Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Presidentvalet i USA 2000

Från Wikipedia
Presidentvalet i USA 2000
USA
← 1996 7 november 2000 2004 →
  George W. Bush Al Gore
Kandidat George W. Bush Al Gore
Parti Republikanerna Demokraterna
Hemdelstat Texas Tennessee
Vicepresident-kandidat Dick Cheney Joseph Lieberman
Elektorsröster 271 266
Vunna delstater 30 20 + DC
Röster 50 456 002 50 999 897
Andel 47,9 % 48,4 %

Fördelning av elektorer per delstat i 2000 års presidentval

President före valet

Bill Clinton
Demokraterna

President efter valet

George W. Bush
Republikanerna

Presidentvalet i USA 2000 hölls den 7 november 2000 över hela USA. Valet stod mellan den demokratiske vicepresidenten Al Gore från Tennessee och den republikanske guvernören George W. Bush från Texas och son till tidigare presidenten George H.W. Bush. Bush vann valet.

Bush vann valet efter en utdragen röstsammanräkning och blev USA:s 43:e president efter att ha fått fem elektorsröster fler än motståndaren Gore som däremot fick flest röster av folket. Röstsammanräkningen av folkets röster avslutades så sent som den 7 december 2000 då Högsta domstolen beslutade att den första räkningen var slutgiltig. Därmed säkrade Bush delstaten Florida och segern i presidentvalet.

Totalt sett kom presidentvalet 2000 att bli ett av de mest omtalade och kontroversiella i amerikansk historia. Det var första gången på över hundra år som en kandidat valdes till president utan att ha fått fler röster än motståndaren. Sammanlagt har det bara inträffat fem gånger sedan den amerikanska grundlagen skrevs: 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016.

Händelseförloppet

[redigera | redigera wikitext]

I juni 1999, under sin tid som guvernör i Texas, meddelade Bush sin kandidatur för att bli USA:s nästa president. Han beskrev sig som "medkännande konservativ" och lovade att sänka skatterna, förbättra skolan och sjukförsäkringssystemet samt betonade att han ville bedriva en politik som tänkte på de svaga i samhället. Bush menade också att det var tid för USA att minska sina militära åtaganden utomlands.[1] I primärvalet i New Hampshire förlorade Bush mot senatorn John McCain, men vann sedan 9 av 13 stater under supertisdagen den 7 mars, vilket säkrade positionen som republikanernas presidentkandidat.[2] Bush valde före detta försvarsministern Dick Cheney som sin vicepresidentskandidat.

Den sittande vicepresidenten Gore säkrade tidigt sin position som demokraternas kandidat i partigruppsmöten och primärval vårvintern 2000. Gore lovade att förbättra sjukvården och utbildningssystemet, genomföra skattesänkningar för medelklassen samt att bedriva en mer restriktiv vapenpolitik. Gore poängterade också att han ville bedriva en politik som satte familjen i fokus.[3] I moraliska frågor hade Gore en förhållandevis liberal inställning vilket han dock kom att tona ner för att inte stöta sig med konservativa väljare.[4] Till sin vicepresidentkandidat valde han i augusti senator Joseph Lieberman från Connecticut.

Valkampanjen kom att domineras av inrikespolitik där välfärd, utbildning, skatter och moraliska frågor fick stort utrymme. Den sittande presidenten Bill Clintons Lewinskyaffär användes mot demokraterna och Bush talade om att han ville återställa värdigheten i Vita Huset.[1] Gore försökte konsekvent att friställa sig från Clinton för att på så vis undvika underläge i dessa frågor.[5] Samtidigt ifrågasatte Gore och demokraterna om Bush hade tillräcklig politisk erfarenhet för ämbetet som president.

På valdagen den 7 november 2000 stod det snart klart att Florida skulle få en vågmästarroll för valets utgång. Klockan 19:50(EST), 10 minuter innan vallokalerna stängde presenterades vallokalsundersökningar som visade att Gore vunnit i Florida och Gore utropades som segrare i presidentvalet. I rösträkningen i delstaten tog dock Bush tidigt en stor ledning och 2 timmar senare flyttades Florida tillbaka som en osäker delstat. Under natten när 85 procent av rösterna räknats i Florida hade Bush en ledning på 100.000 röster och han utropades som segrare. Gore erkände sig besegrad, men tog tillbaka det uttalandet mindre än en timme senare då fler valkretsar räknats och det visade sig att Bushs försprång hade krympt till 2000 röster. När samtliga röster räknats klart hade Bush vunnit med 537 röster men det jämna resultatet medförde att det beslutades att rösterna skulle räknas om manuellt.[6]

Presidentvalet togs under röstomräkningsprocessen upp i USA:s högsta domstol, som den 12 december med rösterna 7 mot 2 tog beslutet att deklarera omräkningen som icke konstitutionell. Det beslutades även med 5 röster mot 4 att Florida kunde certifiera sina röster vilket resulterade i att omräkningen stoppades. Motiveringen var att bristen på en vald president hade resulterat i en konstitutionell kris. I och med Floridas 25 elektorsröster fick Bush 271 elektorsröster mot Gores 266 och vann i 30 av de 50 delstaterna. Han fick stöd av 47,9 procent av väljarna medan Gore fick 48,4 procent av väljarnas röster. I och med att Bush fick flest Elektorsröster vilka är avgörande i USA:s presidentval vann han valet.

Bush installerades som USA:s 43:e president den 20 januari 2001.

Efter valet utfördes en omfattande sexmånadersstudie av en grupp respekterade medier, bland annat New York Times, Washington Post och CNN. De tittade på vad som skulle ha hänt om Florida hade fortsatt att räkna om sina röster manuellt och kom fram till att Bush ändå skulle ha vunnit.[7][8]

Presidentvalet 2000 kom också att omfattas av anklagelser om valfusk. Detta gällde framförallt delstaten Florida, vars elektorsröster avgjorde valet. Anklagelserna innefattade förvirrande röstningsmetoder, defekta röstningsmaskiner, felaktiga poströster från militärer utomlands samt att man hindrat röstberättigade från att rösta. Bland andra organisationen Human Rights Watch har påpekat att en stor andel av Floridas svarta befolkning inte har någon rösträtt då delstatens lagar förbjuder personer som suttit i fängelse för svårare brott (s.k. felony) från att delta i val och att detta hade betydelse för valresultatet. HRW uppskattade att 31,2 procent av de svarta männen i Florida, motsvarande ungefär 200 000 röster, inte hade rätt att rösta vid valet 2000. Sådana lagar finns också i andra av USA:s delstater, och över hela landet uppskattades 3,9 miljoner inte få rösta på grund av att de begått mer eller mindre allvarliga brott. Av dessa hade 1,4 miljoner avtjänat sitt straff.[9]

För att undvika de problem som förekom i samband med presidentvalet 2000 skrevs en ny lag, 'Help America Vote Act' [10] vilken kom att träda i kraft under oktober 2002.[11] Lagen innefattade att det skulle skapas en valassistanskommission för att assistera den federala administrationen av valen, att 'punch-card'-valsystemet vilka gett upphov till defekta röstsedlar skulle ersättas samt att valstandarder skulle etableras.[12]

Kandidat Medkandidat Parti Röster % Elektorsröster
George W. Bush Dick Cheney Republikanerna 50 460 110 47,9 % 271
Al Gore Joseph Lieberman Demokraterna 51 003 926 48,4 % 266
Ralph Nader Winona LaDuke Green Party 2 882 955 2,7 % 0
Pat Buchanan Ezola B. Foster Reform Party 448 895 0,4 % 0
Harry Browne Art Olivier Libertarian Party 384 431 <0,4 % 0
Howard Phillips Curtis Frazier Constitution Party 98 020 0,1 % 0
John Hagelin Nat Goldhaber Natural Law/Reform 83 714 <0,1 % 0
Övriga 51 186 <0,1 % 0
Totalt 105 417 258 100 % 537

Endast 537 elektorröster totalt istället för 538 därför att en elektor i D.C. lade ner sin röst i protest för att distriktet hon representerade inte har representation i den amerikanska kongressen, eftersom bara delstater får delta.

Kandidatnominering

[redigera | redigera wikitext]

Demokraternas nominering

[redigera | redigera wikitext]

Anmälda kandidater:

Under demokraternas konvent valdes Gore som kandidat. Han valde i sin tur senatorn Joseph Lieberman från Connecticut som medkandidat.

Republikanernas nominering

[redigera | redigera wikitext]

Anmälda kandidater:

Republikanernas konvent

  1. George W. Bush 2038 röster
  2. Alan Keyes 2 röster
  3. John McCain 1 röst

Bush valde tidigare försvarsministern Dick Cheney som medkandidat.

  1. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080509130806/http://www.4president.org/speeches/bushcheney2000convention.htm. Läst 19 november 2008. 
  2. ^ United States presidential primaries, 2000 i engelskspråkiga Wikipedia.
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090212194716/http://www.4president.org/speeches/gorelieberman2000convention.htm. Läst 19 november 2008. 
  4. ^ http://transcripts.cnn.com/TRANSCRIPTS/0010/06/se.01.html Arkiverad 27 januari 2021 hämtat från the Wayback Machine. http://www.pbs.org/newshour/extra/features/july-dec00/whocareswhowins.html
  5. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/879424.stm
  6. ^ http://www.fec.gov/pubrec/2000presgeresults.htm
  7. ^ ”Ballot-Count Scenarios in Bush-Gore 2000” (på engelska). Los Angeles Times. 13 november 2001. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-2001-nov-13-me-3631-story.html. 
  8. ^ ”Florida recount study: Bush still wins” (på engelska). CNN. Arkiverad från originalet den 11 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060111110930/http://www.cnn.com/SPECIALS/2001/florida.ballots/stories/main.html. 
  9. ^ "US Election 2000. Loosing the Vote: The Impact of Felony Disenfranchisement Laws", hrw.org, 8 november 2000.
  10. ^ ”H.R.3295 - Help America Vote Act of 2002” (på engelska). Library of congress. https://www.congress.gov/bill/107th-congress/house-bill/3295. 
  11. ^ ”The Help America Vote Act of 2002” (på engelska). The United states Department of Justice. https://www.justice.gov/crt/help-america-vote-act-2002. 
  12. ^ http://www.fec.gov/hava/hava.htm

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Valdebatter: