Diskussion:Vetenskap

Vetenskap och kunskap

Oerhört bra och tilltalande artikel. Kära vänner. Ordet vetenskap förlorar i betydelse av att ges översättningen kunskap. Jag har kunskap i hur min fru tänker men det ingår inte i vetenskapen. Mer och mer definieras vetenskap som metod och kunskap som resultat. Det håller. Vetenskap ger kunskap. Vi lever i en tid av tro och skillnaden mellan vetenskap och tro mår vi alla bra av att förklara för oss själva. Inte minst behöver vetenskapsmän hålla på de gamla statuterna att vetenskapen går vidare och enbart resultaten blir kvar. Matematik statistik och logik är verktygen för vetenskapen. Deras ställning till vetenskapen formuleras inom vetenskapsteori som är en gren av filosofi, läran om vad kunskap är. Det är en känd historik att filosofin gränsar till logiken åt ena hållet och psykologin åt andra hållet. Tillsammans med matematik och statistik bildar detta komplex vetenskapens stamträd. Om det skall ligga en praktisk mening med artikeln och inte bara vara en betraktelse anser jag att detta skall vara med också.--Erik Selander 13 december 2009 kl. 23.53 (CET) P.S. Om vetenskap definieras som en viss metod faller problemet med vilka discipliner som är vetenskap bort av sig själv. D.S.

Diciplin

Jag ställer mig ytterst tveksam till att använda ordet vetenskap för en viss diciplin. Och när det gäller medicinsk vetenskap uppfattar jag det som den vetenskapliga delen av medicinen i motsats till den tillämpade delen d.v.s. den klinisk verksamheten. Det är väldigt olyckligt om man accepterar att vetenskap kan betyda diciplin inte minst för att man då öppnar dörren för diverse pseudovetenskap att utnyttja detta kryphål när man ställer dem mot väggen och visar att det inte är vetenskap i ordets ursprungliga innebörd./Eriatlov 12 augusti 2006 kl. 23.16 (CEST)

Du har nog rätt. Jag formulerar om.

andejons 12 augusti 2006 kl. 23.22 (CEST)

Antaganden i vetenskap

(Jag skissar här på några frågeställninar som kanske kan komplettera.) Hylas 25 augusti 2006 kl. 23.48 (CEST)

Metodologisk naturalism

Många vetenskapsmän är naturalister, med all rätt, det är en försvarbar position. Men, det som gjort vetenskapen framgångsrik, särskilt naturvetenskapen, är metodologisk naturalism. Den bygger inte på ett overifierat antagande om naturalism, utan på metoden att alltid söka naturalistisk förklaring på ett problem. Genom att aldrig accepera att Gud, demiurg eller ett mirakel som förklaring till ett fenomen tvingas man söka naturens funktion så långt den låter förklara sig naturalistiskt. Metodologisk naturalism innebär inte att man förkastar något, teori eller hypotes, utifrån en fundamentalistisk naturalistisk världsbild. Det innebär att man alltid söker en naturalistisk förklaring. Vetenskapsmannen kan ha en super-naturlatistisk världsbild, till exempel teism, och ändå framgångsrikt använda sig av metodologisk naturalism. Ett problem med naturalism som antagande är att naturalism inte kan verifieras mad naturalistiska metoder.Hylas 25 augusti 2006 kl. 23.48 (CEST)

En vetenskapsman kan naturligtvis ha en tro på någon gud och ändå arbeta med vetenskap, under förutsättning att ingenting av hans gudstro tas med i det vetenskapliga arbetet./Eriatlov 26 augusti 2006 kl. 14.26 (CEST)

Med tanke på dagens redigeringar. Jag tror att det är viktigt att vetenskap inte formuleras som någon slags metafysisk övetygelse utan snarare en naturalistisk metod. Jag vill mena att meningen - På grund av detta accepterar inte vetenskapen förklaringar som använder sig av övernaturliga fenomen - har sin plats i artikeln i och med att den fyller det kriteriet. På samma gång som inget förbinder vetenskapsmannen till en rent naturalistisk världsbild så är att tillåta övernaturliga förklaringar ett av de säkraste sättet att totalt korrumpera naturvetenskap. Vetenskapen som vi känner den tog sin början när man inte längre accepterade övernaturliga förklaringar till naturliga fenomen. På samma gång har ingen lyckats bevisa naturalism med naturalism med naturalistiska metoder. Hylas 27 december 2006 kl. 21.29 (CET)

´Likafullt forskas det på paranormala/parapsykologiska fenomen utifrån frågeställningen om dessa fenomen existerar som de presenteras (om t.ex. telepati funkar), frågan om Guds existens och ingripande i historien forskas på inom filosofin och teologin, varför det inte ger en fullständig och sann bild att påstå att vetenskapen inte accepterar övernaturliga förklaringar.//--IP 27 december 2006 kl. 21.58 (CET)

Den engelska artikeln lägger till kritisk rationalism (a la Popper) som alternativ till, inte kompatibelt med, metodologisk naturalism.[1] Popper avfärdade naturalismen - den är inte förenlig med tilltron till ett kritiskt tänkande.[2]//--IP 27 december 2006 kl. 22.12 (CET)

Ja visst kan man forska om telepati och om man skulle vetenskapligt kunna visa att det fungerar, så skulle telepati förstås inte vara övernaturligt. Och man har gjort vetenskapliga studier om Guds existens genom att undersöka om bön hade någon effekt. Hittills har sådana försök varit negativa så enligt nuvarande vetenskaplig uppfattnings så finns det inga belägg för Guds existens. Däremot får man aldrig inom vetenskapen använda förklaringsmodeller som baseras på övernaturliga fenomen. Eriatlov 27 december 2006 kl. 22.34 (CET)

Resultaten av sådana försök är blandade, var har du fått informationen om att de enbart varit negativa? http://en.wikipedia.org/wiki/Prayer#Experimental_evaluation_of_prayer // --CGreen 28 april 2007 kl. 14.30 (CEST)

Det säger ganska mycket att man forskar på telepati genom att göra vetenskapligha experiment för att se om det fungerar, istället för att på metafysiska grunder helt utesluta att det skulle kunna fungera utan att en prova.Hylas 28 december 2006 kl. 11.02 (CET)

Jo det får man, om filosofin räknas till vetenskapen, vilket den gör med svenskt språkbruk.//--IP 27 december 2006 kl. 22.36 (CET)

Som du säkert vet var det Thales som genom att utesluta allt övernaturligt ur sina förklaringar "uppfann" vetenskapen. Man skulle kunna säga att sedan dess har regel nr 1 inom vetenskapen varit att inte använda sig av övernaturliga förklaringsmodeller. Eriatlov 28 december 2006 kl. 08.25 (CET)

....Thales som bevisade att själen var odödlig. Mmm. Var lite källkritisk.//--IP 28 december 2006 kl. 10.13 (CET)

Även Newton hade en hel del skumma idéer som saknade all vetenskaplig anknytning, men han gjorde en stor vetenskaplig insats ändå. Att Thales gjorde ovetenskapliga och felaktiga saker innebär inte att hans idé om att vetenskapens grundprincip är att inte acceptera övernaturliga förklaringar är fel. Det faktum att all vetenskap följer denna regel visar på hans storhet i detta avseende. Eriatlov 28 december 2006 kl. 10.33 (CET)

Verifierbarhet

Karl Popper förespråkade falsifikationism som innebär att ingen hypotes går att verifiera, men att samtliga hypoteser som tillhör vetenskapen måste gå att (åtminstone i teorin) falsifiera. Vetenskapen är då inte en samling veriferade satser som kallas kunskap, det är en samling falsiferbara hypoteser som ännu inte falsiferats. Jag tror att man bör ta en viss hänsyn till Popper när man definerar vetenskap, trots allt så brukar det vara honom man till slut hänvisar till när det gäller diskutera skillnaden mellan pseudovetenskap och vetenskap. Få teorier har ju varit så väl-verfierade som Netons mekanik, ändå var den osann. Bäst vore ju att deniera vetenskap som verifierade antaganden, men jog tror det är sannare att definiera vetenskap som satser som trots att de är falsiferabara och hållts öppna för kritik ännu inte är falsiferade.Hylas 25 augusti 2006 kl. 23.48 (CEST)

Falsifierbarhet är ett nyttig som kriterium på vetenskaplighet. Och eftersom pseudovetenskap är sådant som påstår sig vara vetenskap men inte är det så kan falsifierbarhet ochså användas som hjälp att avgöra om det är pseudovetenskap./Eriatlov 26 augusti 2006 kl. 14.26 (CEST)

Källor

Artikeln i nuläget redogör för wikipediaanvändares åsikter om vad vetenskap är.

• T ex redogör inte artikeln för hermeneutik, feminism och marxism, teoribildning och andra centrala begrepp som är fundamentala för förståelsen av vad vetenskap generellt sett är.
• En teori är per definition inte bevisad, och har inte kunnat bevisas.
• Påpekandet om pseudovetenskap är kvasifilosofiskt, och saknar förankring i hur overifierbara teorier beskrivs.
• Genomgående redogörs för neturvetenskplig och matematisk forskning, och med den definition som finns i artikeln är inte filosofi eller logik vetenskap.
• Artikeln saknar källor, och borde inte bli längre, och därmed mera subjektiv, än vad den redan är. Bra källor är förslagsvis böcker i vetenskapsteori eller annan litteratur från filosofiska institutionen.

