Jura bernois
| Jura bernois | |
| tyska: Verwaltungskreis Berner Jura franska: Arrondissement administratif du Jura bernois italienska: Giura bernese rätoromanska: Giura bernais | |
| Distrikt | |
| Land |  Schweiz
|
|---|---|
| Kanton | Bern |
| Största ort | Moutier |
| Huvudort | Courtelary |
| Högsta punkt | |
| - läge | Chasseral |
| - höjdläge | 1 607 m ö.h. |
| Lägsta punkt | |
| - läge | Bielsjön |
| - höjdläge | 429 m ö.h. |
| Yta | 541,75 km² |
| Folkmängd | 53 543 (2015-12-31) |
| Befolkningstäthet | 99 invånare/km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Geonames | 2660206 |
| Officiellt språk | Franska, Tyska |
| Kommuner | 40 |
 | |
| Webbplats: http://www.jurabernois.ch/ | |
Jura bernois, eller på tyska Berner Jura, översatt till svenska ungefär "Berns del av Jurabergen", har flera betydelser:
- ett förvaltningsdistrikt (Verwaltungskreis / Arrondissement administratif) i kantonen Bern i Schweiz, omfattande delar av Jurabergen
- en förvaltningsregion (Verwaltungsregion / Region administratif) i kantonen Bern i Schweiz med samma gränser som förvaltningsdistriktet
- den del av nuvarande kantonen Bern som ligger i Jurabergen, alltså förvaltningsdistriktet Jura Bernois och delar av förvaltningsdistriktet Biel. För delen i förvaltningsdistriktet Biel - se Biel (förvaltningsdistrikt).
- en historisk region som 1815 tillföll Bern bestående av områden som tidigare styrts av Basels furstbiskop, men uppdelades 1978 och 1994. För denna region: se Jura bernois (historisk region).
Förvaltningsdistrikt och statistik
[redigera | redigera wikitext]Jura bernois är ett förvaltningsdistrikt i kantonen Bern och enda distriktet i förvaltningsregionen med samma namn. Distriktets ståthållare, kallad Préfet, har kontor i Courtelary. Distriktet bildades 2010 genom sammanslagningen av amtbezirken Courtelary, La Neuveville och Moutier.[1]
Kommuner
[redigera | redigera wikitext]Jura bernois omfattar 40 kommuner. De folkrikaste är Moutier, Saint-Imier, Tramelan och Valbirse.
Språk
[redigera | redigera wikitext]Enligt data från år 2000 talar 82% av invånarna franska. Andelen tyskspråkiga är 11%, och i några mindre kommuner som Schelten, Seehof, Mont-Tramelan och Rebévelier utgör de ett flertal.
Religion
[redigera | redigera wikitext]År 2000 var 54% medlemmar i reformerta kyrkan, 29% var romerska-katoliker
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Distriktet Jura bernois ligger i Jurabergen och omfattar sydsidan av högplatån Franches-Montagnes, dalarna runt flodernas Suze och Birs övre lopp med bifloder, liksom sydsluttningen mot Bielsjön vid La Neuveville. Ett centralt bergspass är det 827 meter höga Col du Pierre-Pertuis mellan Sonceboz och Tavannes. Den högsta punkten, Chasseral, finns i den sydligaste jurakedjan mellan Saint-Imier och Nods.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]- CFF bedriver järnvägarna Biel - La Chaux-de-Fonds i Suzedalen och Biel - Moutier - Delémont i Birsdalen. Järnvägarna Moutier - Solothurn och Tavannes - Tramelan - Le Noirmont har regional persontrafik.
- Det finns några bergbanor, exempelvis Ligertz - Prèles.
- Motorvägen A16, Biel - Moutier - Delémont är ännu (2015) inte komplett, men de färdiga delarna utgör en viktig kommunikationsled.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Den mekaniska industrin är fortfarande en viktig arbetsgivare, bland annat tillverkas verktygsmaskiner och ur. På livsmedelsområdet märks ysterier, vinodling längs Bielsjön och en chokladfabrik.
Turism
[redigera | redigera wikitext]Turismen är inte betydande men det finns vandringsvägar och löpor för längdskidåkning. Bellelay har ett ysteri som visar hur Tête de Moine tillverkas.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]För tidig historia, se Jura bernois (historisk region)
- Under andra hälften av 1900-talet uppdelades det dåvarande Jura bernois:
- den nordliga, romersk-katolskt präglade, franskspråkiga delen, omfattande ungefär de gamla områdena "Ajoie", "Saint-Ursanne" och "Delémont" bildar sedan 1978 den nya kantonen Jura
- det nordöstliga tysktalande området i floden Birs mellersta dalgång (Laufental) tillfördes år 1994 kantonen Basel-Landschaft
- den sydliga, övervägande reformerta delen förblev i kantonen Bern, numera inom distrikten Jura bernois och Biel.
- Berns författning från 1993 gav förvaltningsdistriktet Jura bernois speciella rättigheter. En minoritet i Jura bernois förespråkar dock att även detta område separeras från Bern och överförs till kantonen Jura.
- År 2006 inrättades ett regionalparlament (CJB, Conseil du Jura bernois) med sits i La Neuveville.
- Vid Berns förvaltningsreform år 2010 sammanfördes kommunerna i de tidigare amtsdistrikten Moutier, Courtelary och La Neuveville till förvaltningsdistriktet Jura Bernois
- År 2013 hölls en folkomröstning om övergång från Jura bernois till kantonen Jura. I Jura bernois röstade 74% av de berättigade, 72% av rösterna var nej. Endast i kommunen Moutier stödde en röstmajoritet förslaget.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Amtliches Gemeindeverzeichnis der Schweiz, Mutationsmeldungen 2009 / Répertoire officiel des communes de Suisse, Mutations 2009 / Elenco ufficiale dei Comuni della Svizzera, Mutazione 2009” (PDF). Arkiverad från originalet den 18 november 2010. https://web.archive.org/web/20101118021059/http://www.bfs.admin.ch/bfs/portal/de/index/infothek/nomenklaturen/blank/blank/gem_liste/03.Document.128095.pdf. Läst 31 januari 2017.
- ^ ”Maison de la Tête de Moine”. http://www.maisondelatetedemoine.ch/en/maison. Läst 7 januari 2016.
- ^ ”Regionale Volksabstimmung vom 24.11.2013, Definitive Ergebnisse”. Kantonen Bern. Arkiverad från originalet den 19 april 2015. https://web.archive.org/web/20150419165016/http://www.sta.be.ch/sta/de/index/wahlen-abstimmungen/wahlen-abstimmungen/abstimmungen/ergebnisse_abstimmungen/2013.assetref/dam/documents/STA/AZD/de/abstimmungen/abstimmungsergebnisse/2013/abstimmung_verwaltungskreis_standard_prov-241-2013-11-24.pdf. Läst 4 januari 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Ståthållarämbetet för förvaltningskretsen Jura bernois
- Jura bernois på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.