Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Ditmar Koel

Från Wikipedia
Ditmar Koel

Del av fönstermålning av Koel i Hamburgs rådhus, utförd av Christian Wilhelm Allers och förstörd under andra världskriget.

Tid i befattningen
1528–1542

Tid i befattningen
1542–1548
Företrädare Nikolaus Bardewik
Efterträdare Gottschalk von Wickede II

Tid i befattningen
1542–1563
Företrädare Matthias Rheder
Efterträdare Albert Hackemann

Född 1500
Död 22 september 1563 (63 år)
Nationalitet Tyskland Tysk
Yrke sjökapten, borgmästare
Religion protestantism
Barn Dithmar Koehl, g.m. Cecilia von Holten
Militärtjänst
I tjänst för Vendisk-Pommerska Hansan i Tyskland
Grad Amiral
Slag/Krig 1524 mot Claus Kniphoff
1536 mot Friedrich von Hadeln
1559 försvaret av Hamburg-Moorburg mot Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg
Vapensköld för Ditmar Koel

Ditmar Koel, även Dithmar Koehl, född 1500, död 22 september 1563 i Hamburg, var en tysk sjökapten och sjörövarjägare, rådsherre samt mellan 1548 och 1563 borgmästare i Hamburg.

Ditmar Koel förde år 1524 kommandot över ett av fyra tvåmastade fartyg i amiralen Simon Parsevals flotta. Den 7 oktober deltog han i ett sjöslag mot piraten Claus KniphoffOsterems utanför floden Ems mynning vid Greetsiel.

Koel lyckades efter åtta timmars kamp äntra Kniphoffs skepp Gallion, och han förde i triumf de fängslade piraterna och ett rikt byte till Hamburg, där piraterna avrättades. [1] Fyra år senare, 1528 belönades Koel med att bli rådsherre i Hamburgs rådhus.

1536 var Koel amiral för en flotta varmed han förhindrade Pfalzgreven Friedrich von Hadeln att överkorsa Elbes biflod Unterelbe, varpå von Hadelns planerade rövartåg i Holstein gick om intet.[2]

1542 blev Koel Amtman i Bergedorf, [3], han stöttade reformationen, införde en ny kyrkoordning och hade en stor del i att protestantismen befästes som religion i Hamburg.

1548 valdes Ditmar Koel till borgmästare i Hamburg.[2], ett ämbete han innehade fram till sin död.

1559 ledde han försvaret av Hamburg-Moorburg mot angreppet av hertig Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg.[2] 1562 reste han med två rådskollegor på ett diplomatiskt besök till Köpenhamn för att avsluta en tvist med danske kungen. Besöket kröntes med framgång, och han återvände till Hamburg, där han avled 1563.

Platser och annat uppkallade efter Ditmar Koel

[redigera | redigera wikitext]
  • Bardo Metzger: Ditmar Koel und die Einführung der Reformation in Bergedorf. In: Kirche zwischen Dorf und Stadt: St. Petri und Pauli zu Hamburg-Bergedorf in der Geschichte. Convent Verlag. Hamburg, 2002. ISBN 3-934613-46-2
  • Friedrich Georg Buek: Die hamburgischen Oberalten, ihre bürgerliche Wirksamkeit und ihre Familien, Sidan 70, Perthes & Besser 1857 (Digital version)
  • N. Wilckens, Hamb. Ehren-Tempel, Hamburg 1770, S. 14 ff.
  • O. Beneke, Hamb. Geschichten und Sagen, 2. Aufl., Hamburg 1854, S. 172 ff


  1. ^ Friedrich Georg Buek: Die hamburgischen Oberalten, ihre bürgerliche Wirksamkeit und ihre Familien, Sidan 70, Perthes & Besser 1857
  2. ^ [a b c] Franklin Kopitzsch, Dirk Brietzke (Herausgeber): Hamburgisches Biografie-Personenlexikon, Band 2, Seite 225, Wallstein Verlag, 2003, ISBN 9783767213661
  3. ^ Harald Richert: Schloßhauptleute und Amtmänner in Bergedorf; in Lichtwark-Heft Nr. 59. Verlag HB-Werbung, Hamburg-Bergedorf, 1994, ISSN 1862-3549