Mansplaining
| Mansplaining |
|---|
|
Mansplaining är ett pejorativ som är sammansatt av de engelska orden man och explain ('förklara'). Begreppet definieras som "att förklara något för någon, oftast en man till kvinna, på ett sätt som betraktas som nedlåtande eller ringaktande".[1][2] Ordet har sitt ursprung i engelskan, men har börjat förekomma också i svenskan. Lily Rothman från The Atlantic definierar det som "att förklara utan hänsyn till det faktum att den som får saken förklarad för sig vet mer än den som förklarar, ofta en man för en kvinna",[3] och den feministiska författaren och essäisten Rebecca Solnit tillskriver fenomenet en kombination av "övertro och okunskap".[4]
Begreppet har fått viss spridning,[5] men är till viss del omstritt, såväl socialt som politiskt,[6] delvis för att begreppet specifikt utpekar män som grupp.[7]
Definition
[redigera | redigera wikitext]Mansplaining omfattar flera beteenden som tyder på en talares låga respekt för en åhörare eller för en person som diskuteras, som inte verkar ha andra orsaker än talarens antagande att åhöraren eller diskussionsföremålet, i egenskap av att vara kvinna, inte har samma förmåga att förstå som en man. Den täcker också situationer där en person använder en konversation i första hand för att framhäva sig själv inför en kvinnlig lyssnare, som antas vara mindre kunnig.[8]
Solnits ursprungliga essä gick längre och diskuterade konsekvenserna av detta könade beteende och uppmärksammade den effekt detta hade i att skapa en tysthetskultur och maktlöshet.[9] Solnit publicerade senare essäsamlingen Män förklarar saker för mig, med sex andra essäer om liknande teman.
En del i beteendet är ofta att en privilegierad part förklarar en marginaliserads persons upplevelse för denne.[10] Som sådan är det ett sätt att se till att privilegierade grupper fortsätter att vara privilegierade, något som i intersektionell analys har kallas kyriarki.[11]
Mansplaining skiljer sig från andra former av nedlåtenhet i att det ofta är specifikt könsrelaterat och rotat i ett sexistiskt antagande att en man i regel är mer kunnig eller klarar av att förstå mer än en kvinna.[12][10] Enligt viss forskning finns det tecken på att män i västvärlden utvecklar ett starkare självförtroende än kvinnor, något som har föreslagits som en bidragande orsak till fenomenet.[13][14]
Flera definitioner av ordet mansplaining som spritts inbegriper även antifeministiska åsikter i definitionerna av ordet, såsom exempelvis att kvinnor inte accepterar fakta, på den användarskapade webbsajten Urban Dictionary.[15] Men även definitioner som handlar om den mer allmänna företeelsen att män talar till, eller om, kvinnor, har framträtt, något som snarare underblåser "kriget mellan könen på internet" snarare än minskar dem.[16] De tidiga definitionerna har dock inkluderat nedlåtenhet kopplad med okunskap och placerat könstillhörigheterna i fraser som antyder att beteendet inte är fast knutet till könstillhörighet, utan enbart "ofta" är kopplade till könstillhörighet.[16] Som Rationalwiki uttrycker det: "[mansplaining bör inte] antyda att någon som inte är en del av en undergrupp eller minoritet inte bör ha en åsikt om ett ämne som är specifikt för den gruppen; det säger bara att man bör begrunda vari hans eller hennes auktoritet grundar sig, och att man bör stanna upp och lyssna när faktiska autentiska röster från gruppen talar."[17]
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Nybildningen mansplaining dök upp i engelskan samtidigt på flera ställen, vilket gör att dess ursprung är svårt att fastställa.[18] Företeelsen har dock funnits under lång tid.[3]
I en essä från 2008 med titeln "Män förklarar saker för mig" ("Men Explain Things To Me") i Los Angeles Times berättade Rebecca Solnit om ett möte med en man som sade att han hade hört att hon hade skrivit några böcker. Hon började berätta om sin senaste bok som handlade om Eadweard Muybridge, varpå mannen avbröt henne och frågade om hon hade "hört talas om den mycket viktiga Muybridge-boken som kom ut i år". Solnit och en vän till henne försökte förklara att det var Solnits bok, men mannen kunde ej ta att det var Solnit som skrivit boken.[19] I inlägget använde Solnit inte ordet mansplaining, men beskrev fenomenet som "något som varje kvinna känner till".
