Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Istid

Från Wikipedia
För senaste nedisningen, se senaste istiden. För sporttermen, se istid (sportterm).
Inlandsisens utbredning; röd Weichsel, gul Saale-istiden, blå Elster.

Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att is och glaciärer vid polerna vuxit fram och spridit sig mer globalt till följd av ett strängt klimat.[1] Termen kan både syfta på en nedisning under tusentals år (till exempel Weichsel) och en längre tidsperiod med flera nedisningar (till exempel Anderna-Saharaistiden). Tidvis kan medeltemperaturen i Sverige under dessa istider ha varit 20 °C lägre än i modern tid.[2]

Tidiga istider

[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta kända istiden är Huronistiden för cirka 2,4–2,1 miljarder år sedan. Spår av stora inlandsisar hittar man i form av isräfflor och sediment som har avlagrats i samband med isavsmältningen, ex. morän och varvig lera.

En teori om att hela jorden har varit täckt av glaciärer under kryogenium för ungefär 650 miljoner år sedan har presenterats av vissa forskare som förklaring på varför man hittar flyttblock i namibiska öknen. Teorin benämns Snöbollsjorden, eller "Slaskjorden".[3]

Kvartära istider

[redigera | redigera wikitext]

Under de två senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen och holocen) har en rad omfattande glaciärbildningar uppstått. De senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex större glaciationer som har täckt Skandinavien (och delar av Tyskland), Alperna och större delen av Nordamerika och Brittiska öarna (se nedanstående schema). Brittiska öarna har ett något annorlunda schema, men motsvarigheterna till Eem och Weichsel kallas för Ipswichian och Devensian.

Geologisk tid Istid (Nordeuropa) Istid (Alperna) Istid (Nordamerika) Tidsintervall (eller år sedan periodens början år 2000)
Holocen Flandern
10 000
Pleistocen Sen Weichsel Würm Wisconsin
110 000
Eem Reiss-Würm Sangemon
130 000
Saale-istiden Reiss Illinoian
240 000
Mellan Holstein Mindel-Reiss Yarmouth
800 000 - 240 000
Elster Mindel Kansan
Cromer Günz-Mindel Aftonian
Menap Günz Nebraskan
Tidig Waal
1,8 milj - 800 000
Eburon
Tegelen
Pre-tegelen


De nordeuropeiska namnen är satta efter istidernas geografiska utsträckning, samma sak gäller de nordamerikanska. Namnen i Alperna är namn som givits de geologiska lager som motsvarar istiderna i denna region. Anledningen till att holocen är med i tabellen är att de flesta experter är eniga om att den tid vi befinner oss i nu endast är en mellanistid. Weichsel är den period som populärt menas med termen "istiden".

Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid 2,6–0,0
Subboreal tid 5,8–2,6
Atlantisk tid 9,0–5,8
Boreal tid 9,9–9,0
Preboreal tid 11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas 13–11,7
Alleröd 14–13
Äldre dryas 14
Bölling 15–14
Äldsta dryas 16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a 80–70
Rederstall - MIS 5b 90–80
Brörup - MIS 5c 100–90
Herning - MIS 5d 115–100
Eem Eem - MIS 5e 126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7 240–200
Fuhne - MIS 8 300–240
Holstein MIS 9 320–300
Elster MIS 10 380–320
Cromer MIS 21–11 860–380
Bavel MIS 63–22 1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen MIS 103–64 2600–1800
Pretegelen

Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden, något som man när det gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckarsolen. Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning, något som inträffar med jämna mellanrum.

Man kunde tro att det är kalla vintrar som orsakar att glaciärerna byggs upp. Det är dock snarare orsakat av somrarnas kortare längd, vilket gör att vintersnön inte hinner smälta undan under sommaren.[4]

Den svenske gruvexperten Daniel Tilas (1712–1772) blev 1742 den förste som la fram en teori om att drivande isflak kan ha transporterat flyttblock långa sträckor i Skandinavien och Baltikum.[5]

Spår efter istider

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Vad är en istid?", Illustrerad Vetenskap 17 maj 2021.
  2. ^ "Klimatets förändringar över tiden", Sveriges geologiska undersökning, läst 2014-05-22.
  3. ^ "Snöbollsjorden", Nationalencyklopedin, läst 5 oktober 2022.
  4. ^ ”istider”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/istider. Läst 28 oktober 2018. 
  5. ^ Krüger, Tobias (2013). Discovering the Ice Ages. International Reception and Consequences for a Historical Understanding of Climate (German edition: Basel 2008). Leiden. p. 47.
  6. ^ Geografi A-kurs, Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp, sid 123-125, Liber AB, 2005 . ISBN 91-21-21110-8 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]