rättigheterna är mer långtgående på det sättet, att en medborgare alltid är (eller skall vara) bättre skyddad i sitt eget land, än vad envar människa är var som helst annars. Vilka rättigheter som ingår i vilket begrepp är inte helt självklart, i vissa fall ingår en rättighet i båda grupperna, i andra fall är en rättighet en medborgerlig rättighet men inte en mänsklig rättighet och så vidare. E.G. 19 februari 2008 kl. 17.57 (CET)

---

Referenser: