Location via proxy:   [ UP ]  
[Report a bug]   [Manage cookies]                
Hoppa till innehållet

Taxus brevifolia

Från Wikipedia
Taxus brevifolia
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionPinophyta
KlassBarrväxter
Pinopsida
OrdningTallordningen
Pinales
FamiljIdegransväxter
Taxaceae
SläkteIdegranar
Taxus
ArtTaxus brevifolia
Vetenskapligt namn
§ Taxus brevifolia
AuktorNutt.
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Taxus brevifolia var. polychaeta Spjut[2]
Taxus brevifolia var. reptaneta Spjut[3]
Taxus baccata brevifolia (Nutt.) Pilg.
Taxus baccata var. brevifolia (Nutt.) Koehne
Taxus baccata var. canadensis Benth.[4]
Taxus lindleyana A. Murray bis[5]
Taxus boursieri Carrière[6]

Taxus brevifolia[7][8] är en barrväxtart som beskrevs av Thomas Nuttall. Taxus brevifolia ingår i släktet idegranar, och familjen idegransväxter.[9][10] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]

Trädet förekommer i västra Nordamerika från södra Alaska över västra Kanada till norra Kalifornien. Det växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2440 meter över havet. Taxus brevifolia bildar vanligen trädgrupper eller skogar tillsammans med kustgran, jättehemlock, jättetuja och vinlönn. Den är ett av de mindre träden som står i skuggan av de höga träden. Som låga växter är Berberis nervosa och Polystichum munitum vanliga. Populationer som växer längre bort från havet är allmänt kopplade till vattendrag.[1]

Regionens ursprungsbefolkning använder artens trä för att producera pilbågar, andra verktyg och för träskulpturer. Trädets bark ingår i medicin mot cancer. Sedan 1990-talet ersattes barken med andra ämnen. IUCN uppskattar att hela beståndet minskade med 30 procent under de gångna 90 åren (tre generationer, räknad från 2013) och listar Taxus brevifolia som nära hotad (NT).[1]

  1. ^ [a b c] 1998 Taxus brevifolia Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Spjut (2007) , In: J. Bot. Res. Inst. Texas 1 (1): 217.
  3. ^ Spjut (2007) , In: J. Bot. Res. Inst. Texas 1 (1): 219.
  4. ^ Benth. (1857) , In: Pl. Hartweg.: 338.
  5. ^ A. Murray bis (1855) , In: Edinburgh New Philos. J., n.s., 1: 294.
  6. ^ Carrière (1854) , In: Rev. Hort., sér. 4, 3: 228.
  7. ^ Bean, W.J. (1980) Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4, John Murray, London
  8. ^ Nutt. (1849) , In: N. Amer. Sylva 3: 86, t. 108.
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/taxus+brevifolia/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]