Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

H.C. Andersen

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från H C Andersen)
Hans Christian Andersen
Porträttmålning av Carl Bloch från 1869 som idag är en del av Nivaagaards Malerisamling
Porträttmålning av Carl Bloch från 1869 som idag är en del av Nivaagaards Malerisamling
PseudonymH.C. Andersen
FöddHans Christian Andersen
2 april 1805 (1805-04-02)
Odense, Fyn, Danmark-Norge
Död4 augusti 1875 (1875-08-04) (70 år)
Østerbro, Köpenhamn, Danmark
YrkeFörfattare, poet
NationalitetDansk
SpråkDanska
Verksam1829 – 1872; under den danska guldåldern
GenrerBarnlitteratur, poesi, dramatik, reseskildringar
Noterbara verk"Den lilla sjöjungfrun"
"Den fula ankungen"
"Kejsarens nya kläder"
"Den lilla flickan med svavelstickorna"
HemortDanmark, Hans Christian Andersens barndomshem, Slagelse, Helsingör, Kong Hans' Vingård och Rolighed
SläktingarHans Andersen (far)
Anne Marie Andersdatter (mor)
InfluenserLudvig Holberg
William Shakespeare
InflueradeCharles Dickens
Oscar Wilde[1]
Namnteckning
Webbplatsandersen.sdu.dk
Sida på WikisourceHans Christian Andersen

Hans Christian Andersen (danskt uttal: [ˈhænˀs ˈkʰʁestjæn ˈɑnɐsn̩] ( lyssna); eller bara H.C. Andersen), född 2 april 1805 i Odense i Danmark-Norge, död 4 augusti 1875 på Østerbro i Köpenhamn, var en dansk författare. Han är, tillsammans med Ludvig Holberg och Søren Kierkegaard, Danmarks internationellt mest kända författare och företrädare för den danska guldåldern.[2] Andersen är mest känd för sina sagor (på danska: eventyr). Andersen skrev över 200 sagor, 1 000 dikter, 6 romaner och 50 skådespel[3] och hans verk finns översatta till nära 150 språk.[4]

Trots en fattig och enkel uppväxt och en problematisk skolgång kom Andersen att etablera sig som en författare som hade stöd av såväl kungen som det intellektuella etablissemanget och genom sina sagor även i de breda folklagren. 200-årsjubileet år 2005 medförde en ökad satsning på H.C. Andersen-forskningen och resulterade i en mängd litteratur kring författaren och i nyutgåvor och nyöversättningar av Andersens verk.[5]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
H.C. Andersens hus i Odense (hem till två års ålder).
H.C. Andersens barndomshem på Munkemøllestræde i Odense (bostad 1807–1819). Idag ett museum.
Hans Christian Andersens grav på Assistenskirkegården.
Målning av Christian Albrecht Jensen från 1836 föreställande Hans Christian Andersen.
Andersen i Roligheds trädgård, i närheten av Köpenhamn, 1869.

Andersen föddes i ett fattigt hem i Odense på Fyn. Hans Andersens fader var skomakare, med bokintresse. Fadern lämnade hemmet för att i Hjælpekorpset delta i Napoleonkrigen, men återvände med sviktande hälsa och dog snart efter hemkomsten till Odense. Modern Anne Marie Andersdatter försörjde sig som tvätterska och gifte sedermera om sig.[6]

Den första undervisning Andersen fick, först i hemmet och senare i en privat småskola för pojkar (danska: pogeskole) och i folkskolan, var tämligen undermålig och han höll sig mest för sig själv. Han läste mycket, lekte med dockor och sådant som satte fantasin i rörelse, uppförde egna pjäser och dagdrömde om en framtida storhet.[6]

Han blev tidigt intresserad av teater och det kom att bli hans stora intresse. Han drömde om en framtid som skådespelare. År 1819 for han till Köpenhamn, där han försökte få anställning vid Det kongelige Teater, vilket misslyckades. Han hankade sig fram med hjälp av privata välgörare och kom så småningom in som oavlönad elev vid balettskolan.[1] Hans framgång där var dock liten och efter att några gånger framträtt som korist i småroller blev han uppsagd.[6]

Han hade sänt in några skådespel som han skrivit till Det kongelige Teater, men de blev refuserade. Han sökte hjälp hos det välvilliga och inflytelserika geheimerådet Jonas Collin som fattat tycke för honom och som kom att bli ett stöd under många år. Collin lade fram Andersens sak för kungen och menade att det som först och främst fordrades var regelrätt utbildning. Han fick en friplats i Slagelses latinskola där han gjorde stora framsteg. Han flyttade sedan med rektor Simon Meisling[7] till skolan i Helsingör och så småningom till Köpenhamn där han avlade studentexamen som privatist för Ludvig Christian Müller.[6]

År 1822 fick Andersen sin första bok Ungdoms-Forsøg[8][9] publicerad under pseudonymen Villiam Christian Walter (vilket är en kombination av hans eget namn, William Shakespeares och Walter Scotts)[10], och 1829 kom Fodreise fra Holmens Canal til Østpynten af Amager. Han fick också sitt första skådespel, som han redan skrivit vid 16 års ålder, uppsatt vid Det kongelige Teater 1829 och året därpå kom den första diktsamlingen ut.[1]

Förutom de sagor, som givit honom en plats i världslitteraturen, skrev Andersen reseskildringar från resor i bland annat England, Mindre Asien, Tyskland och Italien. Han skrev också romaner som alla innehåller självbiografiska element. Därtill författade han en stor mängd dikter och skådespel.[1]

H.C. Andersen dog ogift och barnlös i familjen Melchiors hus, Rolighed, den 4 augusti 1875. Han är begravd på Assistens Kirkegård i Köpenhamn.