//IP 26 augusti 2006 kl. 11.18 (CEST)

Jag lade in en liten kort beskrivning av 1900-talets vetenskapsteoretiska diskussion med nämnande av några centrala namn och hänvisade till fördjupad diskussion i lämpliga artiklar. På så sätt kan vi kanske behålla definitionen nästan som den är som beskrivande en vanlig common sence uppfattning bland vetenskapsmän och allmänhet, samtidigt som den kunskapstörstige hänvisas till det djup som frågan verkligen innehåller. På så sätt kan artikeln också hållas kort, lättläst och översiktilig.Hylas 26 augusti 2006 kl. 12.48 (CEST)

Ja, det kan vara ett sätt, men vissa centrala delar i ingressen borde skrivas om. Vid sidan av empirisk vetenskap borde rationell vetenskap anses vara vetenskap, och frågan är om experiment är bra som en generell "vetenskapsmarkör". Exemplifieringar och förnuftet är vanligare verifieringsmetoder i de "tolkande vetenskaperna". Pseudovetenskap borde helt strykas, och i stället kan man ta upp paradigmskiften.//IP 26 augusti 2006 kl. 12.58 (CEST)

Fakta- och sanningsbegreppet borde också komma in. Vetenskap sysslar inte enbart med strikt sett bevisad fakta och sanning, utan även med gråskalor av sannolikhet.//--IP 26 augusti 2006 kl. 13.00 (CEST)

Jag tror nog att det som skrivs där om pseudovetenskap överstämmer i grunden med som finns i artikeln pseudovetenskap och inte är alltför långt från vad jag tror att professor Sven Ove Hansson undervisar på en större svensk högskola. Paradigmskiften är knappast särskilt etablerat i dagens vetenskapsteori, det hör nog mer 70- och 80-talet till. Klart man läser om paradigmskiften på grundkursen i vetenskapsteori på universiteten, men snarast som en del av historien på samma sätt som Immanuel Kant. Thomas Samuel Kuhn och pradigmen bör vara med i en djupare artikel om vetenskapsteori och är det också, men det är inte självklart att de ska vara med här.87.227.110.2 26 augusti 2006 kl. 13.45 (CEST)

En framstående astronom vid Uppsala univeristet varnar på universitetets hemsida för Hansson och dennes tidskrift, så det är nog ingen bra referens.[3] Pseudovetenskap ger 12 träffar på Lunds universitets hemsida.[4] Utreds begreppet i någon lärobok i vetenskapsteori?//IP 26 augusti 2006 kl. 14.01 (CEST)

Jag ser inte något som talar mot begreppet pseudovetenskap i de länkar du ger. Inte heller hittar jag något som skulle minska filosofiprofessorns trovärdighet. Astronomen har refuserats i en tidksrift som har anknytning till professorn, men inget säger att han personligen har deltagit i refuseringen. Så även om refuseringen skett på felaktiga grunder (vilket vi inte vet något om) så kan man inte kritisera professor Hansson för det och ännu mindre hans vetenskapliga auktoritet./Eriatlov 26 augusti 2006 kl. 18.09 (CEST)

Ganska lustigt att en astronom anses vara större aktoritet än en professor i filosofi i en filosofisk fråga. Närmare sanningen är nog att säga att Sven Ove Hansson företräder en av flera uppfattningar om vetenskapens väsen. Den är väl förankrad på åtminstone en svensk högskola, samlar akademiker i flera länder, har respektabla organisationer, till exempel CSICOP, och man bemöter kritik med goda argument och finns med i den vetenskapliga debatten osv. Jag säger inte att det som behandlas i artikeln om pseudovetenskap är helt sant, men defenitivt värt att ta på allvar och och väl kvalifiserat att ta med som ett av flera syner på vetenskap i en artikel i Wikipedia. Själv skulle nog föredra Popper och jag har haft en lång relation med Kuhn, men Wikipedia bör kunna spegla respektabla uppfattningar varav denna beskrivningen av pseudo-vetenskap är en sådan. Att sedan vissa av de som bekämpar pseudo-vetenskap ibland kan framstå som fundamentalister och ha svårt att respektera andra syner på vetenskap hindrar inte att det är en etablerade riktning i synen på vetenskap, alla större mänskliga verksamheter har sina svarta får. Det är inte självklart att teorin om pseudovetenskap skulle vara med om jag undervisade i en grundkurs i vetenskapsteori, men jag skulle inte ifrågasätta om någon annan gjorde det.Hylas 26 augusti 2006 kl. 19.27 (CEST)

Du skriver bl.a. "teorin om pesudovetenskap" och det var nog mest det jag ville få fram. Jag ser inte peseudovetenskap som ett giltig begrepp eftersom jag upplever begreppet som just fundamentalistiskt och totalitärt. Ovetenskap kan jag däremot se som ett giltigt begrepp. Detta är naturligtvis också synvinklar. Artikeln får det att framstå som att pseudovetensap är det objektivt och allmängiltigt rätta sättet att beskriva vissa fenomen, det enda rätta sättet att beskriva en viss sak. Men frågan återstår om psedovetenskap har en vedertagen definition som lärs ut vid universitet? Som sagt, det ger endast tolv träffar på hela Lunds universitets hemsida inklusive kursbeskrivningar, så det kan nog inte anses vara ett etablerat begrepp, åtminstone inte som term.//--IP 26 augusti 2006 kl. 22.09 (CEST)

Se till exempel kursen NFYD83 Vetenskapsteori, 5 p vid Linköpings universitet - Kursinnehåll Vetenskapsbegreppet- Distinktionerna tro-vetande, vetenskap-teknologi, vetenskap-pseudovetenskap. Vetenskapshistorisk orientering- Den grekiska fysiken, den vetenskapliga revolutionen. Hypotetisk-deduktiv metod. Metodologiska riktningar- Rationalism, empirism, konventionalism och falsifikationism. Centrala vetenskapsteoretiska problem rörande observation, induktion, vetenskapliga förklaringar och rationalitet. Speciella filosofiska problem inom kvantmekaniken och relativitetsteorin: Olika tolkningar av kvantmekaniken, mätproblemet, realism versus idealism, geometrisk konventionalism, absolut rörelse, rums- och tidsbegreppet.Hylas 26 augusti 2006 kl. 22.37 (CEST)

Se även Uppsala Universitet - Teoretisk filosofi, fortsättningskurs B, 20 poäng Kurskod: 5FT035 Kursdel Inledning till vetenskapsteori, 5 poäng Delkursen behandlar frågor som - Vad är vetenskaplig kunskap? Hur uppnås veten-skaplig kunskap? Vad är en naturlag? Vad är en vetenskaplig teori? Hur sker vetenskaplig utveckling? Hur skiljer sig vetenskap från pseudovetenskap och naturvetenskap från annan vetenskap? Inledning till vetenskapsteori, 5 poäng Så då täcker vi in KTH, Linköping och Uppsala, det är ändå en betydande del av Sveriges större högskolor som har avdelning för filosofi eller vetenskapsteori. I Mario Bunges bok Philosopical dictionary, 2003 ISBN 1591020379 finns pseudoscience listad som uppslagsord, sid 233. Å andra sidan betyder att jag fått gå till Bunge att begreppet inte är vanligt i all litteratur. Slutsats från en liten undersökning - 1. begreppet pseudovetenskap finns med som en del av kursbeskrivningar på en betydande del av sveriges högskolar med avdelningar för filsofi. 2. Pseudovetenskap finns med i internationell filosofisk litteratur som till exempel Bunge 3. Att endast Bunge hade med begreppet av flera uppslagsverk och handböcker jag gjorde en snabb koll i visar att brgreppet pseudovetenskap/pseudoscience inte är supercentralt i debatten. Simon blackburns Dictionary of philosophy tar till exempel upp uppslagsordet demarcation problem / demarkationsproblemet, men inte pseudoscience/pseudovetenskap 4. Det är etablerat att tala om pseudovetenskap i Sverige, men det är inte det enda sättet att tala om gränsen mellan vetenskap och icke-vetenskap, jag känner mig betydligt mer hemma med artikeln demarkationsproblemet, speciellt som artikeln borde se ut om vi jobbade med den så att den täcker debatten de senaste 50 åren.Hylas 26 augusti 2006 kl. 23.59 (CEST)

Jag hade önskat at du tog itu med de artiklar du tar upp.//IP 27 augusti 2006 kl. 09.28 (CEST)

Jag tycker inte att artikelns beskrivning av pseudovetenskap är aldeles lyckad. Man kan få intryck av att man behöver testa allt som är potentiell pseudovetenskap. Jag tycker dock att om om en hypotes framförs trots att den uppenbart strider mot befintlig vetenskap, så kan den hypotesen kallas icke-vetenskap och om den är framställd som om den vore en vetenskaplig hypotes så menar jag att det är korrekt att klassificera hypotesen som pseudovetenskap. Och det kan ske utan att man gör några test av hypotesen. Som exempel på vad jag menar kan man ta att inom homeopatin menar man att läkemedel kan vara effektiva även om de är så utspädda att inte en enda läkemedelsmolekyl finns kvar i den dos man ger till patienten. Jag menar att man inte behöver testa sådana läkemedel, utan kan förkasta dem med motiveringen att enligt kemins lagar inte kan ha någon effekt. Då finns naturligtvis en teoretisk möjlighet att man kan ha dragit fel slutsats eftersom man inte med fullständig säkerhet kan säga inte i framtiden kan få nya kunskaper. Men i nuvarande kunskapsläge ter det sig som väldigt långsökt och därför menar jag att man får dra sagda slutsats med den lilla osäkerhet som eventuellt finns./Eriatlov 27 augusti 2006 kl. 01.20 (CEST)

Med din definition ska man inte ta en vetenskaplig upptäckt eller ny förklaring som vetenskap.//IP 27 augusti 2006 kl. 09.28 (CEST)

Varöfr inte det?/Eriatlov 27 augusti 2006 kl. 12.03 (CEST)

En framstående forskare i en disciplin kan ha rätt över en etalberad kunskapsteoretiker i att den senares teorier inte är kan appliceras i den förres vetenskapsfält. Den senares teori är i så fall inte allmän och saknar räckvidd.//IP 26 augusti 2006 kl. 22.20 (CEST)

Är humnaniora en vetenskap?

