Hinke Bergegren

Hinke Bergegren
	Hinke Bergegren
Född	Henrik Bernhard Bergegren; 22 april 1861; Ulrika Eleonora församling
Död	10 maj 1936 (75 år); Adolf Fredriks församling
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare, tidningsredaktör, agitator, fackföreningsperson, journalist, politiker
Politiskt parti
	Socialdemokraterna
Maka	Anna Katarina Gustafsson; (g. 1886–)
	Redigera Wikidata

Henrik Bernhard "Hinke" Bergegren, född 22 april 1861 på Kungsholmen, Stockholm, död 10 maj 1936 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, var en svensk socialistisk och anarkistisk författare, redaktör, skribent och agitator.

Biografi

Bergegren var son till bokhandlaren Evald Teodor Bergegren och Karolina Hillberg. Han arbetade som journalist och redaktör och anställdes 1890 av Hjalmar Branting som redaktionssekreterare på Social-Demokraten.^[6] Året därpå grundade han tidskriften Under röd flagg som propagerade för anarkosyndikalistiska idéer i den ideologiska strid som då utkämpades inom socialdemokratin.^[7] Tidskriften utkom bara med nio nummer. Därefter flyttade Bergegren till Norrköping och övertog redaktörskapet för Proletären, men redan i januari 1892 sade han emellertid upp sig där och tillbringade de påföljande åtta åren utomlands.^[8]

På Socialdemokraternas partikongress i Norrköping 1891 förespråkade Hinkegren terror och "småmord" som metod i kampen mot kapitalismen:^[9]

”

För min del anser jag småmord kan vara alldeles utmärkta, och sådana attentat sätter skräck i de härskande i samhället. Vi skola inskjuta det gift, som heter hat så att vi blir mogna för vilket våld som helst.

„

Under åren 1904–1916 var han redaktör för ungsocialisternas tidskrift Brand.

Bergegren tillhörde den falang inom den tidiga socialdemokratin som radikaliserades och kom att anamma en anarkistisk/frihetlig socialistisk ståndpunkt och tillsammans med Nya Folkviljans redaktör Carl G. Schröder uteslöts han ur partiet 1908 efter långvariga strider med Hjalmar Branting. Många ungsocialister följde dock Hinke Bergegren och hans anhängare kallades ibland "unghinkar".

För eftervärlden är han kanske mest känd som föregångare i sexualreformsrörelsen och sitt stora arbete för rätten att sprida information om preventivmedel. År 1910 genomfördes kampanjen Kärlek utan barn i vilken han myntade uttrycket "Det är bättre med kärlek utan barn än barn utan kärlek". För spridandet av information om preventivmedel blev han dömd till ett kortare fängelsestraff. Den lag mot agitation för preventivmedel som antogs 1910 kom att kallas Lex Hinke efter Bergegren.

År 1921 bröt han med Ungsocialisterna för att gå med i det som blev Sverges kommunistiska parti och vid 1929 års partisplittring följde han majoriteten till det som blev Socialistiska partiet, i opposition mot Moskvas linje. Där stannade han till sin död. Ett känt framträdande som representant för SP gjorde han vid begravningen efter Ådalskotten 1931.

Bergegren var sedan 1886 gift med Anna Kajsa Gustafsson (1857–1934). Äktenskapet var barnlöst. Bergegren är begravd på Norra begravningsplatsen.

Bibliografi

Skönlitteratur

Strejkledaren : roman från arbetarrörelsens tidigare år. Stockholm: Holmström. 1907. Libris 1611677
Sedlighetskråkor : lustspel i fyra akter. Stockholm: Ungsocialistiska partiet. 1909. Libris 2555779
Rusets fånge. Stockholm: Ungsoc. partiet. 1911. Libris 11201048
Röda jungfrun : skådespel i fyra akter. Stockholm: Holmström. 1912. Libris 1631302
Bältespännare : äktenskapshistorier. Stockholm: Ungsoc. partiets förl. 1913. Libris 1631295
En stad i eld och blod : berättelser från Paris' belägring och kommunen. Stockholm: Ungsoc. partiet. 1914. Libris 1631297
Kains barn : roman. Stockholm: Holmström. 1916. Libris 1649426
En misskänd oskuld : humoresk. Stockholm: Ungsoc. partiets förl. 1913. Libris 1631296
Prästen och djävulen ; Det blir en gång : två enaktare. Stockholm: Brand. 1919. Libris 1649427
Rösta med de moderat-liberala : lustspel i 3 akter. Stockholm: Holmström. 1920. Libris 1649428

