Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Robert Giffen

Från Wikipedia
Robert Giffen
Född22 juli 1837[1]
Lanarkshire, Storbritannien
Död12 april 1910[1] (72 år)
Fort Augustus ​eller ​Skottland
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity of Glasgow
SysselsättningNationalekonom, statistiker, författare[2]
Befattning
Ordförande i Royal Statistical Society (1882–1884)[3]
Utmärkelser
Guymedaljen i guld (1894)
Bathorden
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Sir Robert Giffen, född 22 juli 1837 i Strathaven, Lanarkshire, död 12 april 1910 i Fort Augustus i nuvarande Highland, var en skotsk nationalekonom och statistiker.

Giffen gjorde sig först bemärkt som tidningsman genom sakrika och mycket uppmärksammade finanspolitiska artiklar i "The Globe", vars redaktionssekreterare han var 1862- 66, och i veckotidningen "The Economist", där han var Walter Bagehots medredaktör 1868-76. Giffen blev sistnämnda år chef för handelsministeriets statistiska avdelning och var 1882-97 med titeln generalkontrollör chef för dess avdelningar för kommersiella, statistiska och arbetsärenden. Åren 1882-84 var han president i Royal Statistical Society; 1895 fick han knightvärdighet.

Förutom talrika uppsatser i tidningar och tidskrifter om finansiella frågor – delvis samlade i Essays in Finance (två band, 1879-84) – författade Giffen en mängd betydelsefulla officiella betänkanden, inte minst i myntfrågor, samt utgav åtskilliga monografier, till exempel The Growth of Capital (1890), The Case Against Bimetallism (1892) och Economic Inquiries and Studies (1904). Fenomenet Giffen-vara är uppkallat efter honom.

Giffen invaldes som fellow av Royal Society 1892 och som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1897. Royal Statistical Society tilldelade honom Guymedaljen i guld 1894.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gf28hf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]