Ringmaskar
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ringmaskar | |
Europeisk daggmask | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djurriket Animalia |
Stam | Ringmaskar Annelida |
Vetenskapligt namn | |
§ Annelida | |
Klasser | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med |
Ringmaskar (Annelida) är en stam inom djurriket med nästan 20 000 nu levande arter, mestadels levande i havet men en del även i sötvatten eller på land, till exempel daggmaskar. Ringmaskar är antingen nedbrytare, som daggmaskarna, eller parasiter, som iglar, och vissa havsborstmaskar är även rovlevande. Storleken varierar, de minsta arterna blir omkring en millimeter långa medan de största arterna kan bli upp till tre meter långa.
Ringmaskarnas kroppar är uppdelade i segment som liknar ringar och fungerar i viss mån som självständiga enheter. Varje ring har fyra borst som används när masken kryper fram i jorden. Kroppen är vanligen långsträckt, mjuk, tillplattad och vätskefylld. Tarmen sträcker sig genom hela kroppen, från mun till anus. Kroppshålan är vätskefylld, och genom sammandragning av muskler pressar vätskan kroppen i rörelse. Ringmaskar har en primitiv hjärna med enkla känselorgan som ögon och tentakler.
Daggmaskar är både hane och hona samtidigt, se hermafroditism. De byter spermier under parningen och befruktar varandras ägg.
Det finns cirka 850 arter av ringmaskar i Sverige. De ringmaskarna som finns i Sverige är relativt korta och de flesta blir som mest bara några centimeter långa.
|