Varia

Jakten efter själar : en stridsskrift. Oskarshamn: Oskarshamns-Bladets tryckeri. 1904. Libris 858394
Fri kärlek. Stockholm: Wallentin. 1910. Libris 1628830. https://runeberg.org/hbfrik/
Kärlek utan barn : föredrag. Stockholm. 1910. Libris 1393269
Ljusets fiender : föredrag. Oskarshamn. 1911. Libris 1524855
Offer för könsmoralen : några anteckningar. Stockholm: Nils Adamsson. 1912. Libris 2555778. https://runeberg.org/hboffer/
Försvarsdillet och arbetsklassen : agitationsbroschyr. Stockholm: Ungsoc. partiet. 1914. Libris 1631298
Sjätte budets lagstiftning : ett varnings- och maningsord. Stockholm: Ungsocialistiska partiets förl. 1914. Libris 1564520
Allarm! : tryckt och otryckt både gammalt och nytt från många olika områden : antimilitaristiskt, avslöjande och hädiskt, om nöd och hyckleri, om klasskamp och socialism. Stockholm: Ungsoc. partiets förl. 1915. Libris 1631294
Ungsocialismen : historik. Stockholm: Ungsocialistiska partiets förl. 1917. Libris 1220789. https://runeberg.org/hbungsoc/
Försiktighet eller fosterfördrivning : några anteckningar i sedlighetsfrågan. Stockholm: Fram. 1919. Libris 1649425 - 2. omarbetade upplagan 1932.
Äktenskapet - på livstid eller på uppsägning? : en ljungande vidräkning med sedlighetshyckleriet : 1. [Stockholm]: [Sverges kommunistiska parti]. 1931. Libris 1351535
Sedlighetstjut mot natur och förnuft. Stockholm: Federativ. 1934. Libris 1351534
Begick jag ett misstag då jag propagerade för kärlek utan barn? : apropå dagens befolkningsskri : ett maningsord till Sverges arbetare. Stockholm: Partiförl. 1935. Libris 1351531

Översättningar

Karl Marx: Det sosialdemokratiska partiprogrammet (Bergegren, 1891)
Paul Fischer: Marx' värdeteori och den borgerliga nationalekonomien (1903)
Pierre Ramus: För hem och härd: skådespel (Ungsocialistiska partiets förlag, 1917)
Ernst Gutfreund: Arbetarledare: social tidsbild i fyra akter (Syndikalistens förlag, 1918)
Martin Andersen Nexø: Ditte människobarn (Ditte menneskebarn) (Framtiden, 1924-1925)

Utgivning

1891 - Under röd flagg : veckorevy. Stockholm. 1891-. Libris 3241193. https://runeberg.org/urf/1891/
1904-1916 - Brand. Stockholm: Socialistiska ungdomsförbundet. 1898-1979. Libris 3733816
1908-1916 - Brands månadshäfte : Socialistiska ungdomsförbundets illustrerade tidning. Stockholm: Brands månadshäfte. 1908-1911. Libris 3218241

Se även

Rösträttsdemonstrationen i Stockholm 20 april 1902

Hinke Bergegren i kulturen

I Erik Lindorms pjäs Röda dagen (1929) karikeras Hinke Bergegren som bolsjeviktalaren Georg Holmbärj, som i filmatiseringen från 1931 spelas av Håkan Westergren.^[10]
Bergegren porträtteras i Ivan Oljelunds romaner Gröna riddare (1926)^[11], Arbetarbohem (1953) och Dans med stormen (1954), i de senare under det fiktiva namnet Wildberger.^[12]
I långfilmen Kådisbellan av Åke Sandgren från 1993 porträtteras Hinke Bergegren av Reine Brynolfsson.^[13]

Referenser

Svenskt författarlexikon : biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 65-66. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/0065.html

Noter

^ [a b c d] H (Hinke) B Bergegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18564, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 22 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/20 (1928-1941), bildid: 00028447_00184, sida 179, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/20 SE/SSA/0001/F I/20, läs online läs online, läst: 22 juni 2024, ”72,",10,1,, Berggren, Henrik Bernhard, redaktör, Holländaregatan 26 B, 1861,22/9...Cardiosclerosis”.^{[källa från Wikidata]}
^ Bergegren, Henrik Bernhard, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydöstra delen Hinke Berggren, Kulturgravar, läs online, läst: 22 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Linderborg, Åsa (2001). Socialdemokraterna skriver historia : historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Atlas akademi, 99-3423719-9. Stockholm: Atlas. sid. 533. Libris 8382391. ISBN 91-89044-78-9
^ Edlund, Jenny, Hinke Bergegren och Under röd flagg
^ Uhlén, Axel (1978). Arbetardiktningens pionjärperiod 1885-1909 ([Ny utg.] /med efterord av Lars Furuland). Stockholm: Ordfront. sid. 53-57. Libris 8373780. ISBN 91-7324-069-9
^ Dennis Simonsen. ”Hinke” (på svenska). Rojteatern. https://rojteatern.nu/hinke.html. Läst 23 augusti 2023.
^ Björklund, Carl Johan (1960). Orädda riddare av pennan
^ Furuland, Lars. ”Ivan Oljelund”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7729&forceOrdinarySite=true. Läst 20 september 2023.
^ ”Hopp och framtidstro enligt Ivan Oljelund”. Göteborgs stadsbibliotek. 1 maj 2012. https://www.stadsbiblioteket.nu/hopp-och-framtidstro-enligt-ivan-oljelund/. Läst 20 september 2023.
^ ”Kådisbellan (1993) - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=17889. Läst 21 november 2020.

