Laurence Binyon
Laurence Binyon | |
Född | 10 augusti 1869[1][2][3] Lancaster, Storbritannien |
---|---|
Död | 10 mars 1943[1][4][2] (73 år) Reading[5], Storbritannien |
Begravd | St Mary the Virgin Churchyard[6] |
Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | Trinity College, Oxford St Paul's School |
Sysselsättning | Bibliotekarie, poet[7], författare[8], översättare, konsthistoriker[9], universitetslärare, dramatiker |
Arbetsgivare | Harvard University British Museum |
Maka | Cicely Powell (g. 1904–)[10] |
Barn | Margaret Gray (f. 1904)[11] Helen Francesca Mary Binyon (f. 1904)[11] Nicolete Gray (f. 1911)[11] |
Redigera Wikidata |
Laurence Binyon, född 10 augusti 1869 och död 10 mars 1943, var en brittisk författare, konsthistoriker och iranist.
Binyon framträdde först som diktare tillsammans med sin kusin Stephens Phillips, med vars poesi hans egen företer stora likheter. Han var även verksam som epiker, lyriker och dramatiker, och hämtade influenser från en rad skilda litteraturströmningar. Bland hans verk märks Porphyrion (1898), England and other poems (1909), London visions (1896-99), samt Penthesilea (1905).
Hans mest berömda dikt "For the Fallen", skriven redan 1914 med tanke på de stupade i första världskriget, läses regelbundet vid minneshögtider som påminner om tillfällen som stilleståndsdagen 11 november 1918 och landstigningen vid Gallipoli 24 april 1915.
They shall grow not old, as we that are left grow old: Age shall not weary them, nor the years condemn.
At the going down of the sun and in the morning, We will remember them.
Se "Ode of Remembrance" i engelska Wikipedia.
Binyon intresserade sig för iranistik och publicerade flera verk om persisk konst, däribland Persian Miniature Painting (1933). Han översatte även den persiske poeten Nizami till engelska, The Poems of Nizami (1928).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66m3h98, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 8488112, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Laurence-Binyontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.open.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Poets.org, poets.org poet-ID: laurence-binyon, läst: 18 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: binyonl, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p56484.htm#i564832, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
|