Författarskap

[redigera | redigera wikitext]

År 1829 uppträdde Andersen som författare med en humoristisk skiss, kallad Fodreise fra Holmens kanal til Østpynten af Amager, som röjde ett starkt inflytande av den tyske humoristen Ernst Theodor Amadeus Hoffmann.

Efter en resa till Italien utgavs efter hemkomsten (1835) romanen Improvisatoren, som skildrar en ung författares strid och seger och som genom sin färgrika teckning av Italiens folkliv väckte allmän beundran. Samma år utkom en liten samling barnsagor, Eventyr, fortalte for børn, som innehöll uppslaget till den del av Andersens författarverksamhet, genom vilken han kom att bli världskänd.[11]

Sedan kom romanerna O.T. (1836), Kun en spillemand (1837) och De to baronesser (1849), det romantiska dramat Mulatten (1840), operatexten Liden Kirsten (1846), lustspelet Den nye barselstue (1850) och flera så kallade sagokomedier, bland andra Mer end perler og guld (1849), Ole Lukøje (1850) och Hyldemoer (1851), som beredde honom en ganska framstående plats i danska litteraturen. Som sagoberättare erövrade han ett eget rike, där han är oöverträffad. Han utvecklade här ett sällsamt eget språk. Hans Eventyr og historier utkom 1835–1872 i små häften, ungefär ett om året, vilka räknades till de litterära evenemangen, och bildar 7 band i hans samlade skrifter. En folkupplaga kom ut 1880 i 3 band (omtryckt 1887). Dessutom har de givits ut med illustrationer av flera framstående konstnärer som till exempel Vilhelm Petersen (1850, 8:e uppl. 1902, Vidare en särskild, konstnärligt utsmyckad upplaga 1902–1903), Lorenz Frölich (Ny eventyr og historier, 3 band 1870-74) och Hans Tegner (en praktfull, så kallad världsupplaga, 2 band, 1899–1901). De är översatta på en mängd främmande språk, och Andersen är utan tvivel den danska författare, vars verk fått den största utbredningen utomlands.[11]

Nära sagorna står hans vackra Billedbog uden billeder (1840, 6:e upplagan 1876). Nämnas bör även En digters bazar (1842) och flera andra poetiska reseskildringar. Han åtnjöt under sin senare tid allmänt erkännande och redan 1851 fick han professorstitel och "digtergage" (författarlön) av staten. År 1867 blev han hedersborgare i sin födelsestad Odense och 1874 utnämndes han till konferensråd.[11]

Andersen och Kierkegaard

[redigera | redigera wikitext]

I sin självbiografi, Mit Livs Eventyr[12], berättar Andersen att han träffat den berömde filosofen Søren Kierkegaard (1813-1855) som berättade att han tänkte recensera Andersens bok Kun en Spillemand[13]. Kierkegaard sade att det skulle bli en mer rättvis recension än de som tidigare publicerats. Det blev av olika skäl ingen recension, utan i stället en bok, Kierkegaards första, Af en endnu Levendes Papirer.: Udgivet mod hans Villie (”Ur en ännu levandes anteckningar, utgivna mot hans vilja”)[14]. Kierkegaards första bok kom därmed att också bli den första som handlade om H.C. Andersen. Kierkegaard var inte förtjust i den åtta år äldre Andersen. I Andersens roman, som i hög grad är självbiografisk, menar författaren att genier som får uppmuntran och stöd kan utveckla sina talanger, medan hos den konstnär som inte får uppmärksamhet kommer begåvningen att dö. Andersen var vid den här tiden redan en firad författare och hade en årlig statlig konstnärslön och han tog sin utgångspunkt till romanen i sitt eget liv. Kirkegaard menade att Andersen var aningslös och inte visste vad som skapade ett geni.[15]

Litteraturprofessorn Thure Stenström anser att "I fråga om inåtvändhet, självupptagenhet, ångest och originell fantasikraft torde de båda genierna [Kierkegaard och Andersen] kunna ta upp tävlan med varandra. Men eljest var de varandra olika. I yttre mening var det knappast den förmögne Søren Kierkegaard, son till en av Danmarks rikaste affärsmän, utan snarare uppkomlingen H C Andersen som fullbordade det mer imponerande levnadsloppet."[2]

Andersen och Dickens

[redigera | redigera wikitext]
Charles Dickens (av Herbert Watkins, den 29 april 1858).

Andersen besökte England första gången 1847 då han gästade grevinnan av Blessington vars sammankomster drog till sig Europas intellektuella. Det var på en av dessa sammankomster som han träffade Charles Dickens, som han beundrade och kallade "vår tids störste författare". Dickens, som i gengäld beundrade Andersen, besökte denne månaden därpå. Då han upptäckte att Andersen inte var hemma lämnade han tolv exemplar av sina böcker. En hjärtlig korrespondens uppstod mellan de två författarna och Andersen återvände till England 1857 för att gästa Dickens hus, Gad's Hill i Kent, i två veckor. Före hans ankomst hade Dickens fått ett brev från honom där det stod "Jag ska inte besvära dig alltför mycket". Dickens kom snart att ångra sin inbjudan. När Andersen anlände visade det sig att han var en odräglig gäst och mycket dålig på engelska[16], hans brev var skrivna av en tolk.[17] Den danske författaren, en lång, mager och ganska klumpig man, utökade sin vistelse hos Dickens till fem veckor. Dickens antydde artigt att han borde lämna huset, men antydningarna var kanske alltför vaga. Efter att han hade åkt skrev Dickens på spegeln i gästrummet: "Hans Andersen bodde i det här rummet i fem veckor – vilket för familjen verkade som en evighet". För Andersen var besöket en saga som hade blivit sann, men för familjen Dickens var det en riktig skräckhistoria. Dickens dotter Kate mindes honom senare som "en benig tråkmåns som stannade i evigheter". Som socialt inkompetent förstod Andersen aldrig varför Dickens aldrig svarade på hans brev efteråt.[18][19] Den irländske professorn Michael Fitzgerald menar att Andersens sociala oförmåga berodde på att han hade Aspergers syndrom.[20][21]

