Taklamakanökenskrika
Taklamakanökenskrika Status i världen: Nära hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Kråkor Corvidae |
Släkte | Podoces |
Art | Taklamakanökenskrika P. biddulphi |
Vetenskapligt namn | |
§ Podoces biddulphi | |
Auktor | Hume, 1874 |
Taklamakanökenskrika[2] (Podoces biddulphi) är en fåtalig tätting i familjen kråkfåglar, endemisk för nordvästra Kina.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Taklamakanökenskrika är en liten (26,7-31,2 cm) och attraktiv kråkfågel med mjukt, nedåtböjd näbb. Huvudet är sandbrunt med glansigt svart på hjässa och nacke samt svart på haka, övre delen av strupen och området kring submustaschstrecket. Ovansidan är sandbrun, mörkare brun på skapularer, övergump och övre stjärttäckare, medan vingarna svarta och vita. Undersidan är skärbeige och stjärten vit. Liknande mongolökenskrika har ej svart på strupen och vit stjärt. Bland lätena, som knappt är studerade, hörs en serie låga, snabbt dalande visslingar.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Taklamakanökenskrika förekommer endast i Taklamakanöknen från Yarkand österut till Lop Nor i västra Xinjiang, nordvästra Kina.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Denna art förekommer i sandiga ökenområden och buskmarker samt bland ökenlevande poppelarten Populus euphratica, på mellan 900 och 1200 meters höjd. Den är en allätare som lever av frön, säd och insekter. Fågeln ses ofta i par eller i familjegrupper med upp till sex individer, ibland bland bebyggelse.[4]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Häckningen inleds i slutet av mars. Den bygger ett skålformat bo av kvistar och rötter vari den lägger ett till tre ägg. En studie av 20 bon 2003-2004 fann att fågeln placerar dem i poppeln Populus diversifolia eller i en tamarisk, ungefär en meter ovan mark.[5][4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Taklamakanökenskrika har en liten och fragmenterad världspopulation på endast 4100-6700 par.[5] Den tros också minska i antal till följd av habitatdegradering och fragmentering. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Biddulph (1840-1921), ornitolog och överste i British Army, kolonial administratör in Indien 1857-1896.[6] Fram tills nyligen kallades den även Biddulphs ökenskrika på svenska, men justerades 2022 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2012 Podoces biddulphi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b c d] Madge, S. (2018). Xinjiang Ground-jay (Podoces biddulphi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60759 26 december 2018).
- ^ [a b] Ming, M.A. 2011. Status of the Xinjiang Ground Jay: population, breeding ecology and conservation. Chinese Birds 2(1): 59-62.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Podoces biddulphi.
- Wikimedia Commons har media som rör taklamakanökenskrika.
- Läten på xeno-canto.org
|