Kallebäck
| Kallebäck, nr 52 | |
| Stadsdel | |
 Bebyggelsen vid Mejerigatan.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Centrum |
| Koordinater | 57°41′5.98″N 12°0′33.95″Ö / 57.6849944°N 12.0094306°Ö |
| Area | 264 hektar |
| Folkmängd | 3 714 (2013) |
| Befolkningstäthet | 14 inv./ha |
| Statistikkod | primärområde 204, stadsdelsnummer 52 |
Kallebäck är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Namnet Kallebäck betyder 'bäcken med kitteln,' och omnämns första gången 1496 som Kallebeck.[1]
Stadsdelen ligger mellan riksväg 27/40 och E6/E20 i Göteborgs sydöstra utkant. Den har en areal på 264 hektar.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Sedan de östra delarna av Örgryte socken inkorporerats i Göteborgs stad år 1922, delades den upp i stadsdelarna Bö, Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs, namngivna efter gamla gårdar.[3]
Kallebäck Nordgården var ett frälsehemman under Råda säteri och tillhörde under 1500- och 1600-talen släkten Ulfsparre. I slutet av 1600-talet ägdes det av landshövdingen och generalmajoren Malcolm Hamilton af Hageby. År 1735 avyttrade dottern Lunetta Beata Hamilton gården och den kom i Magnus Rebbas ägo, som öppnade värdshus där. År 1781 tog löjtnanten Adam Carlberg över Nordgården och under hans tid anlades en vattenledning från Kallebäcks källa in till staden. På gården inrättades ett tegelbruk, vilket hade sin främsta period under 1820-talet. Även ett garveri fanns i området.[4] Gården revs 1950.[5]
Kallebäcks by omfattade området från Delsjön till Mölndalsån och byn låg vid nuvarande Kallebäcks Byväg. I slutet av 1800-talet utvidgades bebyggelsen och industrier anlades vid Mölndalsån, bland annat ett färgeri och en tändsticksfabrik. År 1932 uppfördes tre landshövdingehus, men den större utbyggnaden skedde under 1950- och 1960-talen.[6]
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Bebyggelsen i Kallebäck består huvudsakligen av hyreshus byggda på 1950- och 1960-talen. I norra delen av Kallebäck (Omvägen) är husen i huvudsak 3 våningar höga medan de i den mellersta delen mot E6/E20 (Mejerigatan) består av 10-12-våningshus. I områdets sydöstra del, längs Smörgatan, ligger ett däckshus från 1960 av arkitekt Erik Friberger. Byggnaden utgörs av betongdäck i tre plan på vilka man har placerat 18 stycken friliggande småhus. Byggnaden är unik i sitt slag och uppfördes som ett experimenthus över flexibla och prefabricerade bostadslösningar.
I Kallebäck finns också studenthemmet Ostkupan, som inhyser flera hundra rum och har 16 våningar.
Till de äldsta byggnaderna i området hör vattentornet och Källan, båda belägna på östra sidan av Riksväg 27/40. Pumpen utanför Kallebäcks källa är dock numera kopplad till det kommunala dricksvattennätet, då bakteriehalterna i källvattnet på senare år ansetts för höga.
Kallebäcks skola är en envånings röd träbyggnad. Den omfattar ett klassrum och en lärarbostad om ett rum och kök. Skolan var i bruk åren 1885–1974.[7] Den hade omkring 20 elever och var vid nedläggningen en av Göteborgs äldsta skolor och var den enda utan vattenklosett, varför den bedömdes som omodern. Dess kulturhistoriska värde gjorde att den bevarades vid utbyggnaden av Boråsvägen.[8] Örgrytes första skola låg vid Underås, och när den revs användes virke från den för att uppföra Kallebäcks skola. Undervisningen i Kallebäcks skola inleddes den 1 februari 1885 och den första kullen elever bestod av 51 barn.[9]
De två bergåsarna mellan Kallebäck och Lackarebäck heter Börjes Fjäll.[10]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]De mest välkända företagen i området är Saab Electronic Defence Systems och RUAG Aerospace. Under åren 1956 till 2015 hade Arla ett mejeri inom stadsdelen. Det senare har fått ge namn åt stadsdelens gator, vilka har namn som anknyter till den före detta verksamheten.
