Diskussion:Yle

Rundradion Ab

Aktiebolag förkortas AB i Sverige --RomanNose 8 maj 2005 kl.21.53 (CEST)

Men Rundradion Ab heter inte Rundradion AB, utan just Rundradion Ab. Det handlar inte om Sverige. /RaSten 8 maj 2005 kl.23.39 (CEST)

OK, jag misstänkte att det var så och ändrade därför inte. --RomanNose 8 maj 2005 kl.23.55 (CEST)

Hur blev det?

Ska vi kalla artikeln för YLE, Yleisradio, Oy Yleisradio, Rundradion eller Rundradion Ab? Jag föredrar det svenska namnet. Väsk ✎ 8 juli 2005 kl.21.26 (CEST)

Jag flyttar till Rundradion nu. Väsk ✎ 9 juli 2005 kl.10.24 (CEST)

YLE

Jag har diskuterat detta med både RaSten och Thuresson och hävdat följande:

Om man ser på YLE:s svenska hemsida, så är det ju just YLE som är det framträdande tydliga namnet på hela medieföretaget! Det vore ju nästan som att man fortsatte kalla SVT/SR för "Radiotjänst", eller SEB för "Skandinaviska Enskilda Banken", eller HSB för "Hyresgästernas Sparkasse- och Boendeförening", osv... YLE är en kortform för Yleisradio som ordagrant betyder ungefär "Allmänna radion", alltså "Rundradion". Även om dessa benämningar lever kvar (den enda förekomsten på både de finska och svenska förstasidorna är längst ner i postadressfältet), så är de ju mycket tydligt underställda det samlande koncernnamnet YLE.

/.../

Yleisradio och Rundradion är alltså de ursprungliga namnen för verksamheten. Redan tidigt började förkortningen YLE användas, men de egentliga namnen fortsatte att ha en nog så viktig roll. Men i Finland, precis som i Sverige och annorstädes, så har ett hårdare medieklimat gjort att det är än viktigare att profilera sig tydligt och effektivt. Så förkortningen YLE har med årens lopp fått egenskapen av ett regelrätt namn, snarare än en förkortning. Precis som i exemplen SEB (som alltså inte längre betyder Skandinaviska Enskilda Banken) eller HSB med sin ursprungliga betydelse som inte längre används. Samma med SJ som ju verkligen inte längre betyder Statens Järnvägar, utan bara är ett namn på företaget.

"Rundradion" har ju mer fått karaktären av en beskrivning. Alltså "YLE - Finlands Rundradioföretag", osv. Det är YLE som är det gemensamma namnet för all verksamhet. Alla program, oavsett om de är finsk- eller svenskspråkiga, avslutas med en skylt med namnet YLE. Det finns ju inte heller någon svensk förkortning som kunde ha genomgått samma utveckling. Ett bra exempel syns i menyerna på den svenskspråkiga hemsidan:

Om Svenska YLE

Kanalerna

Programgrupper

YLEs värden

Vill du jobba hos oss?

Pressmeddelanden

Besök YLE

Jag är alltså mycket medveten om att välja svenska ord och uttryck så långt det är möjligt, och i finska sammanhang är ju detta också möjligt i många fall! Vad jag är ute efter är att namnet YLE är det gängse använda uttrycket bland både finsk- och svenskspråkiga. Yleisradio eller Rundradion är ju fortfarande företagets officiella namn, men det intressanta är ju under vilket namn man är känt som. Precis som att varumärket SEB är artikelns namn och inte Skandinaviska Enskilda Banken (publ), så tycker jag att YLE ska vara artikelns namn och inte Rundradion Ab eller Yleisradio Oy.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndardiskussion:Aatox

Hur går det med detta då? Jag vill bara än en gång påpeka att bolaget och dess kanaler är mest kända under just den gängse förkortningen YLE, som ju numera har antagit egenskapen av ett namn. Detta både hos finsk- och svenskspråkiga, varvid det naturliga är att ha YLE som huvudartikel och Yleisradio och Rundradion som dirigerarsidor dit.

Ännu ett exempel från Svenska YLE:s hemsidor. Märk hur benämningen 'YLE används genomgående och inte Rundradion eller någon dylik svensk förkortning:

"YLE producerar inhemska program för den inhemska publiken. Bolaget främjar och skapar finländsk kultur i sina program och granskar internationella frågor ur en finländsk synvinkel. /--/ YLE strävar efter total tillförlitlighet i sin informationsförmedling."

