Henric Jacob Sivers
| Henric Jacob Sivers | |
 Henric Jacob Sivers 1756 | |
| Född | 8 april 1709[1] Lübeck |
|---|---|
| Död | 8 augusti 1758 (49 år) Tryserums församling, Sverige |
| Sysselsättning | Pastor, tecknare |
| Maka | Maria Margareta Rising (g. 1739–) |
| Barn | Nils Henric Liljensparre (f. 1738) |
| Föräldrar | Heinrich Sivers |
| Redigera Wikidata | |
Henric Jakob Sivers, född 8 april 1709 i Lübeck, död 8 augusti 1758 på Tryserums prästgård, Kalmar län, var en tysk-svensk präst, hovpredikant, författare och tecknare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till musikdirektören och kantorn Heinrich Sivers bördig från Livland[2] och Regina Catharina Pagendarm och gift första gången 22 augusti 1737 i Örtomta kyrka med Anna Maria Aschania och de fick 1738 sonen polismästaren Nils Henric Liljensparre. Därefter hade Sivers ett kort äktenskap 1739 med Maria Margareta Rising (född 1713). Det tredje äktenskapet var med Helena Retzia (1714-1799) och de fick tillsammans åtta barn, bland andra hovjägmästaren Carl Retz von Sivers (född 1742) och rådmannen Gustaf von Sivers (1750-1789)[3].
Sivers blev intagen på gymnasiet i Hamburg år 1725 och fortsatte året därefter att studera juridik och teologi på Kiels universitet. 1727 fortsatte han till Rostocks universitet och blev där filosofie magister år 1728. En kort tid därefter blev han docent i Rostock. År 1730 återvände han till Lübeck för att bli pastorsadjunkt. Vid sidan av sin prästgärning idkade han naturvetenskapliga studier med studieresor till Danmark och Sverige. På grund av ett benbrott blev han kvar en längre tid i Linköping och år 1735 erbjöds han en tjänst som pastor i Norrköpings tyska församling. Han blev samma år prästvigd i Linköpings domkyrka av biskop Erik Benzelius. Sivers rykte som predikant nådde ända till Fredrik I, som inbjöd honom att tala på Karlbergs slott. Sivers blev förordnad till hovpredikant år 1746, främst för att hålla predikningar på tyska. Kort därefter fick han kallelse såsom kyrkoherde i Tryserum, Hannäs och Fogelviks församlingar, där han 1748 fick en prosttjänst och två år senare blev häradsprost i Norra Tjusts härad. 1756 utnämndes han till teologie doktor i i Greifsvald[2]. Vid sidan av sin tjänst var han en flitig hembygdsforskare och tecknare och har efterlämnat ett stort antal skrifter i handskrift och tryck samt teckningar. Hans huvudarbete var Westerwiks stads historia och beskrifning[4] som illustrerades med en plansch över Västervik utförd av Erik Dahlbergh.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Sivers är författare till närmare 100 större och mindre teologiska och naturvetenskapliga skrifter, främst på tyska och latin men även en del på svenska:
- En Christelig Tänke-Almanack, 1748
- Berättelse om den Svenska Marmoren, 1738
- Ärkebiskop D:r Haqvin Spegels Leverne (Elogium Spegelianum) 1745
- Prosten Carl Echmans Leverne (Elogium Echmannianum) 1749
- Prosten i Ry Pet. Broms Leverne (Elogium Bromsianum) 1749
- Prosten i Norrköping David Evenssons Leverne (Elogium Evensonianum) 1750
- Beskrifning om Digerdöden, 1751
- Ett märkvärdigt stycke av Konung Gustaf den förstes Historia om Konung Gustavi kläder, 1754
- Berättelse om Angina och andra svulsters kurerande infört i Kongl. Sv. Vetenskaps-Academiens handlingnar 1756
- Berättelse om gravhögar i Tryserums socken, 1758
- samt Westerviks Stads Historia och Beskrifning i trenne delar, förordet daterat 31 juli 1758, en vecka före hans död.
Dessutom ett stort antal predikningar och betraktelser.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 158, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, portrattarkiv.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sv. Kongl. Hof. Clericiets Historia, del III sid 239 ff
- ^ Biografiska Anteckningar läst 2014-04-24
- ^ Libris
|