Frågan i vad mån humaniora är vetenskap är kontroversiell inom vetenskapsfilosofin. I den mån man inom humaniora använder vetenskapliga metoder såsom experiment, observationer och kvantitativa objektiva analyser kan kanske sådant räknas som vetenskap. Men mycket inom humanioran är ju subjektiva bedömningar som är svåra att verifiera med sådana vetenskapliga metoder som jag nyss nämnde. Så jag tycker att artikeln måste bli tydligare på den punkten./Eriatlov 1 september 2006 kl. 10.36 (CEST)

Jag tar upp en fem år gammal diskussion här, men det är fortfarande relevant.

Den engelska sidan skriver om två delar i vetenskapen, "natural sciences" och "social sciences". Enligt beskrivningen där tycks humaniora klassas inom det senare. Råder skillnad i det svenska och de internationella/engelska/amerikanska klassificeringarna? - Anton Nordenfur 1 juli 2011 kl. 03.21 (CEST)

Övernaturliga experiment?

"Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett system att skaffa kunskap som lännetecknas av empiri och experiment, samt, enligt vissa vetenskapteoretiker naturalistism. På grund av detta accepterar inte vetenskapen förklaringar som använder sig av övernaturliga fenomen."

Är inte formuleringen av sista meningen fel? Om man, rent hypotetiskt, genom empiriska undersökningar kommer fram till att det som idag betecknas som övernaturligt (t.ex. andar) så är det visserligen per definition inte längre övernaturligt men vetenskapen skulle tvingas erkänna det? ///Manthrax 11 oktober 2006 kl. 10.26 (CEST)

Nej den sista meningen är egentligen en grundbult i vetenskapen. Det var när Thales införde denna grundbult som vetenskapen kunde börja utvecklas. Däremot är det förstås riktigt att om man skulle kunna empiriskt påvisa något som vi idag betraktar som övernaturligt, så kommer detta att i fortsättningen att betraktas som något naturligt och kan alltså erkännas av vetenskapen. Så det innebär att den sista meningen håller i alla lägen./Eriatlov 11 oktober 2006 kl. 11.50 (CEST)

Eriatlov har helt fel i sin dogmatiska beskrivning av vad som får vara eller inte vara vetenskap. Alla fenomen kan vetenskapligt undersökas och det betyder att parapsykologi är en vetenskap som empiriskt undersöker/utforskar de fenomen som den vetenskapen undersöker. Mer komplicerat än så är det inte. Thales har inte infört någon "grundbult" som gäller för alla och envar.83.226.250.183 13 maj 2007 10.45 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tonvikt

Jag tycker inledningen är lite märklig, den börjar med att beskriva vad vetenskap inte är, och sen pratar den om vetenskapsteori, men ingen beskrivning av vad vetenskap är och sysslar med. Det finns ett stort intresse här för demarkationsproblemet, men det är faktiskt varken den viktigaste frågan inom vetenskapsteorin, eller det som folk i allmänhet tänker på när de tänker vetenskap. Jag tror att det bästa sättet att beskriva vetenskap är genom exempel. Ska fundera på hur inledningen och resten borde skrivas om.

Det finns en artikel Forskning också, som väl bör handla mer om vad forskare gör. Den är bara en stub nu, men den borde synkas med den här på nåt sätt. --RE 15 december 2006 kl. 08.47 (CET)

Vetenskap är av de starkaste varumärkena som finns i dagens samhälle. Därför är det för de flesta en viktig fråga vad vetenskap inte är. Avgränsningen mellan vetenskap och ovetenskap är inte nödvändigtvis den viktigaste frågan i vetenskapsteori, men för många tongivande vetenskapsteoretiker under 1900-talet var den viktigaste frågan Karl Popper och den är alljämnt viktig och en naturlig del av en grundkurs i vetenskapsteori. Av problemkomplex inom vetenskapsteorin är demarkationsproblemet ett av de mer tillgängliga för studenter och allmänhet. Om jag får gissa vad allmänheten tänker om vetenskap är det att det är något väldigt pålitligt som har svar på alla viktiga frågor, generna kan ge svar på varför du är fet och vitamininstitutet i Schweiz kan berätta för dig om kosmetiska är bra. Det finns därför ett folkbildande behov av att beskriva vetenskapens begränsnignar och dessutom om vad som inte är vetenskap. Det är till exempel av stor vikt att kunna göra bedömningen om marxism är vetenskap eller ideologi eller en samling värderingar . Men, jag håller med om att artikeln saknar en hel del stoff som handlar om vad vetenskap är och hur det vetenskapliga hantverket fungerar. Idag handlar artikeln mer om att definera vetenskap och alltför lite om hur vetenskap fungera. Jag föreslår att någon fyller på med en rubrik som t.ex. det vetenskapliga hantverket och kanske något om gundläggande metod på ett handgripligt sätt. Kanske ska den här artikeln vara introducerande är den allmänt intresserade och det akademiska djupet finnas i andra artiklar. Hylas 15 december 2006 kl. 17.49 (CET)

Jo men som RE påpekar så bör ju en artikel om vetenskap handla om just vetenskap. Vetenskapsteori har ju en egen artikel och man kan ju vid behov hänvisa till den och hålla den här artikeln så ren som möjligt från sådant som behandlas i andra artiklar. Men det är nog ganska svårt att ange vetenskapens begränsningar. Frågan är då om man menar begränsningar i vad vetenskapen vet just nu eller om man snarare är intresserad av den mer teoretiska frågan om det finns någon gräns bortom vetenskapen aldrig kan nå. Att beskriva det vetenskapliga "hantverket" kan också vara ganska svårt eftersom det varierar ganska mycket från vetenskap till vetenskap. Exempelvis så är det ju stora skillnader i "hantverket" om man jämför fysik med molekylärbiologi. Man måste nog i så fall hålla sig på ett ganska abstrakt plan och beskriva den vetenskapliga metoden i ganska allmänna ordalag om inte artikeln skall bli ohanterligt lång.Dessvärre är det nog väldigt vanligt bland människor i allmänhet att tro att vetenskapen redan utforskat det mesta och har svar på de flesta frågor. Forskare däremot brukar ha uppfattningen att det mesta ännu är outforskat och att de flesta frågor som kan ställas ur vetenskaplig synvinkel är obesvarade. En annan svårighet för allmänheten är att kunna bedöma forskningens kvalitet och t.ex. avgöra vad vitamininstitutet i Schweiz har kompetens att uttala sig om med hög grad av tillförlitlighet. Att kunna skriva den här artikeln så att läsarna kan avgöra sådana frågor eller frågan om genernas betydelse för fetma är nog ogörligt. Man får nöja sig med att mer på ett principiellt plan beskriva vad vetenskap är. Eriatlov 15 december 2006 kl. 18.21 (CET)

Jag håller med. Men, orsaken till att jag en gång lade in raderna om vetenskapsteori var inte att beskriva vetenskapsteori, utan istället var det för definitionen av vetenskap är påtagligt snäv och inte tar hänsyn till den veteenskapliga diskussionen om vetenskap som sker inom vetenskapsteori. Min tanke var att låta definitionen fortsätta vara snäv, men att istället hänvisa till en diskussion som ger ett vidare perspektiv för att säkra att artikeln är neultral och visar flera synsätt. Det är inte så att det finns en given definiton av vetenskap som definierats av folkvett och att vetenskapsteoretiker diskuterar något helt ovidkommande bara för att der skulle vara skoj. Mitt budskap är väl egentligen det här: 1. Det är viktigt att beskriva både vad vetenskap är och vad den inte är. 2. Den akedemiska och välinformerade synen på vetenskap är vidare än definitinen i artikeln, det finns en poäng att låta det framgå på något sätt. 3. Jag tror att artikeln skulle kunna bli bättre på att att mer på ett principiellt plan beskriva vad vetenskap är. Hoppas att vi samman kan sakta utveckla artikeln, den är rätt bra idag, men kanske kan den bli bättre. Hylas 15 december 2006 kl. 18.56 (CET)

Ah, jag menar alltså inte att vetenskapsteorin ska bort, tvärtom, jag menar bara att tonvikten borde ändras lite. Jag tycker också det är en viktig sak. Jag håller med om dina tre punkter. --RE 15 december 2006 kl. 19.09 (CET)

Vetenskapsteori är ett ganska stort område där det pågår forskning och någon slutgiltig slutsats om vad vetenskap är har man mig veterligt inte kommit fram till och därför inte heller någon allmänt vedertagen definition av vad vetenskap är. Men vetenskapsteorin är relevant att omnämna, men fokus måste vara på vad vetenskapen själv har för syn på dessa frågor. Eriatlov 15 december 2006 kl. 19.19 (CET)

Vetenskapsbegreppets omfång

Hitflyttad från Bybrunnen av Lokal_Profil 30 mars 2007 kl. 15.15 (CEST)

Fastän detta mycket väl hade kunnat diskuteras på diskussionssidan till artikeln vetenskap, lägger jag mitt inlägg här på Bybrunnen eftersom det berör så många artiklar. Nu senast fann jag ett vad jag anser felaktigt skrivsätt i artikeln om Cusanius. Det gäller vad ordet vetenskap omfattar.