Andersens besök hos Dickens beskrivs i den svenske författaren Niklas Rådströms roman Gästen.[22][23]

Andersen i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: I Sverige

På 1830-talet besökte Andersen Sverige flera gånger. Åren 1837, 1849 och 1865 besökte han Stockholm och Uppsala. Till Göteborg kom han den 24 juni 1837, den 19 maj 1849 och 28 juli 1871.[24] Inspirerad av sitt sista Sverigebesök under tre månader 1849 skrev han den vackra reseboken I Sverrig (1851).[25] Han lärde känna många samtida författare, särskilt Fredrika Bremer.[1] Bremer och Andersen träffades första gången på en båtresa från Vänersborg till Stockholm, och Andersen besökte senare familjen Bremer på Årsta slott. Bremer försåg Andersen med ett rekommendationsbrev till Erik Gustaf Geijer där hon beskrev honom som Herr Andersen med något besynnerligt yttre men enkel, känslig varmhjertad, god, barnfrom och författare af goda böcker. Andersen kom dock aldrig att använda rekommendationsbrevet i samband med sitt möte med Geijer. De båda kom efter mötet att brevväxla under flera decennier. Då Bremer 1848 besökte Köpenhamn var Andersen hennes ciceron introducerade då Andersen för Per Johan Böklin och Hans Lassen Martensen.[26]

Andersen och skandinavismen

[redigera | redigera wikitext]
Otto Lindblad. Ur Svenska Familj-Journalen 1880.

Vid sina många resor till Sverige kom Andersen i kontakt med den skandinavistiska rörelsen som blomstrade vid universiteten i Sverige. Det resulterade senare i en dikt ”Vi er eet Folk, vi kaldes Skandinaver” och Andersen skriver om den att ”land och folk fick jag kärt och syntes, som sagt, att mitt hems gränser växte, först nu förstod jag strax efter min hemkomst sången: ’Vi är ett folk, vi kallas skandinaver’”. Andersen hade lovat den svenske förläggaren Bernhard Cronholm ett bidrag till den svensk-danska poetiska kalendern Hertha. Cronholm bad den lundensiske tonsättaren Otto Lindblad att tonsätta dikten och tillsammans med Lindblads musik för manskör publicerades den i januari 1840. Då Andersen senare samma år besökte Lund hyllades han av lundasångarna med denna sång och den sjöngs även vid det nordiska studentmötet i Köpenhamn 1845.[27][28]

Andersen och kärleken

[redigera | redigera wikitext]
Jenny Lind. Målning av J.L. Asher 1845.

Andersen förblev ogift hela livet, trots flera stora förälskelser. Bland annat var han förälskad i Riborg Voigt[29][30] och Mathilda Barck[31][32], men den allvarligaste förälskelsen gällde den svenska sångerskan Jenny Lind[33][34] som han mötte första gången 1840. Hon avböjde hans frieri och kallade honom från 1843 sin "broder". Berättelsen om Näktergalen (1844) kan vara en hyllning till Lind som kallades "den svenska näktergalen".[1][35]

Danska forskare, från Hjalmar Helweg 1927[36] till Elias Bredsdorff 1975[37] har varit tysta om H.C. Andersens homosexuella bekantskaper med balettdansören Harald Scharff[38], Henrik Stampe och Edvard Collin, den senare son till mecenaten Jonas Collin. När Andersen skrev Den lilla sjöjungfrun var det med tanke på Edvard Collin och kärleken till honom. Hans dagböcker lämnar inga tvivel om att han var attraherad av båda könen men dessa avsnitt i hans dagböcker och brev redigerades bort på 1960-talet. Endast två vetenskapliga avhandlingar på senare år har behandlat Andersens homoerotiska dragning, nämligen Wilhelm von Rosen i Venskabets mysterier 1980[39] och den tyske kritikern Heinrich Detering i Åndelige amfibier 1991[40].[41] Enligt Andersens dagbok från 1840 var det så att hjärtat hoppade på honom när Edvard Collin kysste honom: "Eduard C. var den sidste derude jag sagde Lev vel, han trykkede et Kys paa min Mund! O det var som mit Hjerte vilde springe"[42] ("Eduard C. var den siste där ute som jag sade farväl till, han tryckte en kyss på min mun! O det var som om mitt hjärta ville hoppa").

Andersens ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det har framförts teorier om att portvakten Nicolas Gomard som var Andersens fadder skulle kunnat vara H.C. Andersens biologiske fader.[43] Påståendet kommer från en tradition i familjen Gomard.[44] Historikern Erik Kjersgaard skriver i sin bokserie om Danmarks historia, att Andersen var "illegitim son till en officer i Odense", dock utan närmare förklaring eller källa.[45]

Christian VIII, enligt Jens Jørgensen fader till H.C. Andersen.

