Torups slott

	Torups slott
	Slott
	Torups slott
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Kommun	Svedala
Koordinater	55°33′55″N 13°12′31″Ö / 55.56528°N 13.20861°Ö
Byggherre	Görvel Fadersdotter (Sparre)
Ägare	Malmö kommun
Byggstart	1545
Arkitektonisk stil	renässans

Torups slott är ett slott i Bara socken i Svedala kommun i Skåne.

Torup är ett av Skånes bäst bevarade slott från 1500-talet. Slottet är en tre våningar hög tegelbyggnad. Det bildar en fyrkant med ett åttkantigt torn i nordvästra och ett runt i sydöstra hörnet.

Torups rekreationsområde är ett 365 hektar stort bokskogsområde med motionsspår, promenadstigar och ridvägar.

Historia

Görvel Fadersdotter (Sparre), änka efter Truid Gregersen Ulfstand uppförde den nuvarande slottsbyggnaden, till sin sons ära. Hon gifte sedan om sig med det danska riksrådet Lave Brahe (1500–1567)^[1]. Så kom Torup så småningom till den danska släkten Grubbe. Under Sivert Grubbes tid besöktes Torup ofta av Kristian IV. Han lät soldater dämma upp den sjö som omgav slottet fram till 1775. År 1647 köpte Corfitz Ulfeldt Torup, som dock indrogs av svenska kronan 1660, men 1735 fick Ulfeldts dotterson Jochum Beck tillbaka det.

Den 21 maj 1775 skedde en tragisk olycka vid Torups slott, då kornetten Fredrich Trolle (Trollenäs gård) tillsammans med sin moster Fredrica Harmens och sina systrar Brita Sophia Trolle och Elisabeth Augusta Trolle i samband med en promenad skulle ge sig ut på en roddtur i slottssjön. Det bar sig inte bättre än att ekan kantrade och alla fyra, ej simkunniga, hamnade i vattnet. Trots snabba insatser och senare återupplivningsförsök gick deras liv inte att rädda. Händelsen fick stor uppmärksamhet i landet.^[2]

År 1811 samlade sig en skara om cirka 1 000 drängar vid Torups slott för att protestera mot Karl XIV Johans utskrivning av manskap. Upproret slogs brutalt ned i samband med Klågerupskravallerna.

Senare kom slottet att tillhöra släkten Stjernblad och 1812 hovmarskalk Gustaf Julius Coyet (1775–1862),^[3] som återställde det förfallna slottet. Därefter ägdes godset av Gösta Coyet fram till 1924. Vid hustrun Henriettes död 1941 tillföll Torup dottern Amelie, gift med Otto von Leithner. Deras son Ernst Gustav ärvde godset 1956. Efter hans död såldes Torup 1970 till Malmö stad. von Leitners arvingar fortsatte att disponera slottet fram till 2012, även om de enligt avtalet skulle ha kvar dispositionsrätten till 2035.

Övrigt

Torups slott och friherrinnan Coyet förekommer i Edvard Perssons sång Skånska slott och herresäten.

Bilder

Bibliotek
Interiör

Källor

Torup 3 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

Noter

^ http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Brahe/Skaane.htm Lave Brahe
^ Ny svensk historia, Gustavianskt – en krönika 1771–1810, Erik Lindorm 1936 s.110
^ https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15631

Vidare läsning

Coyet, Henriette (1999). ”Om kejsar Wilhelms besök på Torup och Skabersjö i september 1899”. Elbogen (Årsskrift) (Malmö : Malmö kulturhistoriska förening, 1991-) 1998 (66),: sid. 75-86 : ill. ISSN 1102-2892. ISSN 1102-2892 ISSN 1102-2892. Libris 2874442
Friblick, Lena (2013). Historien om Torup. Malmö: Xenofilia. Libris 14215042. ISBN 978-91-978525-6-2
Lundberg, Erik (1933). Torups slott : en byggnadshistorisk undersökning. Lund. Libris 10191837
Lönnäng, Ragnar (2006). Till skånska slott och sevärdheter. Simrishamn: Gröna nyckeln. sid. 218-221. Libris 10126422. ISBN 91-631-8349-8
Torup : kultur & natur. Malmö: Fritid Malmö. 1997. Libris 2315089
Åberg, Alf; Lindkvist, Lennart (1960). Skånska slott och deras herrar: en krönika i ord och bild om gårdar och människoöden. Stockholm: Bonnier. sid. 71-80. Libris 700041

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Torups slott.
Bilder & media
Torup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Torup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
IDstory om Torups slott

[1] ttp://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Brahe/Skaane.htm Lave Brahe

[2] Ny svensk historia, Gustavianskt – en krönika 1771–1810, Erik Lindorm 1936 s.110

[3] ttps://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15631

[1]

[2]

[3]