Klortrifluorid
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Klortrifluorid | |
| |
Systematiskt namn | Klortrifluorid |
---|---|
Kemisk formel | CLF3 |
Molmassa | 92,448 g/mol |
Utseende | Gulgrön gas eller vätska |
CAS-nummer | 7790-91-2 |
SMILES | FCl(F)F |
Egenskaper | |
Densitet | Flytande: 1,77 g/cm³ Gas: 0,004 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Hydrolys |
Smältpunkt | -76,34 °C |
Kokpunkt | 11,75 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Klortrifluorid är en kemisk förening mellan klor och fluor. Den är en giftig, frätande och mycket reaktiv gas eller (nerkyld eller komprimerad) vätska.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Ämnet framställs genom att blanda klorgas och fluorgas. Processen ger även klormonofluorid (ClF) och de två ämnena separeras sedan genom destillation.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Klortrifluorid är ett starkt oxidations- och halogeniseringsmedel. Det är mycket reaktivt och angriper de flesta organiska och oorganiska material. Reaktionerna är ofta häftiga, ibland även explosiva. I kontakt med vatten bildas både saltsyra och fluorvätesyra, oftast i gasform då reaktionen är både häftig och exoterm. Svavelväte spontandetonerar i kontakt med klortrifluorid vid rumstemperatur. Eftersom klortrifluorid är ett starkare oxidationsmedel än syre så angriper den även oxider. Dessa reaktioner är dock inte häftiga.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Industri
[redigera | redigera wikitext]Det huvudsakliga användningsområdet för klortrifluorid är framställning av uranhexafluorid (UF6).
Stridsgas
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1930-talet utvärderades och testades klortrifluorid som stridsgas av Kaiser Wilhelm-institutet i Tyskland. Ämnet gick under namnet N-stoff och en fabrik för att producera klortrifluorid byggdes i Falkenhagen. När fabriken erövrades av Röda armén 1944 hade 50 ton N-stoff hunnit tillverkas. Ämnet har aldrig använts i krig.
Raketbränsle
[redigera | redigera wikitext]På grund av dess starka oxidationsegenskaper så är den intressant som hypergoliskt raketbränsle, men samma egenskap gör det också svårt att hantera och förvara ämnet. Det kan förvaras i tankar av metall eftersom det bildas ett skyddande lager av metallfluorid på insidan, men om fluoriden smälter eller nöts bort så äter sig ämnet genom tanken.