Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Eta Capricorni

Från Wikipedia
Eta Capricorni (η)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStenbocken
Rektascension21t 04m 24,30132s[1]
Deklination-19° 51′ 17,9711″[1]
Skenbar magnitud ()+4,84[2] (5,02 + 7,39)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA4 V + F2 V[4]
U–B+0,09[2]
B–V+0,17[2]
Astrometri
Radialhastighet ()23,80 ± 2,80[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -37,62 ± 0,90[1] mas/år
Dek.: -24,95 ± 0,88[1] mas/år
Parallax ()20,20 ± 0,82[1]
Avstånd161 ± 7  (50 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+1,35[6]
Detaljer
Massa2,03 ± 0,12[7] M
Radie2,60[5] R
Luminositet24[6] L
Temperatur8 017[5] K
Metallicitet-0,01[6] dex
Andra beteckningar
η Cap, 22 Capricorni, BD -20° 6115, HD 200499, HIP 104019, HR 8060, SAO 189986, WDS J21044-1951AB [8]

Eta Capricorni (η Capricorni, förkortat Eta Cap, η Cap) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stenbocken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,84[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 161 ljusår (ca 50 parsek) från solen.

Primärstjärnan Eta Capricorni A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A4 V[4]. Den har en massa som är omkring dubbelt[7] så stor som solens massa, en radie som är ca 2,6[5] gånger större än solens och utstrålar från sin fotosfär ca 24[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 000[5] K.

Följeslagaren, Eta Capricorni B, är en huvudseriestjärna av spektralklass F2 V[4], som har en skenbar magnitud av +7,39.[3] Paret kretsar kring varandra med en period på 27,85 år, med en excentricitet på 0,410.[7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Catalogue of homogeneous data in the UBV photoelectric photometric system", Astronomy and Astrophysics, 34: 1, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ [a b c] ten Brummelaar, Theo; et al. (May 2000), "Binary Star Differential Photometry Using the Adaptive Optics System at Mount Wilson Observatory", The Astronomical Journal, 119 (5): 2403−2414, Bibcode:2000AJ....119.2403T, doi:10.1086/301338.
  5. ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/armus. Hämtad 2017-12-10.
  6. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Docobo, J. A.; Andrade, M. (2013), "Dynamical and physical properties of 22 binaries discovered by W. S. Finsen", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 428 (1): 321–339, Bibcode:2013MNRAS.428..321D, doi:10.1093/mnras/sts045.
  8. ^ "eta Cap -- Double or multiple star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-05-15.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]