Robert Giffen
Robert Giffen | |
Född | 22 juli 1837[1] Lanarkshire, Storbritannien |
---|---|
Död | 12 april 1910[1] (72 år) Fort Augustus eller Skottland |
Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | University of Glasgow |
Sysselsättning | Nationalekonom, statistiker, författare[2] |
Befattning | |
Ordförande i Royal Statistical Society (1882–1884)[3] | |
Utmärkelser | |
Guymedaljen i guld (1894) Bathorden Fellow of the Royal Society | |
Redigera Wikidata |
Sir Robert Giffen, född 22 juli 1837 i Strathaven, Lanarkshire, död 12 april 1910 i Fort Augustus i nuvarande Highland, var en skotsk nationalekonom och statistiker.
Giffen gjorde sig först bemärkt som tidningsman genom sakrika och mycket uppmärksammade finanspolitiska artiklar i "The Globe", vars redaktionssekreterare han var 1862- 66, och i veckotidningen "The Economist", där han var Walter Bagehots medredaktör 1868-76. Giffen blev sistnämnda år chef för handelsministeriets statistiska avdelning och var 1882-97 med titeln generalkontrollör chef för dess avdelningar för kommersiella, statistiska och arbetsärenden. Åren 1882-84 var han president i Royal Statistical Society; 1895 fick han knightvärdighet.
Förutom talrika uppsatser i tidningar och tidskrifter om finansiella frågor – delvis samlade i Essays in Finance (två band, 1879-84) – författade Giffen en mängd betydelsefulla officiella betänkanden, inte minst i myntfrågor, samt utgav åtskilliga monografier, till exempel The Growth of Capital (1890), The Case Against Bimetallism (1892) och Economic Inquiries and Studies (1904). Fenomenet Giffen-vara är uppkallat efter honom.
Giffen invaldes som fellow av Royal Society 1892 och som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1897. Royal Statistical Society tilldelade honom Guymedaljen i guld 1894.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Giffen, Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gf28hf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
|