Jens Jørgensen, före detta rektor för Slagelse Gymnasium, har utan framgång försökt bevisa att kronprins Christian och länsgrevedottern Elise Ahlefeldt-Laurvig var föräldrar till Andersen. Jørgensen har framlagt teorin dels i sin bok H.C. Andersen — en sand myte från 1987[46], dels i sitt förord och efterskrift till den kommenterade utgåvan av H.C. Andersens Levnedsbogen.[47] Fyens Stiftstidendes kulturredaktör Rolf Dorset har stött teorin i sin bok Paradisbarnet — en bog om H.C. Andersens herkomst från 2004.[48]

Teorin har inget stöd av vetenskapen. Bland annat har den förre överarkivarien vid Rigsarkivet i Danmark, Vello Helk, kallat Jørgensens första bok för en "spekulation" och menar att "arkivstudier inte förefaller vara Dorsets starka sida",[49] i ett utkast till anmälan i Personalhistorisk Tidsskrift 2005. H.C. Andersen-forskaren Johan de Mylius anser, att teorin bygger på en "helt charlatan-aktig behandling av källorna".[43] I en anmälan i tidskriften Anderseniana utgiven av H.C. Andersen Centret i Odense 1989 har redaktören Niels Oxenvad likaledes förundrat sig över Jørgensens bristande förmåga att tillerkänna kyrkböckernas deras sanningsvärde.[50] Historikerna har förgäves försökt avliva myten om Andersens kungliga härkomst, men uppgiften har till synes varit hopplös då den är så omtyckt.[49]

Verk

[redigera | redigera wikitext]

Andersens Samlede Skrifter (band 1–32) utgavs mellan 1854 och 1879.[51] Eventyr. Ny kritisk Udgave med Kommentar gavs ut 1919 av Hans Brix och Anker Jensen[52] och 1963–1967 kom Eventyr. Kritisk Udgave efter de originale Eventyrhaefter med Varianter (1–5) utgivna av Erik Dal.[53] Romaner og Rejseskildringer (1–7) utgivna av Helge Topsøe-Jensen kom 1907 och Andersens Dagböger 1825–1875 (1–12)[54] gavs ut 1971–76.[1]

H.C. Andersen Centret listar (i mars 2012) följande i sin genreförteckning över Andersens verk: 212 sagor, 28 sagosamlingar, 6 romaner, 6 ”annan prosa”, 51 dramer, 25 reseskildringar, 4 självbiografier, 6 biografiska arbeten, 36 ”samlade och blandade skrifter”, 42 avhandlingar, artiklar, brev och annat, 7 satiriska och humoristiska småstycken, 8 diktsamlingar, 6 diktcykler, 1 024 dikter och 37 småtryck (enkelttryk).[55] Här nedan följer ett urval titlar.

Diktsamlingar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1830 Digte
  • 1831 Phantasier og Skizzer
  • 1833 Samlede Digte

Reseskildringar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1831 Skyggebilleder af en Reise til Harzen og det sachsiske Schweiz etc. i Sommeren 1831
  • 1842 En Digters Bazar
    • En skalds lustvandringar i Tyskland, Italien, Grekland och Orienten (översättning Carl Johan Ekeblad Gustafsson, Duriet, 1843)
    • En skalds lustvandringar (översättning Inger Molde, Biblioteksförlaget, 1960)
  • 1851 I Sverrig
  • 1863 I Spanien
  • 1868 Et Besøg i Portugal 1866

Romaner

[redigera | redigera wikitext]
  • 1835 Improvisatoren
    • Improvisatören (anonym översättning, Hierta, 1838)
    • Improvisatören (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1876)
  • 1836 O.T.
    • O.T. (anonym översättning, 1840)
  • 1837 Kun en Spillemand
    • Spelmannen från Svendborg (anonym översättning, 1838)
    • Bara en spelman (anonym översättning, Bonnier, 1881)
    • Bara en speleman (översättning Gertrud Zetterholm, Diakonistyrelsen, 1953)
  • 1848 De to Baronesser
    • De två baronessorna (anonym översättning, Bonnier, 1849)
    • De båda baronessorna (översättning Sten Söderberg, Saxon & Lindström, 1959)
  • 1857 At være eller ikke være
  • 1870 Lykke-Peer

Sagor

[redigera | redigera wikitext]
Vilhelm Pedersens illustration till "Tummelisa".
Illustration till en österrikisk utgåva av "Svinaherden" – "Die Prinzessin und der Schweinehirt" av Heinrich Lefler. Wien, 1897.
Illustration till en nederländsk utgåva av "Den fula ankungen" – "Het leelijke jonge eendje". Litografi av T. van Hoytema. Amsterdam, 1893.

Några av H.C. Andersens sagor (i kronologisk ordning).[1]

  • Sagor och berättelser. Stockholm: Linnström. 1877. Libris 1275793. https://runeberg.org/hcasob/  – Öfversättning från danskan af Karl Johan Backman och August Strindberg. – Träsnitt af Carl Larsson och Isidor Törnblom. Med en lefnadsteckning öfver H. C. Andersen och alfabeisk förteckning öfver H. C. Andersens Sagor och berättelser samt de märkligare personer, djur och ting, som författaren låter uppträda i sin diktade verld.

Sagosamlingar i urval

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Sammanlagt skrev eller bearbetade H.C. Andersen ca 30 teaterstycken av mycket varierande slag. Det var dels revyaktiga texter till Studenterforeningen där han själv ibland uppträdde som skådespelare, dels texter till Det kongelige Teater och från 1849 till den nya folkteatern Casino i Köpenhamn. Av hans operalibretton bör särskilt framhållas texten till hans och J.P.E. Hartmanns opera Liden Kirsten (uruppförd 1846), som blev ett slags nationalopera före Carl Nielsens Maskerade. Andersen fick Franz Liszt att sätta upp Liden Kirsten på teatern i Weimar 1856, med titeln Klein Karin.[60]

Åtminstone en av Andersens pjäser översattes till svenska; hans Een Nat i Roeskilde gavs 1851 ut som Min hustru eller en natt i Falkenberg ("skämt i 1 akt med sång, fritt efter H.C.Andersens bearb. af franska pjesen 'une chambre à deux lit'") med nya upplagor ända fram till 1900.

