Missak Manouchian
Missak Manouchian | |
Missak Manouchian, . | |
Född | 1 september 1909[1] Adıyaman[2][3], Turkiet |
---|---|
Död | 21 februari 1944[4][5][2] (34 år) Mont-Valériens fästning[6][3], Frankrike |
Begravd | cimetière parisien d'Ivry kartor och Panthéon[7] |
Andra namn | Georges[3], Ա. Մանուշ och Մ. Ասուրեան |
Medborgare i | Osmanska riket |
Sysselsättning | Poet[2][8][3], politiker, översättare[9], lathe operator[10], medlem av franska motståndsrörelsen[3][8], journalist, fackföreningsperson, snickare |
Befattning | |
Chefredaktör, Tchank (1930–1931)[8] Styrelsesekreterare, Armenian Relief Committee - French section (1935–1937)[9] Chefredaktör, Zangou (1935–1937)[8] Styrelsesekreterare, Union populaire franco-arménienne (1938–1939)[8] Tech lead manager, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[3] Befälhavare, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[3] | |
Arbetsgivare | Panvor Ayk (1922–1923) Société Nouvelle des Forges et Chantiers de la Méditerranée (1924–1925) Gévelot extrusion (1925–1926) Citroën (1927–)[10] Gnome et Rhône (1930–) Tchank (1930–1931)[11] nahit (1931–1935) Hog (1935–1935) Zangou (1935–1937)[2][12] Nor guiank (1938–) Gnome et Rhône (1940–1941) |
Politiskt parti | |
Franska kommunistpartiet (–)[3] | |
Maka | Mélinée Manouchian (g. 1936–1944)[13] |
Utmärkelser | |
Médaille de la Résistance (1947)[14][15] Médaille de la Résistance (1970)[16] Mort pour la France (1971)[17] | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Missak Manouchian, född 1 september 1906, död 21 februari 1944, var en armenisk poet och kommunistisk aktivist, känd för sin roll i den franska motståndsrörelsen.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Som ung överlevde Manouchian armeniska folkmordet, men miste båda sina föräldrar.[18] Han flyttade till Frankrike från ett barnhem i Libanon 1925. Där var han aktiv i kommunistiska armeniska litterära kretsar.
Under andra världskriget blev han aktiv i den franska motståndsrörelsen genom FTP-MOI, en grupp bestående av europeiska invandrare, inklusive många judar, som utförde lönnmord och bombningar av nazistiska mål.[19]
Manouchian och många av hans kamrater arresterades i november 1943 och avrättades av nazisterna vid Fort Mont-Valérien den 21 februari 1944. Han ses som en hjälte i den franska motståndsrörelsen och är, tillsammans med sin hustru Mélinée Manouchian, begravd i Panthéon i Paris.[18][20]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Le Monde, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Հայկական սովետական հանրագիտարան, vol. 7, 1981.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Le Maitron.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 23557324, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00398230030866.[källa från Wikidata]
- ^ Mémoire des hommes.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.paris-pantheon.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Mélinée Manouchian, Manouchian, Éditeurs français réunis, 1974.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, catalogue.bnf.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, tert.nla.am .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lorientlejour.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordredelaliberation.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Invandrarna stod i täten för Frankrikes motstånd mot nazisterna”. DN.se. 26 februari 2024. https://www.dn.se/varlden/invandrarna-stod-i-taten-for-frankrikes-motstand-mot-nazisterna/. Läst 26 februari 2024.
- ^ Riding, Alan (9 januari 2001). ”French Film Bears Witness To Wartime Complicity” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2001/01/09/movies/french-film-bears-witness-to-wartime-complicity.html. Läst 26 februari 2024.
- ^ ”'With Manouchian, it is every foreign resistance fighter who is entering the Panthéon'” (på engelska). Le Monde.fr. 21 februari 2024. https://www.lemonde.fr/en/history/article/2024/02/21/with-manouchian-it-is-every-foreign-resistance-fighter-who-is-being-inducted-into-the-pantheon_6544938_157.html. Läst 26 februari 2024.