Det låter mycket vettigt. Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör artiklar ha de artikelnamn som de flesta läsare kan förvänta sig. I det här fallet verkar förkortingen YLE vara långt mer använd i svenskspråkiga sammanhang än företagets fullständiga namn Rundradion Ab. --Boīvı€ 31 mars 2006 kl.11.18 (CEST)

Ja, exakt! Eftersom de svenskspråkiga i Finland själva kallar företaget för YLE och dess svenska del för Svenska YLE, så är det ju enbart löjligt att sitta i Sverige och envisas med att det minsann heter Rundradion! Så här pedagogiskt beskrivs det av de ansvariga på hemsidan:

Varför heter ni egentligen Svenska YLE?

För att understryka att vi är en del av helheten YLE. I många sammanhang (bland annat internationella) har det tidigare rått en viss förvirring vart det svenska utbudet i Finland riktigt hör. Därför går vi under namnet Svenska YLE.

YLE är en förkortning av det finska ordet yleisradio som betyder rundradio på svenska.

Vi har redan en artikel här som heter Svenska YLE som behandlar den svenskspråkiga verksamheten. Det naturliga är ju således att huvudartikeln heter det som hela koncernen heter, alltså YLE. Rundradion är en underställd benämning som får omdirigeras dit. --Aatox

YLE är inte en förtkortning om Yleisradio in finska, den skulle vara Yleisr. Bara företaget har nämnas sig "YLE" --Pudeo 13 juli 2007 kl. 20.05 (CEST)

YLE vs Yle

• Jag ändrar nu helt fräckt :-) denna artikel från YLE till Yle, då detta är en vanligare benämning (IMO förstås) än YLE, även om den sistnämnda också används. På den finska Wikipedia-sidan så heter sidorna fi:Yle TV1, fi:Yle TV2 osv, och det bör väga ganska tungt. Även i media såsom Vasabladet så tycker jag att man brukar prata om Yle snarare än YLE. Således: jag flyttar artiklen. Om någon misstycker om detta, kommentera det här på diskussionssidan först så tar vi en öppen diskussion i frågan.
  PerLundberg 9 december 2008 kl. 22.56 (CET)

Rundradion #2

Jag undrar om vi kanske borde flytta denna artikel till Rundradion trots allt...

I Finland, i vissa svenskspråkiga sammanhang, är det faktiskt vanligare att kalla företaget Rundradion än Yle. Sök på "vasabladet rundradion" och "vasabladet yle" så ser ni. Dock verkar inte detta vara helt allmänt, och Yle själva beskriver sig ju som YLE, men... vad företaget heter i folkmun är nog viktigare än vad företaget kallar sig själva, och min känsla där är nog att "Yle" trots allt är vanligare än "Rundradion".

Den finska artikeln heter dock Yleisradio vilket betyder "Rundradio" eller "Rundradion" (finska språket har ingen skillnad mellan bestämd och obestämd form)...

PerLundberg 13 december 2008 kl. 09.34 (CET)

Artikeln borde heta Rundradion, det är ju det officiella svenskspråkiga namnet för företaget. YLE är bara en förkortning, som företaget använder ju om sig själv, men t.o.m. en förkortning av det finskspråkiga namnet - den här är väl inte den svenskspråkiga Wikipedia? Förresten använder Rundradion formet YLE och inte Yle. Men ändå, Rundradion är det namn som vi använder här i Finland i officiella sammanhang om företaget. --93.106.175.107 18 juni 2009 kl. 22.03 (CEST)

Punktlistor

Artikeln blev precis städmallad för att den ska innehålla "väldigt många punktlistor", vilket jag tycker är lite märkligt. Artikeln innehåller tre punktlistor över TV-kanaler, radiokanaler samt mobilappar, vilket på sätt och vis är en uppdelad lista över företagets tjänster. Avsnitten skulle kanske kunna kompletteras med mer beskrivande text och listan över mobilappar skulle behöva beskriva vad de olika apparna gör, men att lista olika kanaler i punktform tycker jag är synnerligen väl motiverat för tydlighetens skull. Jag ser inget att vinna på att sådan rak listinformation konstlat skrivs om som meningar. Väsk ✎ 3 april 2023 kl. 23.23 (CEST)

Den korta artikeln innehåller åtta punktlistor, varav tre av dessa alltid är godtagbara. Merparten av artiklar ska inte bestå av punktlistor, särskilt inte när det är sådant som går och bör skrivas som brödtext. Om det hade varit en biografisk artikel hade man talat om cv. Den bästa lösningen är att ersätta punktlistor med brödtext. Kyllo (diskussion) 4 april 2023 kl. 14.11 (CEST)

