Salomon Sörensen
Salomon Eberhard Sörensen, född 29 april 1856 i Lund, död 7 mars 1937 i Malmö, var en svensk arkitekt. Han var far till Arnold Salomon-Sörensen.
Sörensen var son till byggmästaren Peder Christian Sörensen. Han studerade arkitektur i Köpenhamn och Stockholm och gjorde därefter en längre studieresa i Europa. Han arbetade som privatpraktiserande arkitekt i Malmö från år 1884. Företrädesvis arbetade han då med fasader i nyrenässans med inspiration från Florens. Sörensen var stadsarkitekt i Malmö 1893-1924. Som stadsarkitekt fick han bland annat ansvara för att utforma de byggnader som staden själv lät uppföra. Bland annat ritade han alla byggnader till Malmö Allmänna sjukhus (idag SUS) 1894-1932 samt en lång rad olika kommunaltekniska byggnader och anläggningar som vattentorn, slakthus, saluhallar, vattenverk med mera. Sörensen var över huvud taget en av de mest produktiva arkitekterna i Malmös historia med över 100 utförda byggnader i staden.
Salomon Sörensen var 1883-1906 gift med Emma Krog (1860-1943, syster til Arnold Krog).[1] 1907 gifte han om sig med Anna Lundqvist (1856-1910), innehavare av Th. Tjäders byrå i Stockholm[2] och syster till skådespelerskan Beata Lundqvist.[3] Salomon och Anna Sörensen är begravda på Sankt Pauli mellersta kyrkogård (kvarteret Annelund, gravplats 199).[4]
Byggnadsverk
[redigera | redigera wikitext]- Tingshus, Hörby (1884)
- Flerbostadshus, Kyrkogatan 3 / Adelgatan, Malmö (1884-85)
- Konsul Lindgrens hus, Skomakaregatan 7, Malmö (1886)
- Arrie kyrka (1887)
- Olinska huset, Lilla Fiskaregatan 4, Lund (1888)
- Privatbostad för lasarettsdirektören Nils Ohlsson-Gadde, Bantorget 5, Lund (1889)
- Ebenezerkapellet, Jerusalemsgatan 19, Malmö (1890),[5] rivet
- F d Fysiologen, Lund (1891)
- Butiks- o bostadshus gamla "Butterick'shuset", Södergatan, Malmö (1891) rivet
- Remmarlövs kyrka (1895)
- Anatomiska institutionen (idag Kulturanatomen), Lund (1896)
- Allmänna sjukhuset, Malmö (1896-1932)
- Arbetsinrättningen (Värnhems sjukhus), Sallerupsvägen, Malmö (1898)
- Mellersta Förstadsskolan, idag Malmö Konsthögskola (1898)
- Östra Förstadsskolan, Föreningsgatan, Malmö (1898)
- Malmö kommunala slakthus, (Slagthuset), Malmö (1900)
- Skandinaviska enskilda banken, Storgatan, Landskrona (1904)
- Södra saluhallen, Föreningsgatan, Malmö (1904)
- Tjänarinnehemmet, Kapellgatan 12 Malmö (1904)
- Kloakpumpstation, Stockholmsvägen, Malmö (1905)
- Skånes Enskilda Bank, Lund (1907)
- Lunds saluhall, Mårtenstorget, Lund (1907)
- Skånes enskilda bank (senare SEB), Drottninggatan 61, Karlshamn (1909)
- Skånska Banken, Kungsgatan 9, Växjö (1911)
- Orups sanatorium (1912)
- Malmö stads spårvägars kontor, verkstad och vagnhall (1906, utbyggnad 1914), delvis rivet
- Flensburgska barnsjukhuset, Malmö (1913)[6]
- Södervärns vattentorn, Nobelvägen, Malmö (1914)
- Kirsebergsskolan, Lundavägen 47, Malmö (1916)
- S:t Johannes församlingshus, Kapellgatan 6, Malmö (1916)
- Sorgenfriskolan, Malmö (1917)
- Mellan-Grevie kyrka
- Södra Rörums kyrka
- Byggnader vid Lunds lasarett 1915-30
- Linnéskolan, Limhamn, Malmö (1920)
- Kaffestugan i Ransvik på Kullaberg (1922)
- Lasarett i Karlskrona (1922)
- Pildammsskolan, Rådmansgatan, Malmö (1924)
- Lasarett i Helsingborg (1927)
- Kraftverk i Laholm (1932)
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Bostadshus vid Södra Förstadsgatan i Malmö, typiskt för Sörensens nyrenässansarkitektur från 1880-talet. I huset växte författaren Alice Lyttkens upp.
-
Administrationsbyggnaden vid SUS (tidigare Malmö Allmänna Sjukhus) är den enda kvar från första utbyggnadsetappen på 1890-talet och fasaden är förmodligen Sörensens bearbetning av stockholmsarkitekten Axel Kumliens projekt för sjukhuset som ej blev antaget för genomförande.
-
Slakthuset, Navigationsgatan (1900).
-
Saluhallen på Föreningsgatan (1904).
-
Södervärnstornet, Nobelvägen (1914).
-
Kirsebergsskolan, Lundavägen (1916).
-
Kaffestugan i Ransvik (1922).
-
Pildammsskolan, Rådmansgatan (1924).
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf, Björn Arkitekterna som formade Malmö Stockholm 1996
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Salomon Sørensen och Emma Sørensen på Kilder til dansk kulturhistorie, Ny Carlsbergfondet.
- ^ Anna Lundqvist Sörensen i Dagny, 1910:4 Arkiverad 11 november 2023 hämtat från the Wayback Machine., sid. 42-43.
- ^ Beata Alexandra Lundqvist i Johannes Svanberg, 1917, Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910.
- ^ Sörensens grav på Wikimedia.
- ^ Malmö Nya Allehanda 1890-03-13, sid. 1.
- ^ ”Flensburgska vårdanstalten för späda barn”. Svenska Dagbladet. 8 september 1913.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Salomon Sörensen.