I en källarlokal på Omvägen i Kallebäck öppnade Per-Olof Ahl, grundare av klädkedjan Kapp-Ahl, sin första butik 1953.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]1953 startades den första kända idrottsklubben med rötter i Kallebäck, Skårs BK. Klubben som lades ner på 1970-talet, spelade fotboll i Göteborgsserien, men stundtals också handboll och bandy, hade sitt centrum på Omvägen och Kallebäcksvägen på 50- och 60-talet. I början av 1960-talet bildades Kallebäcks HC, som var framgångsrika i det göteborgska ishockeyseriesystemet under några år. På klubbens hemmarink, belägen mellan "Hawaiikåkarna" och Mejerigatan, spelades många GP-puckmacher under ett par vintrar. 1984 bildades Kallebäcks BK, som deltog i det allra första seriesystemet innebandy i Göteborg. 1987 gick klubben samman[11] med Robertshöjd BK. Kallebäck har sedan 1993 även ett fotbollslag, Kallebäcks FF[12], som håller till i korpens övre seriesystem.
Personer från Kallebäck
[redigera | redigera wikitext]En av de mest välkända kallebäcksborna är Johnny Ekström, fotbollsspelare ursprungligen tillhörande IFK Göteborg. Han kallades "Kallebäcksexpressen" på grund av sin extrema snabbhet på fotbollsplanen. En annan kallebäcksbo är Stefan Allbäck, som spelade fotboll i Örgrytes representationslag i många år.
Knut Agnred från After Shave/ Galenskaparna är uppväxt i Kallebäck.[källa behövs]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Busslinjerna 18 och 86 trafikerar stadsdelen med hållplatserna Kallebäcksvägen, Gräddgatan, Smörgatan, Smörkärnegatan och Kallebäck, vilken även utgör ändhållplats för linjerna.[13] Riksväg 40/27 - huvudvägen till Borås - utgår från Kallebäcksbacken.
Nyckeltal
[redigera | redigera wikitext]
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Kallebäck | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 4 644 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | +392 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 30,4 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 37,5 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 276 000 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 4,7 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 15,4 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 41,5 % | 37,9 % |
| Andel bostäder byggda 1961–1970 | 33,4 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 13,8 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 326 | |
| Andel bostäder i småhus | 0,9 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Kallebäcks skola. -
Bostadshus från 1950/1960-talet. -
Bostadshus från 2000-talet. -
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 63
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Lönnroth, s. 113
- ^ Stenström, s. 25-27
- ^ ”Örgryteföreningens kulturpromenad - Kallebäcks Nordgård”. http://www.orgryteforeningen.se/?page_id=643. Läst 12 januari 2015.
- ^ Lönnroth, s. 140
- ^ Lönnroth, s. 144
- ^ ”Kulturhistoriskt värde räddar Kallebäcks skola”. Göteborgs-Posten. 13 juni 1974. (Ur Göteborgs hembygdsförbunds arkiv.)
- ^ Jonsson (1974), s. 77–78
- ^ Belägenheten omkring Göteborg : Utgifven af N.G. Werming, [Karta, graverad av E. Åkerland] 1809
- ^ Innebandymagazinet Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kallebäcks FF”. Arkiverad från originalet den 15 september 2017. https://web.archive.org/web/20170915072158/http://kallebacksff.se/. Läst 25 april 2017.
- ^ ”Spårvagns- och stombusslinjer” (PDF). Västtrafik. http://www.vasttrafik.se/Global/Kartor/Linjen%c3%a4tskartor%20dec%202016/G%c3%b6teborg%20sp%c3%a5rvagn%20stombuss.pdf. Läst 9 maj 2017.[död länk]
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Jonsson, Oscar (1974). Skolor och lärare i gamla Örgryte. Göteborg: [Lärarkårens hembygdskommitté]. Libris 870788
- Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0, s. 140-145, 113
- Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok : d. 1 och 2 (2:a Faksimiluppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). [Göteborg]: Sällskapet Örgryte odalmän, s. 25-27
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kallebäck.- Byggnadsminne inom stadsdelen Kallebäck, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
| |||||||