Vet inte var du får åtta listor ifrån, om du inte anser att den hierarkiska indelningen av listan över radiokanaler gör om den till tre listor och dessutom tar med källor, nötter och "Se även". För biografiska artiklar kan det vara motiverat att vara försiktig med en hårt mallad rakt kronologisk listning av CV-typ eftersom det kan skymma nyanser, men det är inte applicerbart här eftersom listorna i fråga handlar om en listning av ett företags nuvarande tjänster. Det stämmer inte heller att merparten av artikeln består av listor, trots att den som du säger är ganska kort. Det är fritt fram att utöka artikeln, men det innebär inte att information som bäst presenteras i listform tvunget ska göras om till brödtext. Väsk ✎ 4 april 2023 kl. 16.43 (CEST)

Åtta totalt, varav tre alltid är godtagbara. De tre kan man inte ifrågasätta, men spelar ändå in i helhetsintrycket och läsbarhet i en så kort artikel. En längre artikel har möjligheter till fler punktlistor men generellt är brödtext att föredra framför punktlistor i artiklar. Innehållsförteckningen räknade jag inte med.

Jo, eftersom punktlistor bör undvikas. I en biografisk artikel kallas det cv, annars annons. Det är alltså inte tillåtet att använda punktlistor istället för brödtext för att man vill förenkla, med undantag för diskografier, filmografier och liknande. Det handlar nog också om att punktlistor har en förmåga att växa medan brödtext inte gör det på samma sätt.

Ett tydligt exempel på dessa växande punktlistor är varianter och smaker i produktartiklar. En brödtext där varianterna sätts i ett sammanhang och beskrivs med tidlös historik och årtal växer sällan på samma sätt. Dessutom brukar källangivelser och källgranskningen vara bättre i en brödtext än i en punktlista.

Så även om något eventuellt kan skrivas i punktform är det nästan alltid bättre att skriva det som brödtext. Man har fortfarande möjlighet att göra uppdelningar med hjälp av stycken och underrubriker. Kyllo (diskussion) 4 april 2023 kl. 17.39 (CEST)

Med "växa" syftar jag i det här fallet på ohämmat eller vildvuxet där relevans, källor, målartiklar och annat inte kontrolleras i någon hög grad. Alltså blir det mer som ett klotterplank där användare lägger till det som de tycker passar in eller tror är sant. En annan nackdel med punktlistorna är att förändringar sällan uppdateras. Exempelvis om det är en aktuell lista så raderas sällan det som är inaktuellt och ibland tillkommer dubbletter när listan börjar bli lång. Något annat som kontrolleras dåligt i punktlistor är stavning och språkvård. Kyllo (diskussion) 4 april 2023 kl. 17.47 (CEST)

Att det inte skulle vara tillåtet att använda listformatet som det görs i artikeln har jag svårt att se att det skulle finnas stöd för, varken i praxis eller riktlinjer. Det handlar inte om att förenkla, utan om att presentera information på det mest läsvänliga sättet. Det är inte heller min erfarenhet att listformatet skulle öka risken för dubbletter eller utdaterade uppgifter, snarare gör listformatets överblickbarhet det lättare att hitta dubbletter och gamla uppgifter. Case in point: Den enda uppgiften jag behövde uppdatera när jag redigerade artikeln nyss råkade vara en femton år gammal uppgift som var skriven i brödtextformat. Listor som växer ohämmat brukar vara löst definierade och teoretiskt sett omfattande (typ "kända personer från Hjo"). Jag har svårt att se hur det skulle kunna vara applicerbart på en lista över radio- och TV-kanaler från Yle, vilka i dagsläget är runt dussinet. Väsk ✎ 4 april 2023 kl. 19.50 (CEST)

Jag kan citera vad det står i supplementet till riktlinjen: "Listor saknar emellertid brödtextens möjligheter att beskriva sammanhang och nyansera. En artikel kan därför ofta förbättras genom att om möjligt ersätta länklistor med beskrivande brödtext som sammanfattar innehållet i de inlänkade artiklarna och beskriver deras relation." Alltså det som jag redan har pekat på. Kyllo (diskussion) 4 april 2023 kl. 20.02 (CEST)

Jag kan citera föregående mening: "Listor kan vara mer lättlästa och ha tydligare struktur än uppräkningar i en mening." Men inget av detta stöder en uppfattning om att man alltid/aldrig ska använda sig av punktlistor, utan det är något vi kan bestämma från fall till fall och artikel till artikel. I just denna artikel tycker jag att punktlistorna är väl motiverade, men jag är inte främmande för att göra om listor till brödtext när det är motiverat. Men då måste det finnas en uppfattning om vilka nyanser och sammanhang som artikeln om Yle går miste om genom att företagets radio- och TV-kanaler listas i punktform. Väsk ✎ 4 april 2023 kl. 21.12 (CEST)