Vidare läsning

Bernhard, Waldemar (1950). Hinke Bergegren. Banérförare, 99-0893132-6 ; 4. Stockholm: Folket i Bild. Libris 8214999
Boëthius, Bertil: Hinke Bergegren i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
Forsberg, Margareta (1974). Suspensionen och uteslutningen av Hinke Bergegren ur det socialdemokratiska arbetarpartiet 1906 och 1908. Uppsala: Univ. Libris 10559853
Hinke 65 år : jubileumsskrift. Stockholm: Fram. 1926. Libris 1331727
Kjellberg, Gerda (1951). Hänt och sant. Stockholm: Norstedt. Libris 1279006
Lagerberg, Hans (1992). Små mord, fri kärlek : en biografi om Hinke Bergegren. Stockholm: Carlsson. Libris 7666197. ISBN 91-7798-630-X
Lagerberg, Hans (2012). ”Var kvinnas niding”. Faror för staten av svåraste slag : politiska fångar på Långholmen 1880-1950 (Stockholm): sid. 62-71. Libris 12731984
Lundberg, Einar (1991). ”Berömdheter i cell 19”. Ystadiana 1991,: sid. 101-108 : ill., fotogr.. Libris 9197030
Lång, Henrik (2007). Drömmen om det ouppnåeliga : anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson-Holmberg och Einar Håkansson. Skrifter från institutionen för historiska studier, 1651-0046 ; 18. Umeå: Institutionen för historiska studier, Umeå universitet. Libris 10551820. ISBN 978-91-7264-402-1. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:140769
Sjögren, David (2003). Suspenderingen av Hinke Bergegren ur SAP 1906 : partistyrelsens maktpolitiska strategier i arbetarkommunerna Västerås, Stockholm, Uppsala och Jönköping angående suspenderingen av Hinke Bergegren. Uppsala: Univ. Libris 9066254
Steen, Lennart (1990). ”Hinke Bergegren : en historiografisk och empirisk studie i en svensk terrorists politiska liv mellan 1891 och 1908”. Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia (Lund : Arkiv, 1971-) 1990 (Nr 46/47),: sid. 1-56. ISSN 0345-0333. ISSN 0345-0333 ISSN 0345-0333. Libris 3076075

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hinke Bergegren.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Hinke Bergegren.
Citat
Hinke Bergegren i Libris

[463bccb608ddcc347f5feedc04ab60ebbca28a6a-1] [a b c d] H (Hinke) B Bergegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18564, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c06d20472ee41ad325462342cda733bf2d848bda-2] [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs online läs online, läst: 22 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[bb7ecdc88ecf37354de5d93be728f97ede43d106-3] [a b] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/20 (1928-1941), bildid: 00028447_00184, sida 179, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/20 SE/SSA/0001/F I/20, läs online läs online, läst: 22 juni 2024, ”72,",10,1,, Berggren, Henrik Bernhard, redaktör, Holländaregatan 26 B, 1861,22/9...Cardiosclerosis”.^{[källa från Wikidata]}

[e622a3d1ae0e01f3464ad0ef8860c28f0ea0e5a3-4] Bergegren, Henrik Bernhard, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ed5cff5b7f484fc28b43032a0d0be8b148bf42fc-5] [a b] KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydöstra delen Hinke Berggren, Kulturgravar, läs online, läst: 22 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[6] Linderborg, Åsa (2001). Socialdemokraterna skriver historia : historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892-2000. Atlas akademi, 99-3423719-9. Stockholm: Atlas. sid. 533. Libris 8382391. ISBN 91-89044-78-9

[7] Edlund, Jenny, Hinke Bergegren och Under röd flagg

[8] Uhlén, Axel (1978). Arbetardiktningens pionjärperiod 1885-1909 ([Ny utg.] /med efterord av Lars Furuland). Stockholm: Ordfront. sid. 53-57. Libris 8373780. ISBN 91-7324-069-9

[9] Dennis Simonsen. ”Hinke” (på svenska). Rojteatern. https://rojteatern.nu/hinke.html. Läst 23 augusti 2023.

[10] Björklund, Carl Johan (1960). Orädda riddare av pennan

[11] Furuland, Lars. ”Ivan Oljelund”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7729&forceOrdinarySite=true. Läst 20 september 2023.

[12] ”Hopp och framtidstro enligt Ivan Oljelund”. Göteborgs stadsbibliotek. 1 maj 2012. https://www.stadsbiblioteket.nu/hopp-och-framtidstro-enligt-ivan-oljelund/. Läst 20 september 2023.

[13] ”Kådisbellan (1993) - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=17889. Läst 21 november 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]