Enligt en utbredd uppfattning på svenskspråkiga wikipedia omfattar "vetenskap" detsamma som det engelska ordet "science". Denna missuppfattning är utbredd, och till en viss del politiserad, då ett antal intresseföreningar företräder en radikalt annorlunda vetenskapssyn än universiteten, ibland i öppen polemik mot universitetens forskning.

På webbplatsen doktorandhandboken.nu kan man läsa följande:

Det finns fyra vetenskapsområden inom högskolan: humanistisk-samhällsvetenskapligt (som består av humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi), medicinskt (medicin, farmaci och odontologi), naturvetenskapligt och tekniskt. (SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, omfattas inte av den här indelningen.) [5]

Samma uppgifter finns i Högskoleförordningen, 3 kap 1§

För utbildning på forskarnivå finns det ett humanistisk- samhällsvetenskapligt, ett medicinskt, ett naturvetenskapligt och ett tekniskt vetenskapsområde.

I Bonniers lexikon står att vetenskap i vid bemärkelse är varje systematiskt studium, och i snävare sådant studium som använder vetenskaplig metod, och sedan följer en historisk framställning över dess definitioner, med en tonvikt på hypotetisk-deduktiv metod. Som perentes kan jag nämna att just den hypotetisk-deduktiva metoden är vad jag lärt mig vad som skiljer vetenskap från vad som inte är vetenskap, men däremot inte ämnesval eller studieobjekt.

I realiteten inbegrips alltså såväl humaniora (med t.ex. litteraturvetenskap, historievetenskap, filosofi) som teologi i vetenskapsbegreppet, såsom det definieras av myndigheter. Problemet är sådant att man måste komma överens om en definition. Man kan nämligen inte både skriva "Han var en vetenskapsman och filosof" och "Han var en vetenskapsman", utan man måste välja skrivsätt. I slutändan påverkar det ju också kategoriseringarnas hierarkier.

Definitionen av vetenskap påverkar förstås också definitionen av vad som inte är vetenskap, om man kallar det pseudovetenskap, ovetenskap eller icke-vetenskap. Om "vetenskap" har den vidare betydelse som Högskoleförordningen och doktorandhandboken, så är ju inte pseudovetenskap heller detsamma som pseudoscience.

Min ståndpunkt i detta är att om man inte accepterar det gängse språkbruket, så bör man förr skriva till riksdagen, eftersom det ju är en fråga som inverkar på forskningspolitiken. Men att driva en kampanj för att förändra synen på definitionen av "vetenskap" tycker inte jag hör hemma på Wikipedia. Enligt Wikipedias riktlinjer borde de argumenten i stället framföras på något lämpligt diskussionsforum. //--IP 27 februari 2007 kl. 11.30 (CET)

Ovanstående framstår för mig som kloka ord. /FredrikT 27 februari 2007 kl. 11.40 (CET)

Jag försöker inte vara krånglig här, men vad handlar det här om? Artikeln Cusanius finns inte (än). Diskussionen på Diskussion:Vetenskap och Diskussion:Pseudovetenskap har mig veterligen pågått ett tag, utan några större konflikter på senaste tiden. Och IP:s användarbidrag den senaste tiden (jag kollade iofs bara första sidan där) tyder inte på några diskussioner där det här är ett samtalsämne. Vad har jag missat? Eller är det en allmän fråga som inte mynnar ur något etablerat här?//Hannibal 27 februari 2007 kl. 12.59 (CET) (PS. Det här handlar alltså inte om huruvida IP har rätt eller inte. Det har hon troligen.)

Nicolaus Cusanus och hans "Vetenskapliga gärning", kanske? —CÆSAR 27 februari 2007 kl. 13.54 (CET)

Sakupplysning: vetenskapsområde har ingenting med vetenskapsbegreppet att göra. Det är en definition som rör administrationen av svenska högskolors forskningsanslag och examensrätter. (Skulle SLU:s verksamhet per definition vara ovetenskaplig? Nej, däremot administreras SLU annorlunda än de övriga statliga högskolorna.) /Dewil 27 februari 2007 kl. 13.32 (CET)

Men någonting kan ju inte vara ett vetenskapsområde om området inte är vetenskap. Och frågan gäller även om huruvida en filosof t.ex. är en vetenskapsman, eller om det ingår i "vetenskapsmannigaheten".//--IP 27 februari 2007 kl. 13.57 (CET)

Frågan är irrelevant eftersom vetenskapsområde är ett administrativt begrepp. Vetenskapsområde anger inte vad som är vetenskap, det anger inom vilka områden en svensk högskola har rätt att utföra självständig forskning. I det här sammanhanget är vetenskapsområde lika relevant som offsideregeln i fotboll eller sångtexten till "Fyra Bugg och en Coca-Cola". /Dewil 27 februari 2007 kl. 14.05 (CET)

Jo, det är relevant, eftersom en hel del som har läst Dawkins på engelska kommit till slutsatsen att teologi och filosofi inte räknas som vetenskap, och när teologer och filosofer lägger fram slutsatser är det enligt desa inte att ta på allvar. Eftersom dessa diskussioner pågått länge och tagit mycket kraft i anspråk tog jag upp detta här eftersom det vore fruktlöst att än en gång ta det på artikelnivå.//--IP 27 februari 2007 kl. 14.14 (CET)

IP: Brukar inte du vilja hänvisa till vetenskapsfilosofin i sådana här sammanhang? Det tycker jag vore ett betydligt mer övertygande argument än hur politiker (antar jag att det är) bestämt att svenska högskolor skall administreras. Jag kan personligen mycket väl se hur teologi skulle kunna vara vetenskap, men jag har lite svårare att smälta att all filosofi skulle vara det.

andejons 27 februari 2007 kl. 14.31 (CET)

Alldeles oavsett vad som är administrativt/politiska begrepp ovan eller inte är det väl ingen tvekan om att det finns en historisk skillnad mellan å ena sidan de mer allomfattande svenska resp tyska begreppen "vetenskap" och "Wissenschaft" samt å den andra den anglosaxiska uppdelningen mellan "science" (= naturvetenskap) respektive "arts" (= humaniora), vilken kan ställa till begreppsmässiga problem om man försöker tillämpa engelska definitioner "bokstavstroget"? /FredrikT 27 februari 2007 kl. 14.45 (CET)

Utan att ta ställning till vad som räknas som vetenskap eller inte vill jag ändå varna för att använda definitioner från olika områden utan att ta hänsyn till att de olika områdena har olika förutsättningar. De som debatterar här känner säkert till att samma ord används på olika områden men med helt olika betydelser (entropi, attityd, energi, nation är några exempel). Det är ganska tydligt att vetenskapsfilosofi och universitetsadministration/budgetarbete har olika utgångspunkter för sitt val av avgränsningar och definitioner och därför är det inte särskilt meningsfullt att jämföra deras avgränsningar.Sjö 30 mars 2007 kl. 16.39 (CEST)

Det är inte ens en värt att kalla det en kontroversiell fråga huruvida t.ex. litteraturvetenskap eller religionsvetenskap enligt svensk vetenskapdsfiliosofi inräknas till vetenskapen - det framgår redan av namnen på ämnena. Men visst förekommer det en del anglifierade, men det är en sådan försvinnande liten minoritet...//--IP 30 mars 2007 kl. 17.10 (CEST)

En försvinnande liten minoritet, säger du? Jag tror att det kan finnas en åldersuppdelning här. Jag tycker att alla unga jag träffat använder ordet vetenskap som en synonym till Science, och alla äldre använder ordet vetenskap så att litteraturvetenskap och konstvetenskap innefattas i begreppet vetenskap. 83.254.54.75 5 juli 2008 kl. 11.25 (CEST) DanielDemaret 5 juli 2008 kl. 11.26 (CEST)

Ja det är helt rätt att använda ordet på det sättet. Naturvetenskap kallas på engelska för natural science. Eriatlov 5 juli 2008 kl. 21.19 (CEST)

Struket stycke om teologi

Som svar på denna redigeringskommentar. Det återställdes av en annan innan jag hann så jag kunde inte svara i redigeringskommentar. Strycket bör strykas för att det ligger utanför artikelämnet och för att det blandar ihop teologi som allmänt begrepp med ett specifikt kristen teologi och är därför olämpligt. Entheta 4 juni 2010 kl. 00.35 (CEST)

Jag anser att följande text gott kan få vara kvar eftersom det tydliggör var ordet teologi kommer från: "Teologi ("theo" = Gud och "logos" = ord eller princip) betyder läran om Gud och kan konkretiseras till läran om Gud utifrån historiska dokument, och främst bibeln." Finns ingen som helst anledning att stryka detta.

