Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Riebeckit

Från Wikipedia
Riebeckit
Riebeckit (svarta kristaller) i en omgivande alkalin pegmatit, från Korsika i Frankrike
KategoriSilikatmineral
GruppAmfibol
Strunz klassificering9.DE.25
Kemisk formelNa2(Fe,Mg)3Fe2Si8O22(OH)2
FärgGråblå, mörkblå; mörkblå till gulgrön i tunna sektioner
FörekomstsättSom prismatiska kristaller, vanligen fibrös, asbestiform; jordnära, massiv
KristallstrukturMonoklin
TvillingbildningEnkel eller multipel tvilling parallellt med {100}
SpaltningPerfekt på {110}, skärande vid 56 och 124; delade på {100} och {110}
BrottKonchoidalt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6
GlansGlasaktig till silkeslen
RefraktionBiaxial (-)
Ljusbrytningnα = 1,680 – 1,698
nβ = 1,683 – 1,700
nγ = 1,685 – 1,706
Dubbelbrytningδ = 0,005 - 0,008
DispersionStark
PleokroismX = blå, indigo, Y = gulaktigt grön, gulbrun, Z = mörkblå
TransparensHalvtransparent
StreckfärgBlågrå
Specifik vikt3,28 - 3,44
LöslighetLösligt i vatten, med utfällning av gips och kanske syngenit
Referenser[1][2][3][4][5][6]

Riebeckit är en bergartsbildande mineral.[1] Den är en natriumrik medlem av amfibolgruppen av silikatmineraler, med den kemiska formeln Na2(Fe2+3Fe3+2)Si8O22(OH)2. och bildar en solid lösningsserie med magnesioriebeckit. Den kristalliserar i det monokliniska systemet, vanligtvis som långa prismatiska kristaller som visar ett diamantformat tvärsnitt, men också i fibrösa, bladformade, nålformade, kolumnära och utstrålande former. Dess Mohs-hårdhet är 5,0–6,0, och dess specifika vikt är 3,0–3,4. Spaltning är perfekt, två riktningar i form av en diamant; brottet är ojämnt, sprickigt. Den är ofta genomskinlig till nästan ogenomskinlig. Färgen kan vara gråblå, mörkblå eller blåsvart.

Namn och upptäckt

[redigera | redigera wikitext]

Riebeckit beskrevs första gången 1888 genom ett fynd på ön Socotra, Aden (guvernement), Jemen, och uppkallad efter den tyske upptäcktsresanden Emil Riebeck (1853–1885).[4]

Mineralet är också känt som krokidolit.[7]:50

Man kan hitta den som fibrösa aggregat eller prismatiska kristaller med monoklina kristallsystem. Man kan finna den i alkalina graniter och syeniter, pegmatiter samt i vissa skiffrar. En variant av riebeckit, som är en sorts asbest kallac krokidolit (blå asbest), kan bli till genom att järnrika sediment genomgår metamorfos.[1] Den förekommer tillsammans med aegirin, nefelin, albit, arfvedsonit i magmatiska bergarter; med tremolit, ferroaktinolit i metamorfa bergarter; och med grunerit, magnetit, hematit, stilpnomelan, ankerit, siderit, kalcit, kalcedonkvarts i järnformationer.[3]

Riebeckitgranit

[redigera | redigera wikitext]

Riebeckitgraniten känd som ailsit, som finns på ön Ailsa Craig i västra Skottland, är uppskattad för sin användning vid tillverkning av curlingstenar.

Krokidolit (fibrös riebeckit)

[redigera | redigera wikitext]
Krocidolit, variant av riebeckit, från Pomfretgruvan, Vryburg, Sydafrika

De fibrösa formerna av riebeckit är kända som krokidolit och är en av de sex erkända typerna av asbest. Ofta kallad blå asbest anses den vara den farligaste. Sambandet mellan blå asbest och mesoteliom etablerades av J. C. Wagner, C. A. Sleggs och P. Marchand 1960.[8]

Krokidolitasbest bröts i Sydafrika, Bolivia och Wittenoom, västra Australien. Boliviansk krocidolit användes i cirka 13 miljarder Kent Micronite cigarettfilter, tillverkade från mars 1952 till åtminstone maj 1956 av Lorillard Tobacco Company (nu en del av R. J. Reynolds Tobacco Company). Blå asbest användes också med liknande effekt, och risk, i tidiga gasmasker.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Riebeckite, 9 juli 2024.
  1. ^ [a b c] Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 163 (och 7). ISBN 91-0-010458-2  Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
  2. ^ http://www.ne.se/riebeckit - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 25nov 2013
  3. ^ [a b] "Riebeckite", Handbook of Mineralogy, Mineral Data Publishing, 2001
  4. ^ [a b] "Riebeckite", Mindat.org
  5. ^ "Riebeckite", The Mineralogy Database (webmineral.com)
  6. ^ ”IMA Master List”. IMA Master List. http://pubsites.uws.edu.au/ima-cnmnc/. 
  7. ^ Medicine, Institute of; Practices, Board on Population Health and Public Health; Effects, Committee on Asbestos: Selected Health (2006-09-23) (på engelska). Asbestos: Selected Cancers. National Academies Press. ISBN 978-0-309-10169-1. https://books.google.com/books?id=O5Hsz0CKWSYC&dq=winchite&pg=PA51 
  8. ^ Wagner, J. C. (1 June 1991). ”The discovery of the association between blue asbestos and mesotheliomas and the aftermath.”. Occupational and Environmental Medicine 48 (6): sid. 399–403. doi:10.1136/oem.48.6.399. PMID 2064978. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Krokydolit.
  • Chisholm, Hugh, ed. (1911). "Crocidolite" . Encyclopædia Britannica. Vol. 7 (11th ed.). Cambridge University Press. p. 477.