August Saabyes staty (1877) av H.C. Andersen i Kongens Have i Köpenhamn.
Skulptur av Andersen på Paseo del Parque i Málaga.

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

200-årsjubileet

[redigera | redigera wikitext]

Det uppmärksammade 200-årsjubileet 2005 av H.C. Andersens födelse firades med en rad konst-, kultur-, utbildnings- och turistprojekt med stöd av "HCA2005 Fonden", som hade en budget på 230 miljoner danska kronor.[61] Bland projekten fanns Rumle Hammerichs tv-serie Unge Andersen. Vad som särskilt tilldrog sig mediernas uppmärksamhet, var det fyra miljoner kronor stora bidraget till ett "filmförberedelseprojekt" för en internationell spelfilm av Bille August och producenten Lars Kolvig. Denna film förverkligades aldrig, och fonden vägrade att betala ut den sista delen på 700 000 kronor til Kolvig och August.[62]

Jubileumsåret 2005 utsågs flera H.C. Andersen-ambassadörer i världen, bland andra skådespelaren Roger Moore, modellen Elizabeth Hurley och författaren A.S. Byatt.[63] I Sverige utnämnde Prins Joachim författaren Per Olov Enquist, artisterna Peter Jöback och Mark Levengood, samt skådespelaren Tuva Novotny.[64]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

1952 gjordes en filmmusikal[65] där Andersen spelas av Danny Kaye. Det är en fiktiv, romantiserad berättelse om Andersens liv. Det är inte en biografisk film och i förtexterna beskrivs den som "not the story of his life, but a fairytale about this great spinner of fairy tales". En stor del av berättelsen berättas genom sång och balett. Filmen innehåller också flera av Andersens mest berömda sagor, däribland Den fula ankungen, Tummelisa, Kejsarens nya kläder och Den lilla sjöjungfrun.

År 2005 gjordes det en TV-serie om Andersens liv med titeln Unge Andersen där rollen som Andersen spelas av Simon Dahl Thaulow.[66]

Priser

[redigera | redigera wikitext]

I sitt testamente från den 18 februari 1860 instiftade Andersen ett stipendium som utdelas till "den flitigaste gossen" från en fattigskola i Odense. Stipendiet delas sedan 1877 ut på författarens födelsedag som H.C. Andersens Hjælp.[67] Dansk Forfatterforening delar ut stipendiet varje år sedan 1955.

H.C. Andersens Litteraturpris uppmärksammar "H.C. Andersens inflytande på författare i hela världen". Priset instiftades av den privata "H.C. Andersen Litteraturpriskomité" och är på 500 000 danska kronor insamlade av privata donatorer. År 2010 mottog J.K. Rowling priset[68] och 2011 tilldelades det Isabel Allende[69].

H.C.Andersen prisen (The Hans Christian Andersen Award) har delats ut sedan 1996 och består av en bronsstatyett utformad som boken "Mit Livs Eventyr". Den är gjord av den fynske konstnären Jens Galschiøt. Den tilldelas tre personer eller institutioner årligen den 2 april. Bland de mer än 40 pristagarna genom åren finns bland annat Johannes Møllehave (1996), Ghita Nørby (2000), Susse Wold (2001), drottning Margrethe, (2004)[70], Günter Grass (2005), Rumle Hammerich (2006), Ib Spang Olsen (2007) och John Neumeier (2009).[71]

H.C. Andersen-medaljen är ett litteraturpris för "bestående bidrag till barnlitteraturen" som sedan 1956 delas ut av International Board on Books for Young People.

Skulpturer

[redigera | redigera wikitext]

I Danmark finns flera statyer av H.C. Andersen, bland annat Henry Luckow-Nielsens staty på Rådhuspladsen i Köpenhamn från april 1965. På platsen vid järnvägsstationen i Odense står Bjørn Nørgaards åtta meter höga skulptur i granit och patinerad brons Skyggen, rejsekammeraten og improvisatoren – et treenigt portræt af H.C. Andersen från 2002–2005.[72][73] I Central Park i New York står en skulptur som föreställer den sittande författaren med en bok som visar de första raderna av Den fula ankungen. En fristående and tittar på författaren. Skulpturen är utformad av Georg John Lober i brons med sockeln i granit. Den är donerad av Danish-American Women's Association och danska och amerikanska skolbarn med anledning av författarens 150-årsdag.[74]

Den danske skulptören Jens Galschiøt gjorde en tre meter hög staty med titeln Fortællerbrønden ("Berättarbrunnen") som placerades på rådhusplatsen i Odense i samband med jubileet 2005. Efter en konflikt med Odense kommun sänkte konstnären skulpturen i Odense hamn 2011.[75][76][77]

En av Danmarks mest kända skulpturer Den lille havfrue vid Langelinie i Köpenhamn är inspirerad av Andersens sagor.

Uppkallat efter Andersen

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 2476 Andersen är uppkallad efter honom.[78]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h] Bredsdorff, Elias (1989). Åström Kenneth, Engström Christer, Marklund Kari. red. Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1, [A-Asa, Hans Christian Andersen]. Höganäs: Bra böcker. sid. 332. http://www.ne.se/hans-christian-andersen 
  2. ^ [a b] Thure Stenström (14 juni 2003). ”HC Andersen inte bara sagofarbror”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/hc-andersen-inte-bara-sagofarbror_96822.svd. Läst 24 mars 2012. 
  3. ^ Jensen, Lars Bo. ”Register over H.C. Andersens værker” (på danska). H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/index.html. Läst 27 mars 2012. 
  4. ^ ”Om centret og netstedet” (på danska). H.C. Andersen Centret. Arkiverad från originalet den 28 april 2014. https://web.archive.org/web/20140428155917/http://www.andersen.sdu.dk/center/index.html. Läst 27 mars 2012. 
  5. ^ ”H.C. Andersens liv og forfatterskab – forskning, tekster og information” (på danska). H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/. Läst 27 mars 2012. 
  6. ^ [a b c d] Müller Sig. (1915). Blangstrup Christian. red (på danska). Salmonsens Konversationsleksikon (2. udg., band I). København: A/S J. H. Schultz Forlagsboghandel. sid. 716-718. Libris 15283. https://runeberg.org/salmonsen/2/1/0760.html 
  7. ^ Meisling, Simon i Carl Frederik Bricka, Dansk Biografisk Leksikon (första utgåvan, 1897)
  8. ^ ”Ungdoms-Forsøg” (på danska). H.C. Andersen Centret. Arkiverad från originalet den 10 april 2012. https://web.archive.org/web/20120410213459/http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/info.html?vid=1001. Läst 15 april 2012. 
  9. ^ Woel, Cai M. (1960) (på danska). H.C. Andersens første Bog, "Ungdoms-Forsøg", 1822.. Ladager, Lille Skensved. Libris 624381 
  10. ^ ”Tidstavlen år for år” (på danska). H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis.html?aar=1822. Läst 15 april 2012. 
  11. ^ [a b c] Andersen, Hans Christian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  12. ^ Andersen, H. C. (1859) (på danska). Mit Livs Eventyr.: 2. Udg.. Khvn. Libris 2540486 
  13. ^ Andersen, H. C. (1854) (på danska). Samlede skrifter. Bd 5-6, Kun en Spillemand : original Roman i to Dele. Kjøbenhavn: Reitzel. Libris 2354523 
  14. ^ Kierkegaard, Søren (1838) (på danska). Af en endnu Levendes Papirer.: Udgivet mod hans Villie af S. Kierkegaard.. Kjöbenhavn. Libris 2740007 
  15. ^ Ingmar Simonsson (11 november 2005). ”Kierkegaard sågade en hyllad H C Andersen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/kierkegaard-sagade-en-hyllad-h-c-andersen_476425.svd. Läst 24 mars 2012. 
  16. ^ Lars Bjørnsten. ”H.C. Andersen og Charles Dickens 1857” (på danska). H.C. Andersen Information. http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=3704. Läst 22 mars 2012. 
  17. ^ ”H.C. Andersens dagbøger. Side 291.” (på danska). Det Kongelige Bibliotek. 31 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108033443/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=4&p_PageNo=291&p_mode=text&p. Läst 22 mars 2012. 
  18. ^ Dalya Alberge (26 maj 2008). ”Hans Christian Andersen's visit was no fairytale for Dickens” (på engelska). The Times. http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article4004516.ece. [död länk] Inloggning krävs.
  19. ^ ”H.C. Andersens dagbøger. Side 183.” (på danska). Det Kongelige Bibliotek. 31 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108033408/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=5&p_PageNo=183&p_mode=text&p. Läst 22 mars 2012. 
  20. ^ Fitzgerald, Michael (mars 2005) (på engelska). The Genesis of Artistic Creativity Asperger’s syndrome and the Arts. Jessica Kingsley Publishers. ISBN 1 84310 334 6 
  21. ^ ”HC Andersen var autist”. Svenska Dagbladet. 19 september 2005. http://www.svd.se/kultur/hc-andersen-var-autist_458555.svd. Läst 25 mars 2012. 
  22. ^ Rådström, Niklas (2006). Gästen. Stockholm: Bonnier. Libris 10010533. ISBN 91-0-010795-6 (inb.) 
  23. ^ Spjut, Stefan (7 mars 2006). ”En sagolikt obehaglig besökare”. http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-sagolikt-obehaglig-besokare_32612.svd. Läst 24 mars 2012. 
  24. ^ Kleberg, Tönnes (1971). Lärt folk och lekmän i Göteborg: skisser från gången tid. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 57–83. Libris 23322 
  25. ^ Andersen, H. CC. (1851) (på danska). I Sverrig. Kjöbenhavn. Libris 1279514 
  26. ^ Burman, Carina. (2002). Bremer. En biografi 
  27. ^ Ørbæk Jensen, Anne (2004). ”H.C. Andersen og musikken – Jeg er en Skandinav” (på danska). Det Kongelige Bibliotek. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108030408/http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http%3A//www2.kb.dk/elib/noder/hcamusik//skandinav/index.htm. Läst 27 mars 2012. 
  28. ^ ”Hertha, svensk-dansk nyårsgåva för 1840 (text och musik)” (på danska och svenska) (pdf). Malmö: B Cronholm. 2004. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108030357/http://wayback.kb.dk:8080/wayback-1.4.2/wayback/20100107153228/http%3A//img.kb.dk/ma/hca-udst/pdf/skandinav-lindblad.pdf. Läst 27 mars 2012. 
