Per Jonsson (koreograf)

Per Lennart Jonsson, född 18 augusti 1956 i Färila i Hälsingland, död 2 december 1998 i Gustav Vasa församling, Stockholm, var en svensk dansare och koreograf.

Biografi

Jonsson växte upp på bondgården Per-Månsgården i släktens ägo sedan 1600-talet i den lilla byn Hyttebo vid Färila. Tidigt började han spela bland annat fiol i traktens spelmanslag och började på musiklinjen vid Statens normalskola i Stockholm som 16-åring och studerade med fiol som huvudinstrument 1972–1974. I Stockholm kom han i kontakt med baletten och studerade till dansare på Balettakademien 1974–1977, varefter han dansade 1976–1981 i ett flertal mindre ensembler som Dansteatern, Pyramiderna, L'Etoile du Nord, Vindhäxor, Firework och turnerade runt i skolor med gruppen Svängrum under tre års tid. Han medverkade även en tid som dragshowartist i gruppen After Dark.

Jonsson studerade 1981–1984 vid Danshögskolans koreografilinje och fick 1985 stipendium vid American Dance Festival i North Carolina. Hans intresse var helheten och brukade ofta engagera sig i de flesta delar av de dansverk han skapade, som scenograf, kostymör, ljussättare. Genomgående grundtematik i hans arbete var "tiden och rummet", vilket återspeglades i de ständigt återkommande tempoförändringarna och pendlande rytmtillstånden i de ofta gåtfulla, rituella verken, inspirerade av naturmystik, den hälsingska folkkulturvärlden, mytologisk och gammaltestamentlig urtid. I stället för berättande handlade det om att återge ett intuitivt tillstånd.

Koreografisk verksamhet

Han arbetade på en mängd olika, fria scener – inte minst på Fylkingen, Kulturhuset, Moderna dansteatern och Dansens hus i Stockholm – förutom att han från 1983 började verka emellanåt på Kungliga Teatern. 1989–1991 var han ledare för Danshögskolans koreografilinje, 1995–1996 var han knuten till Dansens hus som huskoreograf "in residence" och i omgångar 1991–1992 och 1998–1999 verkade han via sitt eget Per Jonsson Dance Company. 1994 gjorde han koreografin till Nobelfesten i Stockholms stadshus. Flera av hans verk har även sänts i Sveriges Television. Förutom i Sverige arbetade han på Island, i England, Portugal, USA och med Finlands nationalbalett. Då musiken var mycket viktig för honom valde han att arbeta i princip enbart med ny specialskriven musik, oftast av svenska tonsättare som Peter Bengtson, Dror Feiler, Lars Åkerlund, Jan Sandström, Marie Samuelsson och Åke Parmerud. Med verket Den leende hunden 1986 inleddes också ett samarbete med Sven-David Sandström, som kom att få stor betydelse för dem båda och sträckte sig över sju verk under ett antal år. Han samarbetade också med slagverksensemblen Kroumata. Jonsson arbetade bland annat med Cullbergbaletten och brittiska Rambert Dance Company.

Jonssons första koreografiverk var Golek (1981) med ett improviserat sångsolo av Marie Samuelsson. Året efter väckte han uppmärksamhet med Gabok. Det stora genombrottet kom redan med examensproduktionen Schakt med Kungliga Baletten (1983) med musik av Peter Bengtson, som han sedan också samverkade med i Belthane (1984), "Lammas" (1985) och Dance II (1988). Med Sven-David Sandström gjorde han centrala verk som Den leende hunden (1986), Nimrûd (1987), Dance I (1987), Avsked/Dance III (1988), Den elfte gryningen (1988), Ayas öga (1992) och Jupiter is Crying (1995). Han experimenterade ibland med udda dansmiljöer och till och med ute i naturen. Han anses av många vara en av den moderna dansens mest betydande koreografer och hans verk har uppförts på många scener runt om i världen. Flera av hans verk har erhållit priser internationellt.

Jonsson led under större delen av sitt liv av regelbundna depressioner och prestationsångest; till följd av detta begick han självmord i december 1998, dagen innan hans sista verk Rivers of Mercury hade premiär.

Under hösten 2006 spelade Skånes dansteater föreställningen Pers Planet, som var en hyllning till Jonssons insatser för dansen.

Per Jonsson är gravsatt i minneslunden på Färila kyrkogård.

Verkförteckning

1981 – Golek
1982 – Gabok
1982 – Väntrum
1982 – Dans med Björn och Per (tillsammans med Björn Elisson)
1982 – Gränsfall
1983 – Morgondagen är en ofödd sång (SVT)
1983 – Schakt (även SVT)
1983 – Förtäring av gädda i tropiskt klimat (performance med Björn Elisson)
1984 – Belthane
1984 – Mellan två trädgårdar
1985 – UGN (performance med Leif Elggren; musik av bl. a. Jonsson finns utgiven som LP-skiva av Radium)
1985 – Solo
1985 – Lampa
1985 – Goldrush
1985 – Lammas
1986 – Den leende hunden
1987 – Nimrûd
1987 – Dance I
1988 – Dance II/Bachsolo
1988 – Avsked/Dance III
1988 – Den elfte gryningen
1989 – Solo (#2)
1989 – MAT (performance med Leif Elggren)
1989 – Klotter Kramar Leran Till
1990 – Heze
1990 – Winds of Mercury
1991 – Okänd dans
1991 – Prinsens dröm
1992 – The End (text: Stig Larsson)
1992 – Tre danser (även SVT)
1992 – Ayas öga (även SVT)
1992 – Clamavi
1992 – Team Again
1994 – X-Dream
1994 – Dans 45 – en undersökning
1994 – Peaux
1995 – To Lára
1995 – Vilda vindar
1995 – Delta A
1995 – Jupiter is Crying
1995 – Hymn
1995 – Tango
1996 – Via Styx
1996 – Neptuni Snedhet
1997 – Port for Angels
1997 – Body Hammers
1998 – Ur
1998 – Rivers of Mercury

Källor

Konst skall vara som en sträng mellan jord och himmel – En bok om koreografen Per Jonsson, minnesbok av Agneta Söderqvist (red.) med flera, Firework Edition, 2004
Dansens hus, om Per Jonsson
Per Lennart Jonsson ¨på Gravar.se