Ordet tros ha använts första gången 2008 eller 2009,[20] strax efter att Solnit publicerade sitt blogginlägg i april 2008. En månad senare dök ordet upp i en kommentar på sociala nätverket LiveJournal, och användningen har vuxit sedan dess.[3] Det blev snart populärt bland feministiska bloggare, och senare utanför den kretsen.[3][18] Som engelskt ord finns det med på New York Times lista över årets ord 2010,[18] nominerades till American Dialect Societys mest kreativa ord 2012,[2] och lades till i webbversionen av Oxford Dictionaries 2014.[21]
2013 meddelade Dictionary.com att de lade till både mansplain och suffixet -splain till sin engelska ordbok.[22] Dess tillkännagivande löd bland annat: "förutom att vara kreativ har denna term, särskilt -splaining-delen, visat sig vara otroligt robust och användbar som ett sammansättningsled under 2013". Dictionary.com noterade att den betydelse som avsågs i mansplain hade förändrats något sedan 2009, från "intensiv och allvarlig till vardaglig och skämtsam", medan äldre -splain-ord fortfarande har "tunga kulturella och politiska konnotationer och ofta anges i närheten av namn på politiker."[22]
Mansplaining har också lett till parallella konstruktioner såsom whitesplaining och rightsplaining.[23]
Ordet används även i svenskspråkiga sammanhang och 2015 tog svenska språkrådet med mansplaining i sin nyordslista. Där definieras ordet som: "Förklaring som ges av män till kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande",[24][25] med tillägget: "Verbet som används är mansplaina."[24] En svenskspråkig variant, förkarla, har förekommit som förslag till ersättning för anglicismen vid några olika tillfällen.[26][27]
Exempel och kontroverser
[redigera | redigera wikitext]Användbarheten av ordet mansplaining är omstridd. På grund av sina negativa associationer och utpekande av ett kön som grupp har begreppet fått kritik för att ha en inbyggd fördom mot män.[28] Begreppet har också stundom använts som ett ad hominem-argument för att få stopp på diskussioner.[29] Andra har kommenterat att mansplaining har drabbats av en betydelseförskjutning och en överanvändning som spär ut ordets ursprungliga betydelse.[16]
2015 blev en staty vid University of the Incarnate Word i San Antonio kritiserad för att exemplifiera mansplaining. Statyn heter "Classmates".[30][31] Samma år gjorde juridik- och medicinassistenten och utbildaren Elle Armageddon ett flödesschema med råd för när någon bör förklara något för en dam, vilket genast fick stor spridning på internet. Bland reaktionerna Armageddon fick var att flödesschemat var sexistiskt mot män, trots att det inte angavs att det riktades mot män.[32]
En tweet som parodierade mansplaining skrevs av författaren Katie Cunningham 2016 och fick stor spridning: "Min favoritlek är att låtsas som att jag inte kan förstå något mycket enkelt när en man förklarar något för mig för att se hur dum han tror att jag är."[a] Flera av reaktionerna Cunningham fick handlade om män som förklarade för henne att hennes beteende var fel, varpå hon använde samma teknik som hon nyss beskrivit.[34]
Under 2016 blev en svensk telefonhjälplinje om härskartekniker, upprättad av fackförbundet Unionen, internationellt uppmärksammad.[35][36] Den allmänna bilden var att telefonlinjen skulle handla om mansplaining.[37] Fackförbundet kommenterade händelsen med att huvuddelen av de som ringde var män som ville förklara vad mansplaining var eller för att klaga.[38][39]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mansplaining, 17 november 2016.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Steinmetz, Katy (18 november 2014). ”Clickbait, Normcore, Mansplain: Runners-Up for Oxford’s Word of the Year”. Time. http://time.com/3590980/clickbait-normcore-mansplain-oxford-word-runners-up/. Läst 20 november 2016.