  29. ^ ”Riborg Voigt (1806-83)”. H.C. Andersen Information. http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=10027. Läst 23 mars 2012. 
  30. ^ ”H.C. Andersen-breve: Breve til Riborg Voigt (5 breve)”. H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/person.html?breve=modtaget&pid=1058. Läst 23 mars 2012. 
  31. ^ ”H.C. Andersens brev till Mathilda Barck”. Riksarkivet. Arkiverad från originalet den 7 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110107044424/http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=6604&ptid=0&column=title&value=H.+C.+Andersens+brev+till+Mathilda+Barck. Läst 23 mars 2012. 
  32. ^ ”Brev fra Mathilde Barck til H.C. Andersen 29. januar 1841”. H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/brev.html?bid=20115&oph=1. Läst 23 mars 2012. 
  33. ^ ”Kärleksförklaring ställs ut”. Svenska Dagbladet. 26 maj 2011. http://www.svd.se/kultur/karleksforklaring-stalls-ut_6199115.svd. Läst 25 mars 2012. 
  34. ^ ”H.C. Andersen-breve: Breve til og fra Jenny Lind (23 breve)”. H.C Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/brevbase/person.html?pid=638. Läst 23 mars 2012. 
  35. ^ Petri, Liukkonen; Pesonen, Ari (2008). ”Hans Christian Andersen (1805-1875)” (på engelska). Pegasos. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080817020546/http://www.kirjasto.sci.fi/hcanders.htm. Läst 22 mars 2012. 
  36. ^ Helweg, Hjalmar (1927) (på danska). H.C. Andersen.: En psykiatrisk studie.. København. Libris 2698689 
  37. ^ Bredsdorff, Elias (1975) (på engelska). Hans Christian Andersen: the story of his life and work, 1805-75. London: Phaidon Press. Libris 5501208. ISBN 0-7148-1636-1 
  38. ^ ”The Timetable Year by Year” (på engelska). Hans Christian Andersen Center. http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis_e.html?date=1862-00-00. Läst 22 mars 2012. 
  39. ^ von Rosen, Wilhelm (1980) (på danska). Venskabets mysterier: Om H.C. Andersens roman "O.T.", hans forelskelse i Edvard Collin og "Den lille Havfrue"s förløsning.. Anderseniana 3(3). sid. 167–214 
  40. ^ Detering, Heinrich (1991) (på danska). Åndelige amfibier: homoerotisk camouflage i H.C. Andersens forfatterskab = Intellectual amphibia : homoerotic camouflage in Hans Christian Andersen's works. Odense: H.C. Andersen-Centret, Odense univ. Libris 7788609. ISBN 87-983200-6-8 
  41. ^ Wullschläger, Jackie (2001) (på engelska). Hans Christian Andersen: the life of a storyteller. New York: Knopf. sid. 392. Libris 8294036. ISBN 0-679-45508-6 
  42. ^ ”H.C. Andersens dagbøger. Side 41.” (på danska). Det Kongelige Bibliotek. 31 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108033421/http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/PageCtxMarkup.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=2&p_PageNo=41&p_mode=text&p. Läst 22 mars 2012. 
  43. ^ [a b] Johan de Mylius (2003). ”H.C. Andersens far” (på danska). H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/rundtom/faq/index.html?emne=far. 
  44. ^ Johan de Mylius (1993) (på danska). H.C. Andersen. Liv og værk. Tidstavle 1805–1875. Aschehoug. Libris 7196622. ISBN 87-11-11005-8. http://www.andersen.sdu.dk/liv/tidstavle/vis.html?date=1805-00-00&kvartal=2 
  45. ^ Erik Kjersgaard (1983) (på danska). Kjersgaards Danmarks historie 2. Forlaget Danmark. sid. 97. Libris 11404721. ISBN 87-7512-110-7 
  46. ^ Jørgensen, Jens (1987) (på danska). H.C. Andersen: en sand myte (1. udg., 2. opl.). Høbjerg: Hovedland. Libris 7731691. ISBN 87-88589-42-0 
  47. ^ Andersen, H.C.; Jørgensen Jens (1994) (på danska). Erindringer: [(Levnedsbogen)]. Da capo. Höjbjerg: Hovedland. Libris 7543504. ISBN 87-7739-211-6 
  48. ^ Dorset, Rolf (2004) (på danska). Paradisbarnet: en bog om H.C. Andersens herkomst (1. udg.). København: Tiderne skifter. Libris 9538917. ISBN 87-7973-086-8 
  49. ^ [a b] Vello Helk. ”H.C. Andersen og Christian 8. – endnu en gang” (på danska). http://www.andersen.sdu.dk/rundtom/faq/vellohelk.html. 
  50. ^ Niels Oxenvad (1989). ”H.C. Andersen - en sand myte”. Anderseniana: sid. 75–78. 
  51. ^ Andersen, H. C. (1854-1879) (på danska). Samlede skrifter.. Kjøbenhavn: Reitzel. Libris 2354516 
  52. ^ Andersen, H. C.; Jensen Anker, Brix Hans (1919) (på danska). H. C. Andersens Eventyr. (Ny kritisk udg. /med komment. ved Hans Brix og Anker Jensen). København: Gyldendal. Libris 12875 
  53. ^ Andersen, H. C.; Nielsen Erling, Dal Erik (1963-1990) (på danska). H. C. Andersens Eventyr: kritisk udg. efter de originale Eventyrhæfter med Varianter ved Erik Dal og Kommentar ved Erling Nielsen. København. Libris 799812. ISBN 87-7421-679-1 
  54. ^ Andersen, H. C.; Olsen Kåre, Topsøe-Jensen Helge (1971-1977) (på danska). H.C. Andersens dagbøger, 1825-1875. København: Gad. Libris 24359 
  55. ^ ”Register over H.C. Andersens værker” (på danska). H.C. Andersen Centret. http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/index.html. Läst 28 mars 2012. 
  56. ^ http://www.andersen.sdu.dk/vaerk/register/info.html?vid=313 info
  57. ^ https://libris.kb.se/bib/13503440?vw=short
  58. ^ https://libris.kb.se/bib/9901897?vw=full
  59. ^ https://libris.kb.se/bib/1275794
