Magisterkonferens
Magisterkonferens eller magister var en historisk akademisk grad i Danmark och Norge mellan kandidat (candidatus/candidata; 5,5 till 6,5 års studier) och dansk/norsk filosofie doktor. Magister var en forskarutbildning; i det norska systemet omfattade den minst 7–8 års heltidsstudier med 3 års forskning, i det danska systemet vanligtvis 6–7 års studier och 2–3 års forskning. I Norge var kraven något högre än de nuvarande kraven för ph.d.[1] Graden krävde en vetenskaplig avhandling och en provföreläsning, för att visa kandidatens lämplighet för akademiska poster på universitetsnivå. Magisterkonferens översättes traditionellt till engelska som PhD. I Danmark är magisterkonferens, tillsammans med licentiatexamen, en av två officiella företrädare för ph.d. (officiellt betecknad ph.d.-graden (licentiatgraden) till 2002); ph.d. kan dock inte jämföras med den äldre danska doktorsgraden.[2]
Magisterkonferens ger innehavaren rätt att titulera sig mag. art.[3] om graden är i humaniora eller samhällsvetenskap, mag. scient. om den är i naturvetenskap eller (endast Danmark) mag. scient. soc. om den är i sociologi.
I Danmark infördes magisterkonferens 1848 i samband med Madvigs reformer och avskaffades 1978 (för naturvetenskap) och 2007 för humaniora. I Norge infördes den efter dansk modell 1921. Där avvecklades den inom naturvetenskapen 1977 och inom humaniora på 1990-talet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ NOKUT’s criteria for general recognition of foreign higher education Arkiverad 2 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine., nokut.no
- ^ ”Higher education”. Danish Agency for International Education. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://www.webcitation.org/5sLvVWr3h?url=http://en.iu.dk/education-in-denmark/detailed-information/higher-education. Läst 29 augusti 2010.
- ^ En förkortning av latinets magister artium, med betydelen "(de fria) konsternas lärare"