Drömmil

Gunder Hägg går i mål på Slottsskogsvallen i Göteborg den 1 juli 1942, vid ett av de tre lopp när han slår världsrekordet på en engelsk mil.
Även tvåan Arne Andersson kommer att sänka rekordet tre gånger under sin löparkarriär.

I Oxford den 6 maj 1954 blev engelsmannen Roger Bannister den förste löparen i världen, att klara en drömmil.

Minnesplakett för den första drömmilen av Bannister vid Oxfords universitets Iffley Road Track, senare omdöpt till ”Roger Bannister Track”.

Endast 46 dagar senare – den 21 juni 1954 i Åbo - blev australiensaren John Landy den andre löparen, att prestera en drömmil.

Herb Elliott vinner finalen på 1 500 meter vid OS i Rom 1960.

Britten Steve Cram var innehavare av världsrekordet på en drömmil från 1985 till 1993.

Nu gällande världsrekord på en engelsk mil är 3:43,13. Det sattes av marockanen Hicham El Guerrouj (till vänster i grön tröja) den 7 juli 1999 i Rom.

Drömmil är en populär benämning för att löpa en engelsk mil (1609,344 meter) på en tid under fyra minuter. Detta är en klassisk drömgräns i friidrott.

Försöken under 1940-talet

Under 1940-talet tangerade eller sänkte Gunder Hägg och Arne Andersson världsrekordet vid sex tillfällen med sammanlagt fem sekunder från 4:06,4 till 4:01,4. I juli 1942 sprang både Hägg och Andersson på världsrekordtiden 4:06,2 i två olika lopp i Göteborg och Stockholm. I september samma år i Stockholm sänkte Hägg rekordet till 4:04,6. Följande år sänkte Arne Andersson rekordet, på Slottsskogsvallen i Göteborg den 1 juli 1943, med ytterligare två sekunder till 4:02,6. Följande år sänkte han det, i Malmö den 18 juli, med ytterligare en sekund till rekordtiden 4:01,6 — inte långt ifrån en ”drömmil”. Den 17 juli 1945 var Hägg ännu närmare, att klara drömmilen i Malmö, då han sprang på världsrekordtiden 4:01,4. Någon drömmil blev det trots allt inte under 1940-talet för dessa båda svenska löpare. Det lyckades inte heller för någon annan löpare i världen under denna tidsperiod.

Genombrottet på 1950-talet och senare utveckling

Den förste löparen i världen att förverkliga en drömmil, var britten Roger Bannister. Den 6 maj 1954 noterade han 3:59,4 vid en tävling i Oxford. Två månader senare, under Samväldesspelen i Vancouver i British Columbia, sprang två av de tävlande, australiensaren John Landy och Roger Bannister, båda under fyra minuter med Bannister som vinnare.

I augusti 1958 satte australiensaren Herb Elliott världsrekord på en engelsk mil med tiden 3.54,5, en förbättring med 2,7 sekunder. I mitten av 1990-talet hade Steve Cram från Storbritannien rekordet på distansen med tiden 3:46,32.

Nu gällande världsrekord är på 3:43,13 och sattes den 7 juli 1999 i Rom av marockanen Hicham El Guerrouj.

Rekordhållare på drömmilen i Sverige

Förste svensk att klara drömmilen blev Dan Waern, som den 19 juli 1957 noterade 3:59,3 på Stockholms stadion. Vid ett lopp i Malmö den 4 september 1957 sänkte han sitt nysatta rekord till 3:58,5. Under sin karriär sprang Dan Waern drömmilen vid inte mindre än åtta tillfällen.

Dan Waerns rekordtid stod sig i nästan femton år ända fram till 1972, då tiden sänktes till 3:57,8 av Gunnar Ekman och två år senare av Ulf Högberg till 3:54,52. Den 30 juni 1975 putsade Anders Gärderud tiden till 3:54,45. Denna notering stod sig sedan i nära 44 år – bland annat på grund av, att distansen numera inte löps så ofta av svenska löpare.

Det nuvarande svenska rekordet är på 3:53,83 och sattes av Kalle Berglund vid Bislett Games i Oslo den 13 juni 2019.

Bildgalleri

• 
  Gunder Hägg går i mål vid ett av de tre lopp då han slog världsrekord på en engelsk mil.
• 
  Även Arne Andersson sänkte noteringen för världsrekordet på en engelsk mil vid tre tillfällen.
• 
  Den förste svenske löparen, att lyckas prestera en "drömmil", var Dan Waern på Stockholms stadion den 19 juli 1957.
• 
  Ulf Högberg, längst till vänster, hade det svenska rekordet från 1974 till 1975.
• 
  Anders Gärderud var innehavare av rekordet under hela 44 år ända fram till 2019.
• 
  Kalle Berglund har det svenska rekordet på ”drömmilen” sedan den 13 juli 2019.

Se även

• Världsrekordutveckling utomhus i löpning
• Engelsk mil

Referenser

Webbkällor

• ”drömmil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dr%C3%B6mmil. Läst 30 maj 2020. , Läst 4 februari 2023.
• Bannister – en milstolpe i idrottshistorien, Understreckare av Rolf Yrlid i Svenska Dagbladet 2004-10-03. Läst 4 februari 2023.
• Roger Bannister, Den Store Danske Lexikon, denstoredanske.lex.dk. Läst 4 februari 2023.
• 1954: Roger BANNISTER runs the first ever 4 MINUTE MILE, Newsreel, Classic BBC Sport, BBC Archive, YouTube. Läst 4 februari 2023.
• Engelsk mil, Store norske leksikon, snl.no. Läst 4 februari 2023.
• Kalle Berglund, worldathletics.org. Läst 4 februari 2023.

Tryckta källor

• Carlin Lena, red (1999). Århundradets största - sportprofiler [Vol. 1] [A-G]. Stockholm: Stroemberg. sid. 46. Libris 7755726. ISBN 9186184520 
• Lindhagen, Sven; Ericson H. C. (1960). Dan Waern: vägen till drömmilen. Stockholm: Tiden. Libris 1922126 
• Nationalencyklopedin (1991). NE HF band 05. NE Nationalencyklopedin. sid. 154. Libris 12306118. ISBN 978-91-976240-4-6 

Vidare läsning

• Bale John, Howe P. David, red (2008) (på engelska). The four-minute mile: historical and cultural interpretations of a sporting barrier. Sport in the global society. London: Routledge. Libris 13920816. ISBN 9780415400152 
• Bascomb, Neal (2004) (på engelska). The perfect mile. London: CollinsWillow. Libris 9373233. ISBN 0-00-717373-3 
• Bryant, John. (2004) (på engelska). 3:59.4: the quest to break the 4 minute mile. London: Hutchinson. Libris 9319043. ISBN 0091800331 
• Coe, Peter (1996) (på engelska). Winning running: successful 800m & 1500m racing and training. Marlborough: Crowood. Libris 6438876. ISBN 1852239972 

Externa länkar



• Bannister alltid ihågkommen för drömmilen, marathon.se
• Den svenska drömmilshistorien, arkiv.friidrott.se
• Drömmilen och gränser, hjarnfysik.blogspot.com
• Drömmen om drömmilen, (1988) Svensk Filmdatabas - SFdb