- ^ [a b] Zimmer, Ben (5 januari 2013). ”Tag, You're It! "Hashtag" Wins as 2012 Word of the Year”. http://www.visualthesaurus.com/cm/wordroutes/tag-youre-it-hashtag-wins-as-2012-word-of-the-year/. Läst 20 november 2016.
- ^ [a b c d] Rothman, Lily (1 november 2012). ”A Cultural History of Mansplaining”. The Atlantic. http://www.theatlantic.com/sexes/archive/2012/11/a-cultural-history-of-mansplaining/264380/. Läst 20 november 2016.
- ^ Solnit, Rebecca (20 augusti 2012). ”Men still explain things to me”. In These Times. http://www.thenation.com/article/169456/men-still-explain-things-me. Läst 20 november 2016.
- ^ ”Google Trends: Mansplaining”. Google Trends. https://www.google.com/trends/explore?date=all&q=mansplaining&hl=en-US#&004f0d. Läst 22 november 2016.
- ^ ”What Is Mansplaining? The Origins (And Misuse) of the Term”. MakeUseOf. http://www.makeuseof.com/tag/mansplaining-origins-misuse-term/. Läst 22 november 2016.
- ^ ”Allow me to explain why we don't need words like 'mansplain'” (på brittisk engelska). The Guardian. 12 februari 2015. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/media/mind-your-language/2015/feb/12/allow-me-to-explain-why-we-dont-need-words-like-mansplain. Läst 22 november 2016.
- ^ Mansplaining, Macmillan dictionary, läst 23 november 2016
- ^ Men Explain Things to Me; Facts Didn't Get in Their Way - April 13 2008, essay, Rebecca Solnit
- ^ [a b] The problem with privilege explaining, Everyday Feminism, läst 23 november 2016
- ^ Kyriarchy 101, Everyday Feminism, läst 23 november 2016
- ^ Jaschik, Scott (16 October 2012). ”Calling Out Academic 'Mansplaining'”. Inside Higher Ed. http://www.insidehighered.com/news/2012/10/16/new-website-provides-outlet-victims-academic-mansplaining. Läst 20 augusti 2013.
- ^ Self-esteem gender gap more pronounced in western nations, Science Daily, läst 23 november 2016
- ^ Vad betyder egentligen ordet mansplaining?, ICA-kuriren, läst 23 november 2016
- ^ ”Mansplain”. Urban Dictionary. http://www.urbandictionary.com/define.php?term=Mansplain. Läst 22 november 2016.
- ^ [a b c] Hart, Benjamin. ”RIP “mansplaining”: The Internet ruined one of our most useful terms”. Salon. http://www.salon.com/2014/10/20/rip_mansplaining_how_the_internet_killed_one_of_our_most_useful_words/. Läst 22 november 2016.
- ^ Mansplaining, RationalWiki, läst 22 november 2016
- ^ [a b c] Doyle, Sady (1 maj 2014). ”Mansplaining, Explained”. http://inthesetimes.com/article/16552/rebecca_solnit_explains_mansplaining. Läst 30 oktober 2014.
- ^ Solnit, Rebecca (13 April 2008). ”Men who explain things”. Los Angeles Times. http://articles.latimes.com/2008/apr/13/opinion/op-solnit13. Läst 22 november 2016.
- ^ Robinson, Anna (1 December 2012). ”The Art of Mansplaining”. The Nation Institute. Arkiverad från originalet den 4 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170204203425/http://www.nationinstitute.org/blog/nationbooks/3059/the_art_of_mansplaining. Läst 20 augusti 2013. Arkiverad 4 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170204203425/http://www.nationinstitute.org/blog/nationbooks/3059/the_art_of_mansplaining. Läst 20 november 2016.
- ^ ”New words added to OxfordDictionaries.com today include binge-watch, cray, and vape”. 1 augusti 2014. Arkiverad från originalet den 7 november 2014. https://web.archive.org/web/20141107121407/http://blog.oxforddictionaries.com/press-releases/new-words-added-oxforddictionaries-com-august-2014/. Läst 30 oktober 2014.