  60. ^ ”Teater”. H.C. Andersen Centret. 25 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304210941/http://www.andersen.sdu.dk/liv/minibio/teater.html. Läst 22 mars 2012. 
  61. ^ Anna, Ångström (15 december 2003). ”Danskt kulturkalas när H C Andersen fyller 200”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/danskt-kulturkalas-nar-h-c-andersen-fyller-200_126846.svd. Läst 24 mars 2012. 
  62. ^ Jonathan Bjerg Møller (11 juni 2007). ”Bille August skylder millionregnskab” (på danska). Politiken. http://politiken.dk/kultur/article322832.ece. 
  63. ^ Persson, Lee (9 februari 2005). ”Roger Moore ambassdör för H C Andersen-utställning”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/roger-moore-ambassdor-for-h-c-andersen-utstallning_393757.svd. Läst 25 mars 2012. 
  64. ^ Ingelman-Sundberg, Catharina (23 november 2004). ”Kända svenskar blir H C Andersen-ambassadörer”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/kanda-svenskar-blir-h-c-andersen-ambassadorer_177506.svd. Läst 22 mars 2012. 
  65. ^ ”Hans Christian Andersen” (på engelska). Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0044685/. 
  66. ^ ”Unge Andersen”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0402710/. 
  67. ^ ”H.C. Andersens Fond” (på danska). Odense bys museer. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104115354/http://museum.odense.dk/museer/hc-andersens-hus/hcas-fond.aspx. Läst 22 mars 2012. 
  68. ^ ”J.K. Rowling får H.C. Andersen Litteraturpris” (på danska). Odense bys museer. 2 september 2010. Arkiverad från originalet den 5 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120105063147/http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/presse/2010/rowling-i-odense.aspx. Läst 22 mars 2012. 
  69. ^ ”Isabel Allende får stort litteraturpris”. Dagens Nyheter. 28 juni 2011. http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/isabel-allende-far-stort-litteraturpris. Läst 25 mars 2012. 
  70. ^ ”H.C. Andersen æresprisen 2004 "Mit Livs Eventyr"” (på danska). H.C. Andersen Information. http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=40941. Läst 22 mars 2012. 
  71. ^ ”H.C.Andersen prisen – The Hans Christian Andersen Award” (på danska och engelska). http://www.aidoh.dk/new-struct/Sculptures-and-Projects/Commissioned-Work/HCA-pris/HCA-pris.pdf. 
  72. ^ ”H.C. Andersen i 3D - Skitser, skulpturer og buster” (på danska). Odense bys museer. 14 april 2009. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104000602/http://museum.odense.dk/det-sker/det-sker/saerudstillinger/2009/hc-andersen-i-3d.aspx. Läst 22 mars 2012. 
  73. ^ ”Skyggen, rejsekammeraten og improvisatoren - et treenigt portræt af H.C. Andersen, 2002-2005” (på danska). Bjørn Nørgaard. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719120820/http://www.bjoernnoergaard.dk/da/skyggen. Läst 27 november 2010. 
  74. ^ ”Hans Christian Andersen” (på engelska). Central Park Conservancy. Arkiverad från originalet den 28 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120128072553/http://www.centralparknyc.org/visit/things-to-see/great-lawn/hans-christian-andersen.html. Läst 22 mars 2012. 
  75. ^ ”Fortællerbrønden – En H. C. Andersen vandkunst” (på danska). AIDOH – Art In Defense of Humanism. http://www.aidoh.dk/?categoryID=91. Läst 24 mars 2012. 
  76. ^ ”H.C. Andersen - vandkunst – "Fortællerbrønden" af Jens Galschiøt” (på danska). H.C. Andersen Information. http://www.hcandersen-homepage.dk/?page_id=41074. Läst 24 mars 2012. 
  77. ^ ”HC Andersen-staty sänks ner i hamn”. Svenska Dagbladet. 4 oktober 2011. http://www.svd.se/kultur/hc-andersen-staty-sanks-ner-i-hamn_6525216.svd. Läst 24 mars 2012. 
  78. ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (2476) Andersen. Springer Berlin Heidelberg. sid. 202. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2477. Läst 21 oktober 2017 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
H.C. Andersen
Sagor
Romaner
Diktsamlingar
Digte · Phantasier og Skizzer · Samlede Digte
Filmatiseringar
Övrigt
Kategori Kategori
v • r
Reseberättelser om Sverige av utländska besökare
Reseskildringar
i tidsordning
En resa genom Sverige år 1586 · Peder Galts depescher 1622–1624 · Charles Ogiers dagbok från ambassaden i Sverige 1634–1635 · Memoires de Chanut 1676 ·
Bullstr. Whitelockes dag-bok öfver dess ambassade til Sverige åren 1653 och 1654 · Den franske kammartjänarens resa: minnen från länderna i norr på 1660-talet · Notizie di Svezia · Resa i Lappland · Taflor från krigs- och olycksåren efter Carl XII:s död, 1719–1721 · A. de La Mottrayes Travels through Europe, Asia and parts of Africa · Journal från en resa i Norden 1736–1737 · Stockholmsrella · Miranda i Sverige och Norge 1787 · Travels through Sweden, Finland and Lapland to the North Cape in the years 1798 and 1799 ·
Resa i Sverige åren 1812 och 1813 · Ernst Moritz Arndts resa genom Sverige år 1804 · Resa i Sverige år 1830 · I Sverige · Reise nach dem skandinavischen Norden und der Insel Island · Ett år i Sverige (Marryat) · En karriole à travers la Suède et la Norvège · Fishing in Utopia – Sweden and the future that disappeared
Resenärer
i alfabetisk ordning
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=H.C._Andersen&oldid=56007205”