Marks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kinna och Skene köpingar samt landskommunerna Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra Mark och Örby.[5]
Kommunen ligger i det natursköna sprickdalslandskapet på Sydsvenska höglandets västra sida. Storåns dalgång, fortsättningen i sjön Lygnern och Viskans dalgång avspeglar detta geografiska läge. Dalgångarna var tidigare ishavsfjärdar under inlandsisens avsmältning, vilket resulterade i områden med vattenavsatta leror – idag utgör dessa Marks kommuns bördiga odlingsmarker.
Sedimenten i Storåns dalgång pryds av vackra raviner, medan de norra delarna av kommunen huvudsakligen täcks av morän. Vid Ubbhult formar bottenmoränryggar, även kallade drumliner, landskapet. Skogen i området domineras av barrträd med inslag av lövskog, skapandes en varierad och naturskön miljö.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
År 2024 fanns 12 naturreservat i Marks kommun.[9] Som exempel kan nämnas Assbergs ruiner som är känt för sina varierade landskap. I nordöstra delen finns välbevarade naturbetesmarker med spridda buskar och träddungar. I väster finns ohävdade ravinarmar med olika växtstadier, från öppna marker till äldre lövskogar. Området är hem för många arter av växter och djur, vilket gör det viktigt för bevarande av biologisk mångfald.[10] Ett annat exempel är Stoms ås som är känt för sin gamla bokskog med en rik mångfald av sällsynta mossor och lavar. Området är också hem för många gamla bok- och ekträd samt en stor mängd död ved, vilket är viktigt för ekosystemets mångfald. Målet med reservatet är att utöka bokskogsarealen för att gynna de sällsynta arterna.[11]
År 2020 bodde 68,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 14 tätorter i Marks kommun:[14]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet Presidium och Övriga nämnder ej uppdaterade efter valet 2022Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Allianspartierna i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 24 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet inkluderades även Markbygdspartiet i koalitionen som fortsatte styra i minoritet.[15] Koalitionen gick under namnet "Markalliansen". Valet 2018 ledde till delvis maktskifte där Liberalerna och Centerpartiet stannade vid makten samtidigt som Socialdemokraterna klev in i samarbetet. Detta trots att Allianspartierna inför valet gått ut med avsikten att styra kommunen tillsammans.[16] Liberalerna lämnade den styrande koalitionen efter valet 2022, men ingick tillsammans med Vänsterpartiet en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna och Centerpartiet som stannade kvar vid makten.[17]
Bland kommunstyrelsens ledamöter har ett arbetsutskott valts ut. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning kopplad till sig, Kommunstyrelses förvaltning, som "förbereder och genomför de beslut som nämnden fattar".[21]
Viskadalen har en lång historia inom textilindustrin, där ett spinneri grundades i Rydal år 1853. Tekoindustrin fortsätter att vara en betydande del av näringslivet i Marks kommun, med kommunen som ledande arbetsgivare följt av Ludvig Svensson AB, specialiserat på hemtextilier, och Stora Enso Packaging AB, fokuserat på transportemballage i wellpapp, båda belägna i centralorten. Förutom detta spelar även service- och tjänstenäringar en viktig roll i områdets näringsliv.[7]
Bland kommunens kulturarv kan nämnas de 10 byggnadsminnena i kommunen samt de sex områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bland byggnadsminnena är sex av dessa så kallade förläggaregårdar,[23] något som är unikt för kommunen. De byggdes under 1830-talet och är en typ av herrgårdar. Förutom vissa kännetecken som imponerande storlekar, ljus träpanel, många symmetriska fönster, detaljrika utsmyckningar runt fönster och dörrar, valmade gavelspetsar och två flygelbyggnader så har de också en tydlig koppling till centralortens historia som centrum för Sveriges textilproduktion. Nämnvärt är att centralorten stod för 80 procent av Sveriges vävproduktion i mitten på 1800-talet.[24]
Blasonering: I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.
Vapnet skapades för Marks kommun och registrerades hos PRV 1974. Inom området hade de två tidigare köpingarna Kinna och Skene samt Sätila landskommun haft vapen, vilkas giltighet upphörde vid sammanläggningen.
Bland idrottsklubbar i Marks kommun märks framför allt Öxabäcks IF, som hade ett av Sveriges bästa damfotbollslag på 1970- och 1980-talet. Kinna IF spelade några säsonger i herrarnas andradivision i fotboll på 1950- och 1960-talet.
Skene köping
Sätila landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Marks kommun.