Och borde inte artikeln låsas i den version som gällde innan redigeringskriget? Alltså innan Enthetas strykning av text? --95.209.178.7 4 juni 2010 kl. 09.08 (CEST)

Eftersom det inte finns några vetenskapliga belägg för att Gud existerar så är den kristna teologin inte ett vetenskapligt område. Strykningen är därför helt korrekt. Eriatlov 4 juni 2010 kl. 15.06 (CEST)

Hahaha, jag skrattar snart ihjäl mig! Ni är för sköna. --94.191.145.205 4 juni 2010 kl. 15.26 (CEST)

Varför låses inte artikeln i det skick den var innan redigeringskrig? --109.58.72.221 5 juni 2010 kl. 00.16 (CEST)

Eftersom alla ska ha möjlighet att redigera artiklar. Vi är inte lika galna med låsen som på engelskspråkiga wiki. Evalowyn|Säga hej?♣ 5 juni 2010 kl. 00.19 (CEST)

Inte så galna med låsen... Så denne Entheta kan efter eget huvud gå in och stryka text, och när någon protesterar så låses sidan? Med strykningarna kvar? Det är väl inte speciellt logiskt? Och inte känns det som att alla ska ha möjlighet att redigera artiklar. --109.58.72.221 5 juni 2010 kl. 00.26 (CEST)

Artikeln låstes av en annan administratör för att flera olika IP-adresser utan motivering återställde en text som jag raderat med motivering till varför den raderades. Andra här har nu också påpekat att texten var olämplig. Istället för att tjafsa om det får du gärna motivera varför texten ändå ska vara kvar. Entheta 6 juni 2010 kl. 00.46 (CEST)

Skit ner dig. --95.209.117.64 7 juni 2010 kl. 00.09 (CEST)

Då handlar det väl snarare om skatologi? 95.209.22.26 7 juni 2010 kl. 00.10 (CEST)

Teologi

Finns en speciell anledning till att teologi har en egen rubrik under Vetenskapliga områden? Det är väl en del under humaniora? Innan jag började redigare artikeln hade både teologi och matematik var sin rubrik, medan grundtexten diskuterade naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Jag ansåg inte att texten för matematik behövde en egen rubrik (se också engelska varianten), men jag förstår inte varför teologin ska vara med över huvud taget, lika lite som biologi eller juridik. - Anton Nordenfur 1 juli 2011 kl. 03.34 (CEST)

Skall det vara ett stycke om vetenskapliga undersökningar av religioner, så bör det väl heta religionsvetenskap. Budismen är en religion, men har ingen Gud. Om det bör kallas en egen gren av vetenskapen bör väl avgöras om den kräver en speciell metodik. Inom historievetenskapen har t ex källkritiken en framträdande position.--Canada 26 juli 2011 kl. 09.55 (CEST)

Ja, Religionsvetenskap är bättre än Teologi, eftersom det senare är mer tvetydigt. Teologi förknippas ibland med konfessionellt innehåll som ju inte har med vetenskap att göra. Eriatlov 26 juli 2011 kl. 11.30 (CEST)

Det finns dock ingen accepterad undersökning av religion i sig. Det finns de som analyserat principer som vissa religiösa påstår, exempelvis kreationism och om bön hjälper, men det finns ingen gren som försöker bevisa eller motbevisa en religion, eftersom religioner per definition är falsifierbara. Det "religionsvetenskap" eller liknande syfter på är studiet av religion som ett samhällsfenomen, och det är en del av samhällsvetenskaperna. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 26 juli 2011 kl. 12.51 (CEST)

Ja, just det. Eriatlov 26 juli 2011 kl. 13.39 (CEST)

Samhällsvetenskaperna

Artikelns största brist är att samhällsvetenskapernas utveckling borde beskrivas utförligt, Det skulle beskriva den existerande verkligheten betydligt bättre. Jämför t ex antalet studenter på Stockholms universitet och KTH. Men det bör också sägas att mycket bra arbete har gjorts, men artikeln är långtifrån "färdig".--Canada 15 augusti 2011 kl. 08.17 (CEST)

Naturalism, mm

Ingressens andra stycke är lite motsägelsefullt, och definierar nog metodologisk naturalism felaktigt. Orsaken till det är nog att svwp:s avsnitt om metodologisk naturalism säger något annat än motsvarande enwp-artikel. Det skulle behöva utredas först.

Avsikten med denna artikels andra stycke är nog dels att få fram att vetenskap innefattar skepticism, dels att man även bör vara skeptisk mot vetenskapliga metodens tillämplighet, och att det finns andra kunskapsområden än vetenskap. Motsvarande enwp-arikel räknar upp de andra kunskapsområdena. Stycket kommer in på demarkationsproblemet, som innebär att ev. förekomst av övernaturliga fenomen enligt vissa inte är möjligt att pröva med den vetenskapliga metoden, eftersom övernaturliga fenomen ber definition inte är lagbundna och således inte kan prövas i upprepningsbara experiment. Även vissa ateistiska tänkare (t.ex. Christer Sturmark) menar att vetenskapliga metoder inte kan användas för att avgöra om Gud existerar.

Mange01 15 augusti 2011 kl. 09.00 (CEST)

Har nu försökt åtgärda problemet själv. Problemet låg nog främst i sammanblandning av metodologisk naturalism och naturalism som filosofi.

Science och vetenskap har varit sammanblandat. Jag har nu markerat när endast naturvetenskap avses. Fysiska observationer och metodologisk naturalism krävs inom naturvetenskap, men inte alltid inom andra vetenskaper.

Jag har lagt fler rubriker och omstrukturerat lite. Dock tydliggjorde det att artikeln innehåller en flera upprepningar och lite motsägelser. Kapa gärna! Avsnittet om naturvetenskap är avsevärt kortare än exempelvis samhällsvetenskap - tvärtom mot vad någon påpekade ovan. Medicin, som ju är ett eget vetenskapsområde, saknas i princip. Mange01 17 augusti 2011 kl. 18.33 (CEST)

Ej antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "ej antagen" enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst fyra veckor inte blivit antagen.
  Tanzania 31 augusti 2011 kl. 12.44 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Vetenskap Nominerad av Quispiam 26 juli 2011 kl. 04.14 (CEST)

En mycket genomarbetad, detaljerad, lättförståelig och översiktlig sammanfattning av ett så stort ämne. Artikeln är till stor del översatt från engelska, men utarbetad och rättad, med ytterligare och förbättrade källor, samt många bra bilder (alla fria).

Stödjer för utmärkt

Stödjer för bra

1. Mange01 17 augusti 2011 kl. 19.47 (CEST) När artikeln stabiliserat sig kan den få status som bra. För utmärkt krävs ändå bättre källstöd, nedkortning av överlappande text samt skapande av medicinskt avsnitt (som ju är ett eget vetenskapsområde).
2. Sjunnesson 20 augusti 2011 kl. 11.00 (CEST) Som Mange01.

Stödjer ej

1. Popperipopp 27 juli 2011 kl. 00.03 (CEST) Ser fint ut, men behöver bli stabil.

Diskussion

Ungefär 40 000 byte har tillkommit den senaste veckan. Kan då artikeln anses vara stabil? Imperto 26 juli 2011 kl. 04.24 (CEST)

Den stora förändringen den senaste tiden är då jag kämpat med att förbättra artikeln. Det har dock inte rådit några som helst tvister, och ingenting av det tillagda har direkt ändrat artikelns poäng, utan har bara byggt vidare på grundartikeln. Artikeln är dessutom skriven i ett ganska tidlöst perspektiv, vilket gör att jag inte tror den kommer att ändras radikalt på länge. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 26 juli 2011 kl. 04.29 (CEST)

Jag väntar lite med att lägga min röst. Även om en hel del verkar ha gjorts för att åtgärda tycker jag fortfarande artikeln bär för många spår av att vara baserad på artikeln om det engelska begreppet science som är mer avgränsat. Detta märks särskilt i historikavsnittet. Det vore kanske bra att balansera detta med lite material från t.ex. dewp, då vårt vetenskapsbegrepp till stor del är importerat från den tyska kultursfären. Niklas R (D^#) 26 juli 2011 kl. 10.23 (CEST)

Jag har nu gått igenom artikeln (speciellt historiadelen) och utvecklat samhällsvetenskapsaspekten. Problemet i historiadelen är tyvärr att de två vetenskaperna i princip satt ihop fram till modern tid när de började splittras, därför är det svårt att tala om naturvetenskap respektive samhällsvetenskap innan 1600-talet. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 26 juli 2011 kl. 15.09 (CEST)

 Utfört Har utvecklat samhällsvetenskapsaspekten ytterligare genom hela artikeln. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 26 juli 2011 kl. 15.41 (CEST)

Jag tycker att artikeln kan få kallna lite först innan nominering. Övergripande delar av texten verkar fortfarande vara fokuserade på "Science" och inte vetenskap. Detta blir exempelvis tydligt i avsnittet om kvinnor och vetenskap där siffror och påståenden bara avhandlar "Science" - vilket blir mycket missvisande. I det avsnittet finns också ett "globalproblem" då siffrorna bara är hämtade från USA. --AHA 27 juli 2011 kl. 10.17 (CEST)

Jag håller med. Dock tror jag inte att exempelvis kvinnodelen är påverkad av den engelska (det är nästan enbart egenforskade källor eftersom engelska stycket var ganska undermåligt), det har snarare att göra med att naturvetenskap är mitt största intresse och därför blir det naturligt att jag omedvetet fokuserar på det.

