Lettgallen

Lettlands historia
Denna artikel är en del av en serie
Tidig historia
Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.)
Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.)
Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.)
Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet)
Medeltiden
Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet)
Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet)
Nordiska korståg (1193-1316)
Svärdsriddarorden (1202-1237)
Livländska orden (1237-1561)
Tidigmoderna tiden
Livländska kriget (1558-1583)
Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795)
Andra polska kriget (1600-1629)
Svenska Livland (1621–1721)
Polska Livland (1629–1772)
Kurländsk kolonisering (1637-1690)
Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661)
Stora nordiska kriget (1700-1721)
Moderna tiden
Guvernementet Livland och Kurland (1721/1795–1918)
Östfronten under första världskriget (1914–1918)
Baltiska hertigdömet (1918)
Det självständiga Lettland
Republiken Lettland (1918–1940)
Molotov-Ribbentrop-pakten (1939)
Reichskommissariat Ostland (1941–1945)
Lettiska SSR (1940–1990)
Den sjungande revolutionen (1987–1990)
Lettland (1990/1991–)

Lettgallen, lettiska Latgale, är en region i sydöstra Lettland. Det är den mest ryskinfluerade och fattigaste delen av landet. Floden Daugava flyter genom området och Daugavpils är största staden. Andra städer är Rēzekne och Aglona. I de norra delarna finns många sjöar och floder i relativt orörda naturområden.

Från 1200-talet behärskades Lettgallen av Tyska orden. Området tillföll 1561 Polen-Litauen och kallades därför polska Livland. År 1772 tillföll området Ryssland och 1920 införlivades det med Lettland.

Geografi

Den största staden och regionens administrativa centrum är Daugavpils, med 98 922 invånare. Övriga större orter är Rēzekne och Jēkabpils.

Lettgallen gränsar i öster mot Ryssland och Belarus.

Språk

I området talas en dialekt (lettgalliska) som skiljer sig starkt från den officiella lettiska som talas i övriga delar av landet.