Politikåret 1968

	Politikåret 1968
	1967 · 1968 · 1969
Humaniora och kultur
	Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Vetenskap

Politikåret 1968 präglades i västvärlden av en politisk vänstervåg som utlöstes bland framför allt studerande ungdomar i flera länder. Det var efterkrigstidens barnkullar, som nu nått övre tonåren, och vände sig mot det etablerade samhället. Hippie och flower power, samt Vietnamrörelsen, blev symboler för deras generation.

Händelser

18 februari - Hilmar Baunsgaard efterträder Jens Otto Krag som Danmarks statsminister.^[1]
21 februari - Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en Vietnamdemonstration tillsammans med Nordvietnams Moskva-ambassadör och håller ett USA-kritiskt tal.

1 mars - 1967 års apostoliska konstitution införs i Vatikanstaten.^[2]
8 mars - USA hemkallar sin ambassadör i Sverige med anledning av Olof Palmes demonstration.
19 mars - Sveriges regering föreslår femdagarsvecka i de svenska skolorna från höstterminen detta år.

3 maj - På grund av rasåtskillnaden i Rhodesia ställer demonstranter till kravaller vid en Davis Cup-match i Båstad mellan Sverige och Rhodesia. Matchen stoppas.
8 maj - Regeringen beslutar att 110 km/h skall vara högsta hastighet på svenska motorvägar.
10-15 maj - Studenter revolterar under den så kallade Majrevolten i Frankrikes huvudstad Paris.
17 maj - Den svenska riksdagen fattar ett första beslut om representationsreform med enkammarriksdag och gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval.
24-27 maj - Studenter i Stockholm ockuperar sitt eget kårhus i protest mot förslaget till ny studieordning, vilket har gått till historien som kårhusockupationen.
Mitten av året - Sovjetunionens regeringschef Alexej Kosygin besöker Sverige.

16 augusti - Den svenska regeringen undertecknar fördraget om icke-spridning av kärnvapen och omöjliggör därmed svenska kärnvapen.
20 augusti - Sovjetunionen, Östtyskland, Polen, Ungern och Rumänien invaderar tillsammans Tjeckoslovakien.

13 november - I ett tal rättfärdigar den sovjetiske ledaren Leonid Brezjnev invasionen av Tjeckoslovakien med hänvisning till Brezjnevdoktrinen.

24 december - Elever på Konstfack i Stockholm inbjuder hemlösa att fira alternativ jul på skolan under parollen "Stoppa julterrorn".
Okänt datum – Oswald Mosley ger ut sin självbiografi, My Life

15– 16 januari – Presidentval i Finland.
23 januari – Folketingsval i Danmark.
30 juni – Presidentval på Island.
15 september – I det sista svenska Andrakammarvalet får Socialdemokraterna för första gången sedan andra världskriget egen majoritet. Centern blir största oppositionsparti. Valdeltagandet slår rekord (88,7%). Vänsterpartiet erbjuder plats på sina vallistor för utomparlamentariska vänsterorganisationer. Man erbjuder Socialdemokraterna samverkan i kritiska valkretsar, vilket avböjs av dem.
5 november - Republikanen Richard Nixon väljs till president i USA.

24 april - Mauritius inträder i FN.^[5]
Okänt datum – Erich Honecker blir ledare för Freie Deutsche Jugend.
Okänt datum – Borgerliga Studenter – Opposition '68 bildas vid Stockholms universitet.
Okänt datum – Kvinnoorganisationen Grupp 8 bildas av åtta kvinnor i Stockholm.