Jag ska bort nästa vecka, men ska spendera delar av denna och nästnästa vecka med att kolla igenom artikeln ytterligare. Skillnaden i andelen kvinnor i naturvetenskap respektive samhällsvetenskap kan vara intressant att ta med, och som du säger behövs globala siffror (det är dock svårare att hitta, men bör finnas). Under denna tiden bör artikeln hinna svalna, och om några stora kontroverser eller liknande dyker upp så märker vi dem innan artikeln blir utvald. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 27 juli 2011 kl. 13.40 (CEST)

Mycket bra, quispiam^talk [Anton Nordenfur]! --AHA 27 juli 2011 kl. 16.55 (CEST)

En väldigt fin artikel. Bra jobbat! Några smärre saker som kan förbättras, som jag upptäckt efter att ha läst igenom halva artikeln:

1. "Utvecklandet av skrift tillät att kunskap sparades och meddelades mellan generation trogenhet till originalet", mening i första stycket under Historik - jag antar att det som avses är något i stil med "Utvecklandet av skrift tillät att kunskap sparades och meddelades mellan generationer med trogenhet till originalet"? Min omformulering är dock inte så lyckad...
2. Feymans citat anser jag inte riktigt hör hemma under rubriken Historik. Vet inte riktigt var det passar in bättre, dock - kanske borde avsnittet byta rubrik till Historik och definition, eftersom det handlar om de båda? För övrigt står det i noten "pp. 1–1" - vad avser detta?
3. Avsnittet Vetenskapliga områden saknar helt källa. Även om det mesta - allt? - säkerligen backas upp av andra källor i artikeln, vore det bra med noter.
4. "När en hypotes visar sig inte stämma överens med experiment eller observationer, blir den antingen omarbetad eller så tas den bort.", mening i första stycket i avsnittet Experimentation och hypoteser - att hypotesen "tas bort" är en märklig formulering (även om jag helt förstår vad som åsyftas). Jag kan inte komma på någon bra omformulering själv, dock.

Fungerar det med att hypotesen förkastas? Niklas R (D^#) 3 augusti 2011 kl. 21.28 (CEST)

Perfekt. Calandrella 3 augusti 2011 kl. 22.46 (CEST)

1. The Flat Earth Society är väl inte skeptiskt (i den vetenskapliga betydelsen), utan snarare tvärtom dogmatiskt i sin uppfattning att Jorden är platt? Oavsett vilket är att kalla något för att "ta något för långt" inte direkt neutralt.
2. "Stanovich påpekar också att vetenskapsmän undviker att söka efter en enda magisk kula som orsakar ett fenomen.", mening i sista stycket i avsnittet Säkerhet och vetenskap - vad menas med "en enda magisk kula"? Är det någon väletablerad metafor, eller...?
3. "Exempelvis: varken att veta enbart detaljerna av en persons genetik, deras bakgrund och uppväxt, eller deras nuvarande situation är tillräckligt för att förstå deras beteende, men en djup förståelse av alla dessa områden kan vara mycket förutsägande.", mening i sista stycke ti avsnittet Säkerhet och vetenskap - är "förutsägande" en bra svensk term? Jag vet inte.
4. De externa länkarna är samtliga på engelska. Det vore bra med åtminstone någon på svenska. Calandrella 3 augusti 2011 kl. 20.59 (CEST)

Två synpunkter som jag har haft lite svårt att formulera tidigare:

1. Kommateringen i mycket av texten känns som en översättningsrest, engelskan använder kommatering på ett lite annorlunda vis.
2. Avsnittet "Experimentation och hypoteser" känns lite väl förenklat. Processen med hypotesformulering, falsifikation/verifiering etc hade kunnat problematiseras mer än i nuläget. Några förslag (snabbt och slarvigt uttänkta) på saker som bör tas upp är:
   1. Hjälphypoteser (som i princip omöjliggör regelrätt falsifiering av en enskild hypotes
   2. något om Kuhns syn på vetenskapen som icke-kumulativ hade kunnat arbetas in i det sammanhanget) samt Imre Lakatos "vetenskapliga forskningsprogram" där hjälphypoteserna fungerar som ett slags skydd för, i princip, icke falsifierbara kärnantaganden.
   3. Den hypotetsik-deduktiva metoden borde nog nämnas, och beskrivningen av den fördjupas, i det här avsnittet. Kanske det berömda exemplet med Semmelweiss och barnsängsfebern?
   4. Återigen bör humaniora och samhällsvetenskap beredas mer utrymme, särskilt de former där hermeneutiken spelar en stor roll. Vad innebär det att formulera en hypotes i ett sådant sammanhang? Kan den falsifieras/verifieras etc?

Niklas R (D^#) 3 augusti 2011 kl. 21.28 (CEST)

Hittade endel konstigheter i översättningen som jag har försökt åtgärda. (Det heter grundforskning och tillämpad forskning, inget annat.) Det kan finnas fler översättnignar som behöver kontrolleras.

Artikeln hade en vetenskapsteoretisk approach, men praktiska metodik är också viktigt. Vad som är god vetenskap definieras ju i praktiken av tidskrifternas publikationskriterier, så jag la in några sådana. Hittade dock ingen bra källa.

Artikeln är på 'g' att bli bra men behöver nog några veckor till. Mange01 8 augusti 2011 kl. 18.13 (CEST)

Jag har gått igenom artikeln ett par gånger till efter alla bra kommentarer, och har åtgärdat en hel del problem. Fler källor har lagts till i "Vetenskapliga områden" och "Matematik". Stycket om Feynmans definition har flyttats från "Historik" till "Vetenskapliga områden", som dessutom bytt namn till "Vetenskapliga områden och definition", samt har blivit en aning utökad. Jag har även finputsat en del.

Jag är inte säker på vad jag tycker om kommentaren från Calandrella:

"The Flat Earth Society är väl inte skeptiskt (i den vetenskapliga betydelsen), utan snarare tvärtom dogmatiskt i sin uppfattning att Jorden är platt? Oavsett vilket är att kalla något för att "ta något för långt" inte direkt neutralt."

Jag är säker på att det kan omformuleras, men jag är inte säker på hur. Vad som är och vad som inte är skeptiskt är diskuterbart, och det som vi ofta klassar som skeptiskt (i betydelsen som exempelvis JREF, Skeptic's Guide och liknande inom skeptikerrörelsen personifierar) är en smal gräns mellan för lite och för mycket skepticism. Jag funderar på om vi ska använda ett annat exempel än Flat Earth Society, exempelvis global uppvärmning-förnekare, eftersom de oftare klassar sig själva som skeptiker, medan de av skeptikerrörelsen oftare klassas som förnekare eller pseudoskeptiker. Det är dessutom en mycket större rörelse än Flat Earth Society.

Det jag haft svårt att se över är översättningsmissar, kommatering med mera. Eftersom jag själv översatt stor del av texten blir jag aningen blind för missar som andra läsare säkerligen ser enkelt. Någon (eller några) får gärna gå igenom artikeln och försöka åtgärda eller påpeka dessa missar. Ett stående problem är dessutom att humaniora och samhällsvetenskap får ganska litet utrymme jämfört med naturvetenskap. Detta har blivit bättre sedan jag nominerade artikeln, men det är fortfarande ett problem. Finns några konkreta förslag på vad som kan göras?

Utöver detta tror jag att jag gått igenom alla punkter som tagits upp här. - quispiam^talk [Anton Nordenfur] 11 augusti 2011 kl. 15.57 (CEST)

Rekommenderad

Om den enda kvalitetsmallen åtgärdas tycker jag att artikeln kan förses med mallen {{rekommenderad}}. Någon däremot?

(Kvalitetsmallen gäller formuleringen "Beskrivningar av empiriskt displicernade undersökningar av den naturliga världen började förekomma i Grekland under antiken..." )

Alla problem som i övrigt påpekats ovan är ju åtgärdade. Medicinskt vetenskapsområde är nu (om än kort) omnämnt. Artikeln har 84 källor i form av fotnoter!

Skälet till att artikeln inte fick status som bra eller utmärkt var att den förändrades mycket, och kanske också att det är ett svårt ämne - få vågade uttala sig i "omröstningen". Om artikeln vidareutvecklas lite, t.ex. med ytterligare några fonoter, främst i ingressen, om överlappande text raderas, om den får rekommenderad status, och därefter förblir stabil en tid, borde ett nytt nomineringsförsök kunna göras.Mange01 31 augusti 2011 kl. 17.50 (CEST)

Inte antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "inte antagen" enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst två veckor minst 1/2 stöder inte-röster.
  Sjunnesson (diskussion) 18 juli 2015 kl. 08.50 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Vetenskap

Nominerad av Mange01 (diskussion) 3 juli 2015 kl. 21.31 (CEST) (CEST)

Utömmande, väl illustrerad och ganska väl källbelagd. Artikeln nominerades 2011 och många synpunkter och förslag åtgärdades då men den blev inte utvald, enbart med hänvisning till pågående redigeringar. Sedan dess har den utvecklats ytterligare.