- ^ [a b] Solomon, Jane (6 december 2013). ”Word Watch 2013: -splain”. Dictionary.com. http://blog.dictionary.com/splain/. Läst 22 november 2016. ”The possibilities are seeming endless on the -splain front. This gives Dictionary.com reason to believe that -splain is not just a temporary fad, but rather a stable new addition to English along with its libfix cousins like -gate, -pocalypse, and -zilla.”
- ^ Zimmer, Benjamin; Carson, Charles C. (2013). ”Among The New Words”. American Speech 88 (2): sid. 196-214. doi:. http://americanspeech.dukejournals.org/content/87/2/190.full.pdf+html.
- ^ [a b] Här är årets alla nyord Arkiverad 14 november 2016 hämtat från the Wayback Machine., Språktidningen, läst 23 november 2016
- ^ Här är Språkrådets nyord 2015, Göteborgsposten, läst 23 november 2016
- ^ Kristofer Ahlström (8 april 2016). ”Kristofer Ahlström: Den som kallas mansplainer tappar sin tvärsäkerhet – än så länge”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/kristofer-ahlstrom-den-som-kallas-mansplainer-tappar-sin-tvarsakerhet-an-sa-lange/. Läst 29 december 2019.
- ^ Malin Bornhöft (31 januari 2012). ”Nynyordslista januari 2012”. Språkkonsultstudenterna. Stockholms Univeristet. https://sprakkonsultstudenter17.wordpress.com/category/okategoriserat/. Läst 29 december 2019.
- ^ Kinzel, Lesley. ”Why You'll Never Hear Me Use the Term 'Mansplain'”. XoJane. Arkiverad från originalet den 26 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130726031745/http://www.xojane.com/issues/why-you-ll-never-hear-me-use-term-mansplain. Läst 22 november 2016. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180613024159/http://www.xojane.com/issues/why-you-ll-never-hear-me-use-term-mansplain. Läst 22 november 2016.
- ^ McLaughlin, Tom; Sealy-Harrington, Joshua (15 april 2014). ”Arguments should not be silenced because of their author’s race or sex”. The Globe and Mail. http://www.theglobeandmail.com/opinion/arguments-should-not-be-silenced-because-of-their-authors-race-or-sex/article17956547/. Läst 13 februari 2016.
- ^ Debate rages over ‘sexist' statue on university campus, Click2Houston, läst 22 november 2016
- ^ The Story Behind the Mansplaining the Statue Photo that Went Viral on Twitter Arkiverad 24 december 2016 hämtat från the Wayback Machine., New York Times, läst 22 november 2016
- ^ Woman makes chart about mansplaining, promptly gets mansplained, läst 23 november 2016
- ^ Katie Cunningham, Twitter, läst 23 november 2016
- ^ Woman Tweets Joke About Mansplaining, Man Promptly Mansplains to Her, Mic, läst 23 november 2016
- ^ CNN, Karla Pequenino. ”Sick of 'mansplaining'? In Sweden there's a hotline”. CNN. http://www.cnn.com/2016/11/16/europe/mansplaining-hotline-unionen-sweden/index.html. Läst 22 november 2016.
- ^ ”Swedish women get hotline to report mansplaining” (på brittisk engelska). The Independent. 15 november 2016. http://www.independent.co.uk/news/sweden-mansplaining-hotline-woman-get-to-report-patronising-male-colleagues-a7418491.html. Läst 22 november 2016.
- ^ Mccann, Erin (16 november 2016). ”The New York Times”. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/11/17/world/europe/mansplaining-hotline-swedish-union.html. Läst 22 november 2016.
- ^ ”Sweden Launches National 'Mansplaining' Hotline; Men Call in to Complain”. NBC News. http://www.nbcnews.com/tech/tech-news/sweden-launches-national-mansplaining-hotline-men-call-complain-n685966. Läst 22 november 2016.
- ^ ”Massiv kritik mot ”sexistisk” kampanj”. Expressen. http://www.expressen.se/gt/massiv-kritik-mot-sexistisk-kampanj/. Läst 22 november 2016.
Citat
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Men Explain Things to Me; Facts Didn't Get in Their Way - 13 april 2008, essä
- Seven Studies That Prove Mansplaining Exists, Lucy Vernasco