Stöder för utmärkt

Stöder för bra

# Tostarpadius (diskussion) 7 juli 2015 kl. 08.10 (CEST) Språket känns inte helt tillfredsställande.

Stöder inte

1. Yger (diskussion) 15 juli 2015 kl. 14.34 (CEST) Jag är mycket tveksam till stora delar av substansen i artikeln, och ingressen är helt undermålig
2. Njaelkies Lea (d) 15 juli 2015 kl. 17.57 (CEST) Se diskussion
3. Sjunnesson (diskussion) 15 juli 2015 kl. 18.10 (CEST) Som de ovanstående.
4. Tostarpadius (diskussion) 16 juli 2015 kl. 16.37 (CEST) Efter fler genomläsningar har jag upptäckt brister även i innehållet.

Diskussion

Yger, hur kan ingressen förbättras? Stoppa gärna in {{kb}} vid tveksam substans. Mange01 (diskussion) 15 juli 2015 kl. 15.33 (CEST)

I stort sett varenda ord och mening reagerar jag negativt på. Den är inte rättfram (vad ÄR det), kommer med krångel alldeles tidigt (metodik) och är virrig (varför föra in engelska så tidigt här). För huvuddelen så saknar jag en fördjupad diskussion om det som Samhällsämnena ser som vetenskap (Hermeneutiken) och som naturvetenskapen tycker är flummigt, och hela artikeln präglas av naturvetenskaperna syn på vetenskap.Yger (diskussion) 15 juli 2015 kl. 15.41 (CEST)

Detta är en artikel om ett grundläggande ämne och en basartikel, men redan i de första meningarna av inledningen används ord och begrepp som jag tror att endast en begränsad del av vår läsarskara förstår. Det känns som en definition av vetenskap för de som redan läst vetenskapsteori. Vad ska den vanlige läsaren som från grunden vill förstå vad vetenskap handlar om ta med sig från artikeln? Flera av de andra stora språken har väsentligt mer inkluderande, inbjudande och sammanhängande artiklar. Njaelkies Lea (d) 15 juli 2015 kl. 17.57 (CEST)

---

Ingressen

Ingressen har brister och user:Maltesiern har försökt jobba med ingressen under senaste året. Bra! Men jag har inte förstått vilka problem som ändringarna syftade till att lösa. Dvs vad du tyckte var huvudproblemet med denna tidigare version? Jag tycker att allt som tas upp i den versionen bör vara med någon stans i artikeln, men att mer invecklade resonemang kan placeras längre ned. Gäller inte de inledande tre punkterna om empiri, deduktion och induktion även kvalitativ metod inom samhällsvetenskap?

Huvudproblemet med ingressen som jag ser det är att den är lång, inte bygger på källor eller inte sammanfattar resten av artikeln, och att den kan uppfattas som svårbegriplig. Jag skulle helst vilja att ingressen byggde på någon kurslitteratur på gymnasienivå eftersom begreppet brukar definieras där, men jag hittar inte igen någon sådan nu. Vetenskapsteoriböcker tenderar att ge onödigt komplicerade definitioner av saker. Det är lätt att fastna i invecklade diskussioner om skillnad mellan naturvetenskap och samhällsvetenskaplig metod - går det att skriva ingressen så att den i huvudsak är tillämplig på båda, och ta de mer invecklade frågorna längre ned? Ibland är det ett bra arbetssätt att första referera källor längre ned i artikeln, och utifrån det komma överens om hur invecklade frågor skabeskrivas, och sedan kort sammanfatta det i ingressen.Tomastvivlaren (diskussion) 30 november 2022 kl. 16.50 (CET)

Tråkigt att du inte tycker min version är bättre vad gäller såväl språk, sammanfattning av olika sorters vetenskaper och objektivitet..... förstår inte varför. Detta är mycket svårt att sammanfatta, tyvärr känner jag att jag vill ge upp att redigera på wikipedia nu och anar (mer än anar) en dragning åt scientism hos de som bevakar sidan. Nej, den naturvetenskapliga metoden och kvalitativ metod skiljer sig mycket åt, det var detta jag tyckte att jag lyckades ganska bra med att förmedla. Har du läst hur NE definierar vetenskap? Maltesiern (diskussion) 1 december 2022 kl. 08.43 (CET)

Hejdå jävla idiot Maltesiern (diskussion) 1 december 2022 kl. 08.46 (CET)

Det här att någon bara hux flux raderar ens text är lite känsligt, inser jag nu :D Vill gärna ta bort att jag skrev jävla idiot, men vet inte hur.... och nu ligger ännu en version uppe där det mesta jag skrev är kvar, eller så var det jag som inte läste igenom texten innan. Tycker att förra inledningen var mer osammanhängande trots allt. Många kockar förmodligen. Men den nya texten som jag skrev kan säkert bli bättre. Egentligen borde jag bara lägga mig och vila, har suttit och skrivit om vetenskap när jag var sjuk, det kan ju påverka psyket... Maltesiern (diskussion) 1 december 2022 kl. 09.08 (CET)

Bra att du verkar vara en hängiven wikipedian, och länkar till en äldre text. Och jag ber verkligen om ursäkt för att jag skrev "jävla idiot" i morse. Verkligen inte ok :D Jag läste inte ens hela artikeln och trodde att du raderat allt, med tanke på att du sedan kommenterade inledningen som helhet.

Mitt huvudsakliga syfte har varit att få texten mer sammanhängande, och utan vissa felaktigheter också. I den tidigare texten fanns en viss dragning åt att beskriva naturvetenskap som att det är det som menas med vetenskap (Och förklaringen tänker jag är att det är lite grann så! Den naturvetenskapliga metoden är den mest objektiva metoden). Mitt intryck var lite att man sedan klämt in information även om humaniora och en annorlunda kunskapssyn som finns där (konstruktivism etc.) , kanske med goda intentioner, men det blev lite taget ur luften på något sätt. Dina tillägg under "empiri" har gjort det lite bättre. Nu har jag faktiskt kopierat en rad i NE (hoppas det är ok::?) för att beskriva skillnaden i kunskapssyn och tänker att det kanske är bättre att gå in på t.ex. poststrukturalism längre ned i texten. Huvudsaken är att det i ingressen framkommer lite grann hur kunskapssynen ser ut inom vetenskapen.

Målet med min text är att få fram kärnan gällande vad vetenskap är och jag bedömer det själv som att den naturalistiska metoden kan vara på sin plats att nämna i inledningen eftersom den (vad jag har förstått) gäller all vetenskap och är grundläggande. Jag minns inte om det var jag som lade till den tidigare, eller om det är någon annan som gjort det.

Jag har utgått från den äldre texten och tycker att den konkreta beskrivningen av metod och bedömningskriterier etc, är bra för förståelsen. Jag har gjort avstämning mot NE:s artikel om vetenskap, vetenskaplig metod, deduktion, induktion, kvalitativ metod, hypotetisk deduktiv metod och vetenskapsfilosofi bl.a. Det är möjligt att jag missat något som borde varit med för att överensstämma med NE:s beskrivning eller som poängterats felaktigt, men min bedömning är att det överensstämmer ganska bra. (Jag har några formuleringar om kvalitativ metod kontra deduktiv metod, som jag just nu testar i sandlådan- vilket föranletts av att ingressen ändrades, och följaktligen balansen i texten vad gäller naturvetenskap/humaniora.....så kan det bli på wikipedia.. ).

Rent språkligt skulle jag gärna hitta ett annat ord än att vetenskap "producerar" kunskap, vilket känns både som engelsk-påverkad svenska och som att det är hämtat från språkbruk i industrin. Detta var huvudanledningen till att jag ändrade ingressen tidigare. Men jag har själv svårt att komma på ett annat ord utan att strukturera om meningen, som jag tycker är enkel och bra i övrigt. (SAOL har verkligen dålig språkkänsla ;D Hahaha Nej, men jag menade aldrig att det på något sätt är fel, bara att jag inte tycker om ordet "producera" för att jag är en gammal stofil och föredrar att skapa, frambringa etc).

I den äldre texten står det att evidensbaserad kunskap är motsatsen till annan kunskap.... beprövad erfarenhet, konst, pseudovetenskap mm. Det var ju faktiskt helt missvisande. Jag valde därför att ta med endast evidensbaserad kunskap, och tycker att det passar att nämna det begreppet redan i inledningen. Kanske kan man formulera en mening som visar på skillnad och likheter mellan evidensbaserad kunskap och annan kunskap, men det känns som att det egentligen skulle behövas en avhandling för det... jag lyckas i alla fall inte att kort formulera om meningen så som den var innan, fast med ett mindre missvisande ord.

En annan felaktighet var att humaniora klumpades ihop med filosofi och matematik som deduktiva, men inte empiriska.

Hoppas jag lyckats förklara Maltesiern (diskussion) 1 december 2022 kl. 15.24 (CET)

Tack för detaljerat svar. Ja Wikipedia är ett nördigt och sakligt sammanhang där det är ovanligt att folk kallar varandra saker, utan istället vinner man diskussionen genom att slå varandra i huvudet med bra källhänvisningar och hänvisningar till riktlinjer. Jag skrev en hel del av denna artikel för många år sedan, och jag tycker det mesta du har gjort var förbättringar. Genom ditt senaste inlägg klarnade det ytterligare vad din kritik avsåg. Centralt verkar vara att ingressen främst beskrev naturvetenskap. Tycker du att det problemet nu är löst?

Lägger man (som både du och jag har gjort i ingressen) in text utan källhänvisningar får man räkna med att den ändras friskt av andra. Acceptansen är lägre för att radera källbelagd text utan att ge goda argument.

Alternativ till "producera" som många källor använder är "bygga" och "organisera" kunskap. Men jag gillar kunskapsproduktion dvs att skapa och syntetisera ny kunskap.

Kan artikeln ta upp skillnad mellan olika vetenskapsfilosofier, och mellan kvalitativ och kvantitativ metod, bättre? Ingressen sa tidigare: "Inom bland annat naturvetenskap betonas att vetenskap måste vara objektiv och ickepolitisk samt ge generaliserbara predikteringar och kartlägga strukturer, och större tilltro sätts till empiriska data än mänsklig tolkning. Däremot anser många inom tolkande samhällsvetenskap att sådan kunskap inte är uppnåelig och eftersträvansvärd, utan anammar istället vetenskapsfilosofier som konstruktivism och poststrukturalism. Kritisk realism försöker förena de två synsätten, och föreskriver försiktigare slutsatser vid studiet av samhällen än vid studiet av naturen."

Jag tittar på fler saker som har funnits men försvunnit ur artikeln under åren. Tycker du att artikeln (inte nödvändigtvis ingressen) bör nämna att privatforskning och industriell forskning också kan publiceras vetenskapligt och således vara vetenskap?

Kan artikeln diskutera vad som inte är vetenskap, t.ex. praktikerkunskap och konst, samt till trosuppfattningar och pseudovetenskap. Du kan ha rätt i att sjukvårdens formulering "evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet" inte är i motsatsställning.Tomastvivlaren (diskussion) 4 december 2022 kl. 15.41 (CET)

Tack för trevligt svar, ja, jag har visserligen redigerat lite på wikipedia ett tag men har t.ex. inte varit inne på någon diskussionssida tidigare, så dialog med andra på wikipedia är nytt för mig, (det är därför jag skrev "jävla idiot", men nu förstår jag hur man ska bemöta varandra, tack för tipsen :D).

För att svara på dina frågor: Ingressen har blivit bättre vad gäller fokus på mer än naturvetenskap, men jag tror att hela artikeln skulle behöva en översyn vad gäller det. Det behövs eventuellt inte så mycket, men några meningar och förklaringar här och där kanske kan göra stor skillnad.

Jag får vika ned mig vad gäller "producera", känner att jag inte kan hävda mig emot saol :D.

Ja, det hade varit bra om man kunnat ta upp skillnaden mellan vetenskapsfilosofier bättre och på det sättet kommer ju också samhällsvetenskap och humaniora in i artikeln lite mer. Jag förstår syftet med meningen som nu är borta, kanske den kan föras in i ingressen igen, fast genom att beskriva skillnaden i synsätt i stället för att hänvisa till filosofier som de flesta inte kan ta ställning till utan att läsa i den länkade sidan (det kan ju funka längre ned i texten, men inte för mycket hänvisningar i ingressen tänker jag). Eller så tar man det i en rubrik längre ned. Artikeln har ju en rubrik som heter "relationen mellan dicsipliner", även under rubriken "vetenskapsteori" kan det kanske passa.

Det blev för "tjockt" i ingressen, det var därför jag tog bort även det där med privatforskning.... men det är ju absolut intressant egentligen. Förlåt om jag var lite respektlös, jag funderade mest på hur ingressen skulle bli bra, inte på att vissa delar då kanske försvann helt från artikeln. Eventuellt kan man förkorta stycket om bedömning av forskning i ingressen och föra in ett lite längre parti om det längre ned, där det då nämns att vem som helst kan forska.

Vetenskap är ju definitivt kopplat till kunskap och skillnaden mellan andra sorters kunskap blir ju då också intressant. Varför skriver t.ex. NE så här på sin förstasida: "Nu när vetenskapen är hotad finns vi här med oberoende och tillförlitlig kunskap". Varför ses just vetenskaplig kunskap som extra tillförlitlig? Det vill man ju förmedla. Det svåra blir samtidigt att formulera detta, och kanske man kan göra det i en kort mening, men jag vet verkligen inte hur, det kan också lätt bli missvisande och som att man nedvärderar annan kunskap vilket ju definitivt blev fallet när man använder ordet "står i motsats till" som det stod skrivet tidigare. Jag ser det snarare som att det är i långt i från alla sammanhang som vetenskaplig kunskap är tillgänglig eller möjlig att uppnå, men däremot kan annan kunskap då vara på sin plats. T.ex. kunskapen att vara bra på att förstå, prata och leka med barn. Detta är en kunskap som knappast kan mätas eftersom den nästan helt och hållet baseras på subjektiva bedömningar, osv. Det är detta som kommer in i den kvalitativa metoden i humaniora, inte för att de som forskar inom humaniora är flummiga, utan för att verkligheten "är flummig". Olika vetenskapliga metoder ser ut på olika sätt för att den verklighet som studeras är olika, inte för att man har olika filosofier om vad vetenskap är. Detta känns viktigt att förmedla måste jag säga. Om texten ska ta upp trosuppfattningar så måste man i ärlighetens namn gå in på att all kunskap är en form av "tro". Även om man inte brukar använda ordet tro på det sättet så ser jag det som nödvändigt att bli filosofisk om det inte ska bli missvisande att jämföra "vetenskaplig kunskap" och "trosföreställningar" osv. Man får försöka formulera det så neutralt som möjligt. Det är ju onekligen intressant och kopplat till ämnet, det håller jag med om. Wikipedias artikel om kunskapsteori tog inte upp detta, så man får i så fall finna stöd på annat håll. Maltesiern (diskussion) 10 december 2022 kl. 12.52 (CET)

Avsnitt om vetenskapsfilosofi? Kortare ingress?

@DoctorAro: Tack för bidrag om Feyerabend. Jag tänker att även om han ofta omnämns i kurser i vetenskapsteori så är hans anarkistisk uppfattning ovanlig i praktiken - få forskningstidskrifter och ämnestraditioner är emot systematiska metoder idag. Kravet på falsifierbarhet är inte i motsatsställning till systematiska metoder, utan det kräver alla. Feyerabend behöver därför inte omnämnas i ingressen, särskilt inte i de två första meningar, utan ingressen bör rikta sig till gymnasieungdomar eftersom definitionen av vetenskap brukar tas upp i gymnasieskolan. Tekniska detaljer och och filosofisk argumentation kan tas längre ned i artikeln, där det finns utrymme att förklara bättre. Motsvarande enwp-artikel har ett underavsnitt om vetenskapsfilosofi som nämner Feyerabend. Det råkar inte vara så att du skulle kunna vara en person som besitter kunskap för att skapa eller översätta ett sådant avsnitt?

Om någon tycker att det jag har skrivit om naturvetenskapens syn på modeller i ingressen är för långt och ointressant kan det naturligtvis flyttas ned till avsnittet om olika ämnestraditioner.Tomastvivlaren (diskussion) 1 april 2023 kl. 10.58 (CEST)

Hej @Tomastvivlaren! Jag förstår ditt resonemang. Detta är en svår fråga eftersom det finns två olika möjliga svar på vad som är forskning: å ena sidan kan forskning beskrivas som det som forskare brukar påstå att forskning är, å andra sidan kan forskning beskrivas som den forskningsprocess som faktiskt sker när forskare ska försöka bli publicerade. Jag har publicerat ett antal artiklar inom både samhällsvetenskapliga och medicinska tidskrifter (jag har inte så breda ämneskunskaper men jag har medverkat på publikationerna på grund av mina kunskaper i bl.a. statistik) och jag vet, av samtliga forskningsarbeten jag har gjort, att forskning i praktiken är allt annat än systematisk även om den beskrivs som sådan i teorin. De flesta forskningsarbeten och publikationer skrivs om många gånger innan de är klara och ofta är det syftesformuleringarna som finjusteras och skrivs om sist av allt. Det är sällan forskare publicerar studier om just det som de ursprungligen hade planerat att undersöka. Dessutom är det omöjligt att använda någon typ av struktur till den viktigaste delen i ett intressant vetenskapligt arbete - nämligen utövandet av den fria kreativiteten och fantasin. Beskrivningen av vetenskap som systematisk är således en föreställning som inte har mycket att göra med praktisk verklighet; vetenskapen beskrivs som systematisk i lexikon och metodböcker för studenter, men denna beskrivning är en kliché och inte sanningsenlig. Jag vet dock inte om detta bör framgå i de första meningarna i Wikipedia-artikeln. Jag är "okej" med att vi behåller samma formuleringar i ingressen som tidigare, men kanske vore det lämpligt att skriva, kortfattat, att varje definition av vetenskap är omtvistad och kontroversiell. Allt gott /DoctorAro DoctorAro (diskussion) 1 april 2023 kl. 11.17 (CEST)